ANTIKA ROMERSKA TEXTILIER I DÅTID OCH NUTID
Projektet består av två internationella delprojekt som båda, men på olika sätt, behandlar kläder och textilier i och från det antika romerska samhället. Där använde alla kläder: barn, vuxna, slavar, fria, fattiga och rika. Den klädda kroppen var social norm med kläder som ett viktigt medel att visuellt kommunicera status, exempelvis genus, ålder, etnicitet – viktigt i en miljonstad som Rom. Få textilier finns bevarade från tiden och Projekt 1 ska resultera i en bok som på ett genomgripande sätt presenterar och diskuterar hur olika antika källor i text och bild har förmedlat information om textilproduktion och klädpraktiker. Någon liknande studie har inte tidigare gjorts trots de senaste 20 årens ökade intresse för historiska textilier.
I Egyptens torra klimat har textilier från romersk tid bevarats bättre. Projekt 2 behandlar den handel med antika textilier som tog fart omkring sekelskiftet 1900, då texitla fynd såldes till besökare. Ofta var de privata samlare som sedan kunde sälja vidare till museer. Många museer äger samlingar av antika textilier men ofta förvisade till magasin och osynliga för besökare. Projekt 2 är att färdigställa en bok som presenterar ett antal samlingar, deras historik och exempel på nyare forskning kring antika textilier på museer. Medverkande är forskare och personal från museer. Publikationen bygger på tidigare workshops och blir ett bidrag till ett nytt forskningsområde som vill lyfta fram det osynliga kulturarv dessa textilsamlingar utgör.
I Egyptens torra klimat har textilier från romersk tid bevarats bättre. Projekt 2 behandlar den handel med antika textilier som tog fart omkring sekelskiftet 1900, då texitla fynd såldes till besökare. Ofta var de privata samlare som sedan kunde sälja vidare till museer. Många museer äger samlingar av antika textilier men ofta förvisade till magasin och osynliga för besökare. Projekt 2 är att färdigställa en bok som presenterar ett antal samlingar, deras historik och exempel på nyare forskning kring antika textilier på museer. Medverkande är forskare och personal från museer. Publikationen bygger på tidigare workshops och blir ett bidrag till ett nytt forskningsområde som vill lyfta fram det osynliga kulturarv dessa textilsamlingar utgör.
Slutredovisning
Det tudelade projektet består av två olika delprojekt.
1. A Sourcebook on Roman Dress
Det ena är en s.k. sourcebook om kläder i antikens Rom; A Sourcebook on Roman Dress, (kontrakterad av Bloomsbury Academic). I volymen presenteras ett antal tematiska kapitel med såväl antika text- som bildkällor som på olika sätt beskriver eller speglar kläders utseende, funktion och praktiker i det antika Rom. Ambitionen har varit att, genom ett brett spektrum av exempel, spegla flera olika aspekter av det mångfacetterade bruket av kläder i det socialt stratifierade romerska samhället och hur man visuellt kommunicerade med klädsel i olika sammanhang. Tidsmässigt begränsas studien till perioden 200 f.Kr-200 e.Kr.
Volymen börjar med en allmän inledning som följs av med ett kapitel om de viktigaste textila materialen (Textiles), därefter en presentation av de vanligaste romerska klädesplaggen (What did Romans wear? Basic Romen garments). I bokens tredje kapitlet ligger fokus på klädkoder, status och genus (Dress codes, status, gender, and morality). Aspekter med koppling mellan kläder och moral behandlas även i nästa kapitel (Silk and Roman morality), men då med specifikt fokus på sidenkläder som enligt en officiell romersk hållning ansågs representera en depraverad livsstil, i synnerhet för män. Resterande två kapitel behandlar källor, både skriftliga och visuella, som på olika sätt beskriver eller visar klädsel som avviker från den vanliga och vardagliga. Det är till exempel sådana dräkter som användes vid olika religiösa ceremonier och olika typer av ritualer, exempelvis triumftåg, eller passage-riter, som exempelvis bröllop (i kapitlet Ceremonial dress). I det sista kapitlet i volymen (Dress of Romans and non-Romans in the Empire) exemplifieras klädsel även hos andra etniska grupper än romare, såväl i som utanför staden Rom. Det är den romerska synen på icke-romerska grupper som kommer till uttryckt i textkällorna, och visar bland annat att det var viktigt att markera skillnad i klädsel gentemot icke-romerska grupper, i synnerhet för män. Ett återkommande inslag i den manliga icke-romerska klädseln är byxor vilket var en av de främsta markörerna för ”de andra”, i motsats till romersk manlig klädsel och identitet. Det visuella källmaterialet är något mer diversifierat än det skriftliga eftersom i det kommer också invånare i romerska provinser till uttryck med möjlighet att presentera en självbild.
