Anandi Hattiangadi

Grunderna för epistemisk normativitet

Många anser att vi bör tro att klimatförändringarna orsakas av människan, att denna trosföreställning är rättfärdigad givet vår evidens och att klimatskepticism inte är rationellt tillåten. Dessa epistemiska påståenden verkar vara normativa - de rör vad vi bör tro, är rättfärdigade att tro eller är tillåtna att tro. Epistemisk normativitet reser grundläggande frågor om epistemologins semantik, metafysik och epistemologi; frågor som traditionellt ställts om normativa moraliska påståenden, som mord är fel . Representerar epistemiska påståenden hur saker är, eller uttrycker de enbart gillandet av en policy? Är vissa av dessa påståenden absolut sanna, eller är de bara sanna relativt ett visst perspektiv? Om de är absolut sanna, finns det objektiva fakta som gör dem sanna? Och kan vi ha kunskap om dem? Vårt mål är att försvara Robust Realism som svarar positivt på samtliga ovanstående frågor. Vi vänder oss emot en dominerande antirealistisk trend inom studiet av epistemologins grunder som främst härrör från idén att epistemologi är en normativ disciplin. Utöver att bidra till vår förståelse av grunderna för epistemisk normativitet så kommer detta projekt ha relevans för aktuella frågor så som förståelsen av vetenskap och den skenande nonchalansen inför fakta och evidens. Enligt Robust Realism så rättfärdigar klimatforskarnas data objektivt tron på människoorsakade klimatförändringar, och det finns en absolut skillnad mellan äkta, välgrundade nyheter och propaganda. Projektsida: https://sites.google.com/view/found-ep-norm/home

Slutredovisning
1 Syfte
Epistemologer studerar normer för rationalitet och villkor för rättfärdigande. De undersöker epistemiska värden som kunskap och sanning och behandlar epistemiska dygder som lyhördhet för evidens. Vi fäller epistemiska omdömen, som att man bör tro på en klimatförändring orsakad av människan, att denna övertygelse är berättigad och att en skeptisk inställning i frågan inte är rationellt medgiven. Detta antyder att epistemologi är normativt, vilket väcker semantiska, metafysiska och kunskapsteoretiska frågor om epistemiska normer.

Det övergripande målet för projektet har varit att besvara följande frågor: Representerar epistemologiska utsagor hur något är? Finns det objektiva epistemologiska fakta? Om de finns, kan vi nå kunskap om dem? Arbetet med dessa frågor har lett oss till en robust realism gällande epistemologi. Med avseende på språk och medvetande menar vi att (a) epistemologiska utsagor är representerande, (b) epistemologiska omdömen har karaktären av trosföreställningar och (c) några av dem är sanna i absolut mening. Gällande metafysik hävdar vi att (d) det finns objektiva epistemologiska egenskaper och fakta och i den kunskapsteoretiska frågan menar vi att (e) det är möjligt att nå kunskap om dessa. Projektet har utvecklat ett nytt fokus på dessa frågor i anslutning till logiska normer.

2 Genomförande
Bessons bidrag fokuserar på två ting relaterade till (a) och (b). Det första inbegriper en ny kognitivistisk uppfattning om logikens epistemologi och normativitet, Denna behandlas i (1) (3), (6), (7) och (8). Mer specifikt argumenteras i (1) och (7) för att deduktivt tänkande inte är regelföljande och att en korrekt epistemologi för logik måste utgå ifrån enskilda fall snarare än från logiska regler. Besson utforskar vidare konsekvenserna av denna uppfattning för det deduktiva tänkandets normativitet och psykologi. Bessons andra fokus är att presentera en teori om praktisk kunskap (att veta hur) som enligt henne utgör ett fall som klart visar hur epistemologi är länkat till normer, vilket är ett tema i (4). (5) belyser hur praktisk kunskap kan illustrera den logiska kunskapens natur och logikens handlings-vägledande karaktär.

Hattiangadis arbete rör frågor relaterade till svaren (a), (c) och (d). Relaterat till (a) och (b) innehåller (19) en granskning av relativistiska och expressivistiska teorier om semantiken för logisk oenighet och (13) ger en översikt över existerande teorier och presenterar en teori som är förenlig med realism gällande logik. Denna teori utvecklas i relation till normativ oenighet mer generellt i (26). Relaterat till (d) undersöker (13) epistemiska normers natur och följderna för metaetiken, (12) presenterar ett argument mot naturalistiska teorier om epistemiska och semantiska normer som inte vilar på antagandet att dessa är kategoriskt preskriptiva, och (15) försvarar tanken att logik inte är normativt för tänkande.

Tre konferenser organiserades: (i) Normativity and the A priori, på Stockholms universitet i augusti 2018; (ii) Post Truth and the Objectivity of Epistemic Norms, på University of Sussex i november 2019, samt (iii) The Nature of Epistemic Normativity, via Zoom i maj 2021. Två planerade konferenser ställdes in p.g.a. pandemin: (iv) Reasoning and the Normativity of Logic (Stockholms universitet 2020) och (v) Normativity and the Mental (Jindal Global University i New Delhi 2021).

