Svenska bilder av Italien: reselitteratur under Frihetstiden
En period som gästforskare vid Svenska institutet i Rom ger mig möjligheten att vidare utveckla mitt projekt om svenska resebeskrivningar från Italien under Frihetstiden.
Att kombinera forskning och undervisning är en förutsättning för att utveckla utbildningens inriktning och pedagogiska utformning. Med tanke på reselitteraturens viktiga roll för romanens utveckling under 1700-talet kommer min forskning i Rom direkt till godo för mina studenter i Umeå. Vistelsen som gästforskare vid Svenska institutet skulle ge resultat både i relation till min undervisning inom området för den äldre litteraturhistorien och en förstärkning av den tidigmoderna forskningsmiljön vid Umeå universitet.
Under denna period ämnar jag utföra efterforskningar i romerska och italienska arkiv – i syfte att kontextualisera de uppgifter och sammanhang som de svenska resenärerna presenterar i sina skrifter – och skriva ytterligare kapitel i min kommande monografi.
Vistelsen kommer att lämna ett viktigt bidrag till forskningen om de svensk-italienska kulturförbindelserna under 1700-talet. Min medverkan i Rominstitutets undervisning – både på den konstvetenskapliga fördjupningskursen och i en seminarieserie om 1700-talets antikreception – stärker institutets utbildningsverksamhet genom att vidga kurs- och seminarieinnehåll mot de litteraturhistoriska viktiga kontakterna mellan Sverige och Italien under sexton och sjuttonhundratalen.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte har varit att belysa framställningen av det främmande i den italienska halvöns kultur och samhälle i svenska resenärers skrifter från första hälften av 1700-talet. I min undersökning av Frihetstidens reselitteratur har jag fokuserat på hur resenärerna i skrift skildrat sina försök att tillägna sig eller ta avstånd från de för dem främmande samhällen de besökte. Projektet – som kommer att resultera i en vetenskaplig monografi – bidrar således till en ökad förståelse av kulturförbindelserna mellan Sverige och de italienska staterna under Frihetstiden.
Under de sex månader som jag har vistats vid Svenska institutet i Rom (januari till juni 2022) har jag både avslutat min insamling av källor och fortskridit i arbetet med monografin. I dagsläget föreligger cirka två tredjedelar av boken som jag ämnar avsluta under 2023. I början av 2024 kommer jag att kunna skicka ett bokmanus till ett internationellt förlag för antagande. Under perioden har jag dessutom, både i Italien och i Sverige, presenterat mina forskningsresultat i olika sammanhang (se nedan listan på föredrag). Jag har på så sätt aktivt samverkat både inom universitetet och med det omgivande samhället för att sprida ny kunskap som framtagits inom projektet. Insamlandet av källor, skrivandet av monografin och förmedlingen av resultatet av min undersökning är en direkt fortsättning på min tidigare forskning på den tidigmoderna reselitteraturen som redan utmynnat i ett antal publikationer och som fördjupats i ytterligare några artiklar författade och publicerade i samband med projektperioden (se publikationslistan).
Kort om genomförandet
Under projektperioden fick jag möjlighet att avsluta en omfattande arkivforskning som pågått under ett antal år. Projektet består i första hand av grundforskning baserad på hittills ej studerade och huvudsakligen opublicerade arkiv- och bibliotekskällor. Efter att ha tidigare fokuserat mitt arbete på svenska arkiv och bibliotek – såsom t.ex. Uppsala universitetsbiblioteks samling av resedagböcker samt några privata arkiv bevarade på Riksarkivet (bl.a. Bergshamrasamlingen och Tessinska samlingen) och Kungliga konstakademins arkiv – hade jag under våren möjligheten att jämföra och kontextualisera dessa uppgifter med de källor som finns i Italien om svenskars resor under första hälften av 1700-talet.