Det finns flera olika tematiska publikationer baserade på antika källor men detta blir den första källsamlingen med fokus på kläder och mode i det antika Rom. De flesta publikationer i denna genre bygger i princip uteslutande på antika texter men i denna volym görs en tydligare balans mellan både skriftliga och visuella källor. De visuella källorna lyfts här fram tydligare eftersom de är det bästa källmaterialet till romerska plagg och klädkoder, eller hur de förväntades se ut, då mycket lite av själva kläderna/textilierna finns bevarat från den tidsperiod som studien omfattar. Slutmanus för publikationen lämnas till förslaget den 15 mars 2023.
Arbetet har skett i samarbete med Dr. Mary Harlow (tidigare University of Leicester), medförfattare till boken, och under två veckor i oktober 2022 arbetade vi gemensamt med bokprojektet vid Centre of Textile Research (CTR), Köpenhamns universitet. Boken blir ett komplement till senaste årens intensiva forskning kring historiska textiler men med en tydligare betoning på just det visuella källmaterialets potential till ny kunskap och forskning. Volymen kommer att innehålla ett stort bildmaterial som inte enbart illustrerar vad som nämns i antika texter utan har ett informationsvärde per se och här lyfts bilden som källa tydligt fram. Detta skulle kunna utvecklas betydligt mer i forskningen.
Under arbetsperioden i Köpenhamn gav diskussioner om urvalet av det visuella materialet i volymen även upphov till en gemensam artikel; en metodologisk fallstudie i hur läsa den romerska togan och dess utveckling. Studien är baserat på ett par skulpturer i samlingarna på Ny Carlsberg Glyptotek: Reading the Roman Toga from Sculpture (publiceras 2024). Liknande fallstudier kan göras för andra typer klädesplagg alternativt skulle större studier kring kläder baserade på skulptur eller annat storskaligt visuellt material med fördel kunna utvecklas vidare. Ytterligare ett uppslag till en gemensam artikel är kring ”Age, dress and gender”, att färdigställas i mars 2023 och avsedd för en publikation inom det europeiska textilnätverket Euroweb.
2. From Deserts to Museums
Det andra bokprojektet är också relaterat till textilier från den romerska världen men med fokus på antika textilier i museisamlingar: From Deserts to Museums (trolig utgivare Brill: serien Monumenta Graeca et Romana). Det är en redigerad volym med flera medverkande författare, såväl forskare som museikuratorer i Europa och Israel. Volymen ger både en historik över samlandet av antik textil och ett framåtblickande av hur man kan utveckla både forskning och synen på samlande av denna materialkategori.