3 De tre viktigaste resultaten
Besson skrev ett helt utkast till (1). (1) såväl hämtade som gav material till projektet. Bokens huvudsakliga syfte är att försvara logisk kognitivism mot sina rivaler, vilka ofta motiveras av Carrolls regress. Hon argumenterar för att regressen inte utgör något hot för realistiska, kognitivistiska teorier om logik och att vi kan ha kunskap om logiska fakta.

Hattiangadi har arbetat med epistemiska normers semantik, med fokus på olika former av oenighet. Detta arbete har resulterat både i en kraftfull invändning mot relativism och expressivism med avseende på epistemisk oenighet och en positiv teori om föremålet för sådan oenighet som är kompatibel med realism angående epistemiska normer. Arbetet har klara implikationer för den pågående diskussionen om ”conceptual engineering” och ”conceptual ethics” och för omfattande oenighet mer generellt.

Ett tredje resultat är att både Besson och Hattiangadi nu menar att den populära uppfattningen att tänkande med nödvändighet innebär regelföljande måste avvisas. De argumenterar för detta i den gemensamma artikeln (24) som är under arbete och som presenterades på CUNY i oktober 2021.

4 Nya frågor
Vår forskning visar att en riktig redogörelse för epistemisk normativitet måste inkludera en redogörelse för logikens normativitet, och en teori om relationen mellan de två. Forskningen om logikens normativitet har lett till följande nya frågor: (i) Är logiken normativ? (ii) Vad är relationen mellan logisk och epistemisk normativitet? (iii) Vad är den korrekta teorin om logisk, epistemisk och normativ oenighet mer generellt? (iv) Vilken relevans har debatter mellan internalister och externalister om rättfädigande för logikens epistemologi och normativitet? (v) Kräver deduktivt tänkande regelföljande? (vi) Hur kan en teori om normativitet för den epistemiska respektive logiska domänen utformas som i tillräcklig grad är integrerad med ett psykologiskt perspektiv? (vii) Är praktisk kunskap normativ och hur förhåller sig denna fråga till frågan om teoretisk kunskap är normativ? (viii) Vilken roll spelar epistemiska normer i bestämningen av innehåll?

5 Internationellt
Projektet hade en internationell profil med ett stort antal anknutna forskare som deltog i av projektet anordnade workshoppar. Dessa individer är nämnda på projektets webbsida.
Vi har kunnat förlita oss på Southern Normativity Group, där Besson är medlem. Vi har genomfört ett flertal forskningsvistelser: Packalén var Visiting Scholar vid Rutgers University; Hattiangadi var Taylor Fellow vid The University of Otago och Visiting Fellow vid den filosofiska intitutionen på Australian National University, Canberra. Besson hade planerat en längre vistelse i Sverige som emellertid ställdes in p.g.a. pandemin.

6 Informationsspridning
Våra resultat har spridits vid konferenser och genom inbjudna föredrag världen över. Besson har presenterat resultat hos Arché Epistemology Group vid University of St Andrews; Aristotelian Society, London; Logos, Barcelona: Saul Kripke Center, CUNY; Vienna Forum for Analytic Philosophy Graduate Conference; Ludwig Maximilian Universität, Munich; University College, London; Bristol University; Glasgow University; Stockholms universitet; Stanford University; Cardiff University; konferensen Norms and Reasons I Zürich; och Logic, Norms, and Reasoning Colloquium, Cologne. Hattiangadi har presenterat sin forskning på Humboldt Normativity Workshop, Berlin; Umeå universitet, Stockholms universitet, Arché Research Center, St Andrews; Saul Kripke Center, CUNY; Frankfurt School of Finance and Management; Australian Association of Philosophy (konferens), Wollongong; Universitetet i Tromsö; University of Canterbury; Otago University; Universitetet i Oslo; och University of Tokyo.

Vi har engagerat oss i betydande kommunikation med det omgivande samhället. Besson har deltagit i en offentlig debatt med temat ‘Beyond Right and Wrong’ som organiserades av Institute of Arts and Ideas (IAI), och har föreläst om ‘Norms, Evidence and Expertise’ vid EthicsLab Launch Week som hölls vid Catholic University of Central Africa, Yaoundé, Kamerun. Hattiangadi har givit ett offentligt föredrag med titeln ‘The Epistemology of Fake News’ på Jindal Global University i New Delhi; ett annat med titeln ‘The Epistemology of Fake News’ som organiserades av IAI; har deltagit i de offentliga debatterna ‘Belief, Hypocrisy and Reason’, och ‘A Matter of Facts’, organiserade av IAI; har publicerat ‘Is this real life, or The Matrix?’ i IAI News; och har filmat en podcast-special, ‘What is thought? Why do we think? How can we think well?’ ,för Dagens Nyheter.
Bidragsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
P17-0487:1
Summa
SEK 7 050 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Filosofi
År
2017