I synnerhet tre svenska resenärer till Italien och deras skrifter har närmare undersökts jämsides med uppgifterna i de italienska arkiven och biblioteken. Dessa är: Georg Frömans (d. 1767) ”Anteckningar av onämnd från en resa 1755-56 till Italien” (Uppsala Universitetsbibliotek, X 290 ba:2); Carl Tersmedens (1715-1797) mycket omfattande memoarer (14 volymer i privat ägo) och den romerske senatorn Nils Bielkes (1706-1765) korrespondens med sin fru Hedvig Elisabeth Sack, samt densammes brevväxling med svågern Carl Gustav Tessin (1695-1770), som finns på Riksarkivet i Stockholm. Beskrivningarna av de italienska staterna som återfinns hos dessa tre författares reseskildringar har jämförts och kontrasterats mot uppgifter i bl.a. Archivio di Stato di Genova, Archivio di Stato och Archivio Storico Municipale (Neapel), Biblioteca Apostolica och Archivio Segreto (Vatikanstaten), Archivio di Stato och Biblioteca Hertziana (Rom), samt Biblioteca Nazionale Marciana (Venedig). Denna undersökning av svenskarnas efterlämnade spår i de italienska arkiven och biblioteken innebär en så gott som fullständig kartläggning av de svenska resenärernas närvaro och ett nödvändigt komplement till deras reaktioner på den italienska halvöns kulturella, politiska, religiösa och samhälleliga utveckling.
Samtidigt som jag avslutade insamlandet av källor fortsatte jag skriva på monografin som i första hand fokuserar på tre italienska stater i början av 1700-talet: en republik, Genua (Repubblica di Genova); en monarki, Neapel (Regno delle due Sicilie); och en teokrati, Påvestaten. Min kommande monografi om ämnet behandlar dessa förmoderna italienska stater i tre kapitel med rubrikerna ”Identity”, ”Place” och ”Time” i vilka jag fokuserar på dessa olika aspekter. Till dessa tre kapitel tillkommer ett inledande och ett avslutande kapitel. De två första kapitlen avslutades under projektperioden och under hösten 2022 har jag fortsatt arbetet med det tredje.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
De viktigaste resultaten från den forskning som jag bedrivit vid Svenska institutet i Rom under våren 2022 kan sammanfattas i tre punkter:
1. Insamlandet, kompletteringen och kontextualiseringen av arkiv- och bibliotekskällor angående svenskars resor till Italien under Frihetstiden
2. Färdigställande av cirka två tredjedelar av monografin om ämnet
3. Den kontinuerliga presentationen av mina forskningresultat både inom universitetet och för det omgivande samhället
Projektets slutsatser
Några av projektets viktigaste slutsatser och nyvunna insikter om svenskars resor till Italien under Frihetstiden har tillkommit igenom korsbefruktningen av de tre huvudkategorier som ägnas varsitt kapitel i monografin, nämligen identitet, plats och tid. I min undersökning visar jag hur var och en av dessa tre endast kan definieras i förhållande till de övriga. Svenskarnas, så gott som, enhetligt protestantiska identitet finner till exempel sitt mest framträdande uttryck i mötet med den katolska kyrkans dominerande roll i det italienska landskapet som visar sig inte bara genom kyrkor och andra religiösa byggnader men även genom närvaron av präster och andra religiösa personer. Den konfessionella motsättning som de svenska resenärerna upplevde i mötet med Italien har visat sig vara ett återkommande tema i deras skildringar som emellanåt antar oväntade former. Den ovannämnde Nils Bielke uppvisar till exempel i sin omfattande brevväxling från Rom motstridiga känslor gentemot både Sverige och det romerska hovet, där han skulle komma att tillbringa trettio år av sitt liv. Fallet Bielke visar en komplexitet i svenskarnas möte med det främmande i det italienska landskapet som kräver en omvärdering av idén om en nationell identitet. Även i sin egenskap som resenär är Bielke problematisk då han bosatte sig i Rom och blev romersk senator men likväl behöll en utomstående position. Resenärernas identitet kunde således omförhandlas i mötet med miljöer och kulturer som ansågs vara både främmande och familjära på samma gång.
Religionen är dock bara en bland flera identitetsskapande faktorer som svenskarnas skrifter uppvisar och som jag analyserar i min kommande bok. Den italienska halvöns antika arv är ytterligare en viktig sådan. Dess brokiga politiska karta och de sensationella arkeologiska fynden i Pompeji och Herculaneum, som väckte det lärda Europas uppmärksamhet, har fungerat som ramar för att belysa den spänning mellan det moderna och det antika som svenskarna upplevde under sina resor. Antikens roll diskuterar jag mestadels i andra kapitlet (”Place”) i vilket just frågan om resenärernas förväntningar inför och reaktioner på mötet med halvöns antika lämningar står i centrum. Resenärernas ständiga jämförande av den italienska halvöns klassiska arv med den samtida politiska oenigheten hos dess stater, samt lärdomens prekära ställning, frammanar oftast en känsla av besvikelse hos dem. I resenärernas skrifter lever det italienska landskapet de såg omkring sig sällan upp till antikens storhet och det är egentligen bara i mötet med landets arkitektur och musikaliska arv som de svenska resenärerna uttrycker sig odelat positivt.
