Den svenska regeringen för sedan 2014 en feministisk utrikespolitik (FUP). Syftet med projektet är att genomföra en första strukturerarad analys av FUP, baserad på undersökningar av externa uppfattningar om den, samt Sveriges roll som normentreprenör i detta fall. Externa uppfattningar av utrikespolitik är viktiga att studera, då de visar vilken nivå av öppenhet eller motstånd som finns mot de normer en aktör försöker sprida, samt vilka karakteristika och eventuella svagheter dessa anses ha. Detta påverkar i sin tur vilken effektivitet, i termer av genomförbarhet, den förda politiken får. För att undersöka Sveriges FUP genom externa uppfattningar, använder vi såväl teorier om normspridning som feministisk teoribildning från studiet av internationella relationer. Denna teoretiska kombination innebär ett nytt sätt att studera Sverige som normspridare. Vi analyserar FUP generellt, men med fokus på de sex områden som Utrikesdepartementet har valt ut. De studerade aktörerna består av ett urval av stater, både utvecklade- och utvecklingsländer, samt media i de utvalda staterna. Projektet använder kvalitativa och kvantitativa metoder, genom mediaanalys (år 1) och intervjuer med tjänstemän (år 2 och 3). Studiens tvärvetenskapliga karaktär utgör ett nytt sätt att undersöka hur normspridning uppfattas av normmottagare i det internationella systemet. Vår teoretiska och empiriska analys av Sveriges FUP kan även hjälpa svenska beslutsfattare att utvärdera den nya politiken.