Nyligen har samiska grupper varit inblandade i många rättstvister om rättigheter till land och naturresurser i Norge, Sverige och Finland. Tidigare forskning har dokumenterat systematiska historiska oförrätter staterna begått mot samer och beskrivit framväxande samisk politisk mobilisering.

Det saknas dock kunskap om varför samiska grupper använder rättsliga strategier i sin kamp för land och erkännande samt om följderna av deras rättsliga mobilisering.

Detta projekt kommer att kombinera olika metoder för att förklara samisk rättsmobilisering och dess bredare effekter på samiska grupper och nordiska samhällen. Utifrån rättssociologisk mobiliseringsteori antar vi att samisk rättsmobilisering präglas av hur grupper formulerar sitt missnöje, vilka mobiliseringsresurser de kan uppbåda, och vilka möjligheter politiska/rättsliga institutioner erbjuder. Vidare antar vi att de processförande aktörernas vägval och deras följder är komplexa, svårbedömda och ovissa: Rättslig mobilisering kan avhjälpa orättvisor, genomdriva politisk förändring och öppna nya former för politiskt deltagande, men kan också orsaka splittring, öka polarisering och legitimera ett i grunden orättfärdigt system.

Genom att kartlägga rättsprocesser, intervjua nyckelaktörer och analysera dokument kommer vi att identifiera faktorer som formar samisk rättsmobilisering och dess framgång samt fastställa hur rättslig mobilisering förändrat maktdynamiker inom samiska folkgrupper och gentemot de samhällen de lever i.