På samma sätt som resenärernas identitet inte är fullständigt homogen, består reselitteraturen från Frihetstiden av olikartade genrer såsom regelrätta reseskildringar, dagböcker, memoarer etc. I projektet har jag därför fokuserat på de olika genreattribut som svenskarnas skrifter uppvisar och i synnerhet analyserat de retoriska strategier de använder för att beskriva sina möten med det främmande italienska landskapet. Denna retoriska analys har kastat ljus över återkommande mönster i deras erfarenheter av och uppfattningar om de italienska staterna. Denna undersökning har gjort det möjligt att besvara några för projektet grundläggande frågor, nämligen hur resenärerna uttryckte sina känslor i mötet med Italien och vilka syften låg bakom deras värderingar. Det av litteraturvetaren Chloe Chard myntade begreppet “imaginative topography” – med vilket hon avser de retoriska och teoretiska strategier som resenärerna använde för att förstå och tillägna sig det främmande – har varit vägledande för projektet.
Nya forskningsfrågor
Några nya forskningsfrågor har uppstått i analysen av Frihetstidens reselitteratur från Italien framför allt med avseende på förhållandet mellan stad och land i resenärers skrifter. Om städerna, och i synnerhet resans stora huvudmål Rom, upptar lejonparten av beskrivningarna, framstår betydelsen av och förhållandet till det omgivande landskapet som ett i hög grad outforskat ämne. Om den lantliga miljön oftast framträder som den nödvändiga producenten av råvaror till staden, förefaller dess roll som det urbanas oumbärliga kulturella och sociala kontext vara mindre utforskat. Den ofta åberopade pastorala traditionens syn på landet som en reträtt från staden – framträdande i tidens litteratur – torde därför med fördel kunna kompletteras med gestaltningen av detta förhållande i reselitteraturen.
Spridning av forskning och samverkan
• ”Swedish Images of Italy: Travel Literature in the Age of Liberty, 1719-72”, Äldretextseminariet, Stockholms universitet, 2022-03-17 [Digital presentation via zoom].
• ”Swedish Images of Italy: Travel Literature in the Age of Liberty, 1719-72”, Forskningsseminarium vid Svenska institutet i Rom, 2022-03-03.
• ”Ledsagare i den eviga staden: Reseskildringar av Rom under 16- och 1700-talen”, samarbete mellan RELS (Reselitteraturseminariet) och Högre seminariet vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 2021-12-02.
• ”Sevärdheter i Rom. Guideböckernas betydelse för nordiska resenärer under 1600- och 1700-talen”, Senioruniversitets seminarieserie Ut i vida världen – svenska författare och resenärer från Linné till Martinson, 2021-10-08.
• ”Carl Tersmedens italienska resa våren 1736”, Riddarhuset, Stockholm, 2021-02-16
Föredraget är tillgänglig viaföljande länk: www.riddarhuset.se/blog/2020/08/31/carltersmeden/?tag=historia
Projektets syfte har varit att belysa framställningen av det främmande i den italienska halvöns kultur och samhälle i svenska resenärers skrifter från första hälften av 1700-talet. I min undersökning av Frihetstidens reselitteratur har jag fokuserat på hur resenärerna i skrift skildrat sina försök att tillägna sig eller ta avstånd från de för dem främmande samhällen de besökte. Projektet – som kommer att resultera i en vetenskaplig monografi – bidrar således till en ökad förståelse av kulturförbindelserna mellan Sverige och de italienska staterna under Frihetstiden.
Under de sex månader som jag har vistats vid Svenska institutet i Rom (januari till juni 2022) har jag både avslutat min insamling av källor och fortskridit i arbetet med monografin. I dagsläget föreligger cirka två tredjedelar av boken som jag ämnar avsluta under 2023. I början av 2024 kommer jag att kunna skicka ett bokmanus till ett internationellt förlag för antagande. Under perioden har jag dessutom, både i Italien och i Sverige, presenterat mina forskningsresultat i olika sammanhang (se nedan listan på föredrag). Jag har på så sätt aktivt samverkat både inom universitetet och med det omgivande samhället för att sprida ny kunskap som framtagits inom projektet. Insamlandet av källor, skrivandet av monografin och förmedlingen av resultatet av min undersökning är en direkt fortsättning på min tidigare forskning på den tidigmoderna reselitteraturen som redan utmynnat i ett antal publikationer och som fördjupats i ytterligare några artiklar författade och publicerade i samband med projektperioden (se publikationslistan).