I volymen presenteras ett antal textilsamlingar på olika muséer (i Sverige, Spanien, Belgien, Israel m.fl.) och dessa samlingars individuella historia. Denna typ av material utgör majoriteten av bevarade antika textilier Vidare behandlas allmänna aspekter på samlandes historia, i synnerhet runt sekelskiftet 1900 då grunden till flera samlingar i Europa och på andra håll i världen skapades. Textiliernas ursprung är ofta Egypten som, genom sitt torra klimat, har förhållandevis goda bevarandeförhållanden för äldre textiler, generellt daterade till 100-talet e.Kr och framåt i tiden. Det innebär en kort tidsmässig överlappning, på knappt 100 år, med delprojekt nr 1 (A Sourcebook on Roman Dress). Många samlingar av s.k. koptiska textilier har byggts upp med förebild från Victoria & Albert Museum, London, som invigdes 1852. Textilsamlingarna har i regel skapats genom en kombination av muséers inköp och donationer av privatpersoner, en process som normalt pågått under flera decennier. Ett exempel är Röhsska museet i Göteborg som samlade denna typ av föremål under en period av cirka 70 år, fram till tidigt 1970-tal, och idag äger en betydande samling av s.k. koptiska textilier.
Inköpen från privata resenärer i Egypten innebar inte sällan att större bevarade textilier innan försäljningen medvetet delades i mindre bitar och att en ursprungligt stor textil därmed kunde säljas i delar till flera olika museisamlingar. Ett sådant förfarande är idag otänkbart för seriösa aktörer och väcker långtgående frågor om kulturarv och hur det ska förvaltas. Ett bidrag i volymen är A. Quertinmont/Collecting Coptic Textiles Today. The Collector’s View som diskuterar en modernrea form av samlande. Ett annat bidrag i volymen, P. Linscheid/Matching fragments, visar på hur utvecklade metoder kan ge ny kunskap om textilier i olika samlingar som, genom teknisk och ikonografisk analys, kan matchas ihop och på så sätt återskapa (del av) det ursprungliga fyndet, som visserligen kunnat vara fragmentariskt, men i betydligt större format och bättre bevarat än innan det delats. Det i sin tur kan ge mer substantiell information om såväl enskilda fynd som om den textila produktionen och olika användningsområden under antiken. Detta är en framtida forskningsinriktning med stor potential. Studiet av koptiska textilier är redan ett livligt internationellt forskningsområde men, genom att nya metoder utvecklas och tillämpas på materialet finns möjlighet till ny kunskap, som Linscheid tydligt visar i sitt bidrag till volymen.
En stor del av vetenskaplig litteratur om koptiska textilier är publicerad på franska och tyska men inte lika frekvent på engelska. I denna volym presenteras exempel på både historisk kring samlingar, delvis relativt okända sådana, och metodologiska diskussioner och eftersom språket är engelska finns möjlighet att nå en delvis ny och bredare läsekrets. Mitt bidrag är en historik om samlingarna på Röhsska muséet i Göteborg – Sveriges största i sitt slag men hittills i stort opublicerad och därmed relativt okänd. Arbetet med volymen, och detta bidrag, har gett upphov till idén om ett helt nytt forskningsprojekt kring denna samling. Det ska ske i form av internationellt samarbete där såväl ikonografisk som annan kompetens (t.ex. Linscheid) ska inkluderas med målet att göra samlingen tillgänglig för vidare forskning och andra intresserade. En av de personer som inbjuds att delta är Dr. Maria Mossakowska som jag lärde känna under tiden på CTR i oktober 2022, och som där arbetade med en motsvarande samling på Nationalmuseum i Köpenhamn. Hennes kompetens om senantika och tidiga medeltida textilier blir ett viktigt tillskott till den planerade projektgruppen.
1. A Sourcebook on Roman Dress
Det ena är en s.k. sourcebook om kläder i antikens Rom; A Sourcebook on Roman Dress, (kontrakterad av Bloomsbury Academic). I volymen presenteras ett antal tematiska kapitel med såväl antika text- som bildkällor som på olika sätt beskriver eller speglar kläders utseende, funktion och praktiker i det antika Rom. Ambitionen har varit att, genom ett brett spektrum av exempel, spegla flera olika aspekter av det mångfacetterade bruket av kläder i det socialt stratifierade romerska samhället och hur man visuellt kommunicerade med klädsel i olika sammanhang. Tidsmässigt begränsas studien till perioden 200 f.Kr-200 e.Kr.
