Merparten av allt riksdagstryck – debatter, propositioner, motioner och utskottsbetänkanden – har sedan tiotalet år tillbaka digitaliserats. Materialet utgör en unik källa för att studera svensk lagstiftning, politisk kultur och demokratisk utveckling. Men bristen på grundlig metadatastruktur och länkad parlamentarisk data, samt lapptäcket av luckor och digitaliseringsbrister har genererat en tämligen primitiv forskningsinfrastruktur. Syftet med SWERIK är att tillsammans med Riksdagsbiblioteket ta itu med dessa begränsningar och bygga en forskningskorpus med ett ekosystem av länkad öppen data från två- och enkammarriksdagen, från 1867 till idag. Projektet innehåller fem arbetspaket (WP1–5). I WP1 ska personer och innehåll annoteras i riksdagstrycket. WP2 kommer att bygga en databas med metadata för alla riksdagsledamöter. WP3 kommer att skapa en infrastruktur där riksdagsledamöter i databasen länkas till relaterade riksdagsdokument. I WP4 kommer den annoterade korpusen att anpassas till ParlaMint – en internationell infrastrukturstandard för uppmärkning av parlamentarisk data, vilket gör det möjligt för forskare att bedriva jämförande studier av nationella parlament. Slutligen ska WP5 integrera SWERIK-korpusen i Riksdagens webb och underlätta användbarheten av korpusen för olika användare både i och utanför akademin. SWERIK-korpusen kommer ges en fri CC BY-licens. Riksdagsbiblioteket ansvarar för digital långtidslagring och underhåll av korpusen efter att projektet avslutats.