Kort om genomförandet
Under projektperioden fick jag möjlighet att avsluta en omfattande arkivforskning som pågått under ett antal år. Projektet består i första hand av grundforskning baserad på hittills ej studerade och huvudsakligen opublicerade arkiv- och bibliotekskällor. Efter att ha tidigare fokuserat mitt arbete på svenska arkiv och bibliotek – såsom t.ex. Uppsala universitetsbiblioteks samling av resedagböcker samt några privata arkiv bevarade på Riksarkivet (bl.a. Bergshamrasamlingen och Tessinska samlingen) och Kungliga konstakademins arkiv – hade jag under våren möjligheten att jämföra och kontextualisera dessa uppgifter med de källor som finns i Italien om svenskars resor under första hälften av 1700-talet.
I synnerhet tre svenska resenärer till Italien och deras skrifter har närmare undersökts jämsides med uppgifterna i de italienska arkiven och biblioteken. Dessa är: Georg Frömans (d. 1767) ”Anteckningar av onämnd från en resa 1755-56 till Italien” (Uppsala Universitetsbibliotek, X 290 ba:2); Carl Tersmedens (1715-1797) mycket omfattande memoarer (14 volymer i privat ägo) och den romerske senatorn Nils Bielkes (1706-1765) korrespondens med sin fru Hedvig Elisabeth Sack, samt densammes brevväxling med svågern Carl Gustav Tessin (1695-1770), som finns på Riksarkivet i Stockholm. Beskrivningarna av de italienska staterna som återfinns hos dessa tre författares reseskildringar har jämförts och kontrasterats mot uppgifter i bl.a. Archivio di Stato di Genova, Archivio di Stato och Archivio Storico Municipale (Neapel), Biblioteca Apostolica och Archivio Segreto (Vatikanstaten), Archivio di Stato och Biblioteca Hertziana (Rom), samt Biblioteca Nazionale Marciana (Venedig). Denna undersökning av svenskarnas efterlämnade spår i de italienska arkiven och biblioteken innebär en så gott som fullständig kartläggning av de svenska resenärernas närvaro och ett nödvändigt komplement till deras reaktioner på den italienska halvöns kulturella, politiska, religiösa och samhälleliga utveckling.
Samtidigt som jag avslutade insamlandet av källor fortsatte jag skriva på monografin som i första hand fokuserar på tre italienska stater i början av 1700-talet: en republik, Genua (Repubblica di Genova); en monarki, Neapel (Regno delle due Sicilie); och en teokrati, Påvestaten. Min kommande monografi om ämnet behandlar dessa förmoderna italienska stater i tre kapitel med rubrikerna ”Identity”, ”Place” och ”Time” i vilka jag fokuserar på dessa olika aspekter. Till dessa tre kapitel tillkommer ett inledande och ett avslutande kapitel. De två första kapitlen avslutades under projektperioden och under hösten 2022 har jag fortsatt arbetet med det tredje.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
De viktigaste resultaten från den forskning som jag bedrivit vid Svenska institutet i Rom under våren 2022 kan sammanfattas i tre punkter:
1. Insamlandet, kompletteringen och kontextualiseringen av arkiv- och bibliotekskällor angående svenskars resor till Italien under Frihetstiden
2. Färdigställande av cirka två tredjedelar av monografin om ämnet
3. Den kontinuerliga presentationen av mina forskningresultat både inom universitetet och för det omgivande samhället
Projektets slutsatser
Några av projektets viktigaste slutsatser och nyvunna insikter om svenskars resor till Italien under Frihetstiden har tillkommit igenom korsbefruktningen av de tre huvudkategorier som ägnas varsitt kapitel i monografin, nämligen identitet, plats och tid. I min undersökning visar jag hur var och en av dessa tre endast kan definieras i förhållande till de övriga. Svenskarnas, så gott som, enhetligt protestantiska identitet finner till exempel sitt mest framträdande uttryck i mötet med den katolska kyrkans dominerande roll i det italienska landskapet som visar sig inte bara genom kyrkor och andra religiösa byggnader men även genom närvaron av präster och andra religiösa personer. Den konfessionella motsättning som de svenska resenärerna upplevde i mötet med Italien har visat sig vara ett återkommande tema i deras skildringar som emellanåt antar oväntade former. Den ovannämnde Nils Bielke uppvisar till exempel i sin omfattande brevväxling från Rom motstridiga känslor gentemot både Sverige och det romerska hovet, där han skulle komma att tillbringa trettio år av sitt liv. Fallet Bielke visar en komplexitet i svenskarnas möte med det främmande i det italienska landskapet som kräver en omvärdering av idén om en nationell identitet. Även i sin egenskap som resenär är Bielke problematisk då han bosatte sig i Rom och blev romersk senator men likväl behöll en utomstående position. Resenärernas identitet kunde således omförhandlas i mötet med miljöer och kulturer som ansågs vara både främmande och familjära på samma gång.