Volymen börjar med en allmän inledning som följs av med ett kapitel om de viktigaste textila materialen (Textiles), därefter en presentation av de vanligaste romerska klädesplaggen (What did Romans wear? Basic Romen garments). I bokens tredje kapitlet ligger fokus på klädkoder, status och genus (Dress codes, status, gender, and morality). Aspekter med koppling mellan kläder och moral behandlas även i nästa kapitel (Silk and Roman morality), men då med specifikt fokus på sidenkläder som enligt en officiell romersk hållning ansågs representera en depraverad livsstil, i synnerhet för män. Resterande två kapitel behandlar källor, både skriftliga och visuella, som på olika sätt beskriver eller visar klädsel som avviker från den vanliga och vardagliga. Det är till exempel sådana dräkter som användes vid olika religiösa ceremonier och olika typer av ritualer, exempelvis triumftåg, eller passage-riter, som exempelvis bröllop (i kapitlet Ceremonial dress). I det sista kapitlet i volymen (Dress of Romans and non-Romans in the Empire) exemplifieras klädsel även hos andra etniska grupper än romare, såväl i som utanför staden Rom. Det är den romerska synen på icke-romerska grupper som kommer till uttryckt i textkällorna, och visar bland annat att det var viktigt att markera skillnad i klädsel gentemot icke-romerska grupper, i synnerhet för män. Ett återkommande inslag i den manliga icke-romerska klädseln är byxor vilket var en av de främsta markörerna för ”de andra”, i motsats till romersk manlig klädsel och identitet. Det visuella källmaterialet är något mer diversifierat än det skriftliga eftersom i det kommer också invånare i romerska provinser till uttryck med möjlighet att presentera en självbild.
Det finns flera olika tematiska publikationer baserade på antika källor men detta blir den första källsamlingen med fokus på kläder och mode i det antika Rom. De flesta publikationer i denna genre bygger i princip uteslutande på antika texter men i denna volym görs en tydligare balans mellan både skriftliga och visuella källor. De visuella källorna lyfts här fram tydligare eftersom de är det bästa källmaterialet till romerska plagg och klädkoder, eller hur de förväntades se ut, då mycket lite av själva kläderna/textilierna finns bevarat från den tidsperiod som studien omfattar. Slutmanus för publikationen lämnas till förslaget den 15 mars 2023.
Arbetet har skett i samarbete med Dr. Mary Harlow (tidigare University of Leicester), medförfattare till boken, och under två veckor i oktober 2022 arbetade vi gemensamt med bokprojektet vid Centre of Textile Research (CTR), Köpenhamns universitet. Boken blir ett komplement till senaste årens intensiva forskning kring historiska textiler men med en tydligare betoning på just det visuella källmaterialets potential till ny kunskap och forskning. Volymen kommer att innehålla ett stort bildmaterial som inte enbart illustrerar vad som nämns i antika texter utan har ett informationsvärde per se och här lyfts bilden som källa tydligt fram. Detta skulle kunna utvecklas betydligt mer i forskningen.
Under arbetsperioden i Köpenhamn gav diskussioner om urvalet av det visuella materialet i volymen även upphov till en gemensam artikel; en metodologisk fallstudie i hur läsa den romerska togan och dess utveckling. Studien är baserat på ett par skulpturer i samlingarna på Ny Carlsberg Glyptotek: Reading the Roman Toga from Sculpture (publiceras 2024). Liknande fallstudier kan göras för andra typer klädesplagg alternativt skulle större studier kring kläder baserade på skulptur eller annat storskaligt visuellt material med fördel kunna utvecklas vidare. Ytterligare ett uppslag till en gemensam artikel är kring ”Age, dress and gender”, att färdigställas i mars 2023 och avsedd för en publikation inom det europeiska textilnätverket Euroweb.
2. From Deserts to Museums
Det andra bokprojektet är också relaterat till textilier från den romerska världen men med fokus på antika textilier i museisamlingar: From Deserts to Museums (trolig utgivare Brill: serien Monumenta Graeca et Romana). Det är en redigerad volym med flera medverkande författare, såväl forskare som museikuratorer i Europa och Israel. Volymen ger både en historik över samlandet av antik textil och ett framåtblickande av hur man kan utveckla både forskning och synen på samlande av denna materialkategori.