Religionen är dock bara en bland flera identitetsskapande faktorer som svenskarnas skrifter uppvisar och som jag analyserar i min kommande bok. Den italienska halvöns antika arv är ytterligare en viktig sådan. Dess brokiga politiska karta och de sensationella arkeologiska fynden i Pompeji och Herculaneum, som väckte det lärda Europas uppmärksamhet, har fungerat som ramar för att belysa den spänning mellan det moderna och det antika som svenskarna upplevde under sina resor. Antikens roll diskuterar jag mestadels i andra kapitlet (”Place”) i vilket just frågan om resenärernas förväntningar inför och reaktioner på mötet med halvöns antika lämningar står i centrum. Resenärernas ständiga jämförande av den italienska halvöns klassiska arv med den samtida politiska oenigheten hos dess stater, samt lärdomens prekära ställning, frammanar oftast en känsla av besvikelse hos dem. I resenärernas skrifter lever det italienska landskapet de såg omkring sig sällan upp till antikens storhet och det är egentligen bara i mötet med landets arkitektur och musikaliska arv som de svenska resenärerna uttrycker sig odelat positivt.
På samma sätt som resenärernas identitet inte är fullständigt homogen, består reselitteraturen från Frihetstiden av olikartade genrer såsom regelrätta reseskildringar, dagböcker, memoarer etc. I projektet har jag därför fokuserat på de olika genreattribut som svenskarnas skrifter uppvisar och i synnerhet analyserat de retoriska strategier de använder för att beskriva sina möten med det främmande italienska landskapet. Denna retoriska analys har kastat ljus över återkommande mönster i deras erfarenheter av och uppfattningar om de italienska staterna. Denna undersökning har gjort det möjligt att besvara några för projektet grundläggande frågor, nämligen hur resenärerna uttryckte sina känslor i mötet med Italien och vilka syften låg bakom deras värderingar. Det av litteraturvetaren Chloe Chard myntade begreppet “imaginative topography” – med vilket hon avser de retoriska och teoretiska strategier som resenärerna använde för att förstå och tillägna sig det främmande – har varit vägledande för projektet.
Nya forskningsfrågor
Några nya forskningsfrågor har uppstått i analysen av Frihetstidens reselitteratur från Italien framför allt med avseende på förhållandet mellan stad och land i resenärers skrifter. Om städerna, och i synnerhet resans stora huvudmål Rom, upptar lejonparten av beskrivningarna, framstår betydelsen av och förhållandet till det omgivande landskapet som ett i hög grad outforskat ämne. Om den lantliga miljön oftast framträder som den nödvändiga producenten av råvaror till staden, förefaller dess roll som det urbanas oumbärliga kulturella och sociala kontext vara mindre utforskat. Den ofta åberopade pastorala traditionens syn på landet som en reträtt från staden – framträdande i tidens litteratur – torde därför med fördel kunna kompletteras med gestaltningen av detta förhållande i reselitteraturen.
Spridning av forskning och samverkan
• ”Swedish Images of Italy: Travel Literature in the Age of Liberty, 1719-72”, Äldretextseminariet, Stockholms universitet, 2022-03-17 [Digital presentation via zoom].
• ”Swedish Images of Italy: Travel Literature in the Age of Liberty, 1719-72”, Forskningsseminarium vid Svenska institutet i Rom, 2022-03-03.
• ”Ledsagare i den eviga staden: Reseskildringar av Rom under 16- och 1700-talen”, samarbete mellan RELS (Reselitteraturseminariet) och Högre seminariet vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 2021-12-02.
• ”Sevärdheter i Rom. Guideböckernas betydelse för nordiska resenärer under 1600- och 1700-talen”, Senioruniversitets seminarieserie Ut i vida världen – svenska författare och resenärer från Linné till Martinson, 2021-10-08.
• ”Carl Tersmedens italienska resa våren 1736”, Riddarhuset, Stockholm, 2021-02-16
Föredraget är tillgänglig viaföljande länk: www.riddarhuset.se/blog/2020/08/31/carltersmeden/?tag=historia