I volymen presenteras ett antal textilsamlingar på olika muséer (i Sverige, Spanien, Belgien, Israel m.fl.) och dessa samlingars individuella historia. Denna typ av material utgör majoriteten av bevarade antika textilier Vidare behandlas allmänna aspekter på samlandes historia, i synnerhet runt sekelskiftet 1900 då grunden till flera samlingar i Europa och på andra håll i världen skapades. Textiliernas ursprung är ofta Egypten som, genom sitt torra klimat, har förhållandevis goda bevarandeförhållanden för äldre textiler, generellt daterade till 100-talet e.Kr och framåt i tiden. Det innebär en kort tidsmässig överlappning, på knappt 100 år, med delprojekt nr 1 (A Sourcebook on Roman Dress). Många samlingar av s.k. koptiska textilier har byggts upp med förebild från Victoria & Albert Museum, London, som invigdes 1852. Textilsamlingarna har i regel skapats genom en kombination av muséers inköp och donationer av privatpersoner, en process som normalt pågått under flera decennier. Ett exempel är Röhsska museet i Göteborg som samlade denna typ av föremål under en period av cirka 70 år, fram till tidigt 1970-tal, och idag äger en betydande samling av s.k. koptiska textilier.
Inköpen från privata resenärer i Egypten innebar inte sällan att större bevarade textilier innan försäljningen medvetet delades i mindre bitar och att en ursprungligt stor textil därmed kunde säljas i delar till flera olika museisamlingar. Ett sådant förfarande är idag otänkbart för seriösa aktörer och väcker långtgående frågor om kulturarv och hur det ska förvaltas. Ett bidrag i volymen är A. Quertinmont/Collecting Coptic Textiles Today. The Collector’s View som diskuterar en modernrea form av samlande. Ett annat bidrag i volymen, P. Linscheid/Matching fragments, visar på hur utvecklade metoder kan ge ny kunskap om textilier i olika samlingar som, genom teknisk och ikonografisk analys, kan matchas ihop och på så sätt återskapa (del av) det ursprungliga fyndet, som visserligen kunnat vara fragmentariskt, men i betydligt större format och bättre bevarat än innan det delats. Det i sin tur kan ge mer substantiell information om såväl enskilda fynd som om den textila produktionen och olika användningsområden under antiken. Detta är en framtida forskningsinriktning med stor potential. Studiet av koptiska textilier är redan ett livligt internationellt forskningsområde men, genom att nya metoder utvecklas och tillämpas på materialet finns möjlighet till ny kunskap, som Linscheid tydligt visar i sitt bidrag till volymen.
En stor del av vetenskaplig litteratur om koptiska textilier är publicerad på franska och tyska men inte lika frekvent på engelska. I denna volym presenteras exempel på både historisk kring samlingar, delvis relativt okända sådana, och metodologiska diskussioner och eftersom språket är engelska finns möjlighet att nå en delvis ny och bredare läsekrets. Mitt bidrag är en historik om samlingarna på Röhsska muséet i Göteborg – Sveriges största i sitt slag men hittills i stort opublicerad och därmed relativt okänd. Arbetet med volymen, och detta bidrag, har gett upphov till idén om ett helt nytt forskningsprojekt kring denna samling. Det ska ske i form av internationellt samarbete där såväl ikonografisk som annan kompetens (t.ex. Linscheid) ska inkluderas med målet att göra samlingen tillgänglig för vidare forskning och andra intresserade. En av de personer som inbjuds att delta är Dr. Maria Mossakowska som jag lärde känna under tiden på CTR i oktober 2022, och som där arbetade med en motsvarande samling på Nationalmuseum i Köpenhamn. Hennes kompetens om senantika och tidiga medeltida textilier blir ett viktigt tillskott till den planerade projektgruppen.