Magnus Linton

Skriven mening

I den formmässigt allt mer standardiserade och ibland närmast industriellt mallade ordningen för akademisk textproduktion har det lustfyllda och utåtriktade berättandet hamnat på undantag. Väldigt mycket text kommer idag till av helt andra skäl än att forskare faktiskt vill skriva eller har något nytt att berätta. Och i takt med att de akademiska subkulturerna blir allt fler men allt mindre uppstår ett eget språk som blir naturlig för den egna gruppen men upplevs som främmande för andra, varför oförmågan att se sina texter med andra ögon än subkulturens växer. Liksom en omvittnad frustration bland många forskare över att ingå i eller vara strukturellt tvingad till en upplevt meningslös massproduktion av text utan läsare. Projektets syfte är att motverka denna tendens genom en serie textverkstäder ämnade att stimulera och diskutera kunskapsbaserad textproduktion vid sidan av de dominerande akademiska formatmallarna, och på så sätt bidra till en långsiktig förbättring av svenska forskares skriftliga berättarkompetens riktad mot en bredare allmänhet och andra forskningsfält än det egna. Tanken är att skapa sex text och skriv-workshops (se nedan), ett slags ambulerande berättarlaboratorium, som ska kunna beställas av de av akademiska institutioner som identifierar ett behov och vars doktorander och forskare önskar en utvecklingsdialog kring sitt skrivande. Målsättningen är alltså att bidra till mer levande och framför allt mer lästa publiceringar både i och utanför akademin.
Slutredovisning
Projektets syfte var att stimulera kunskapsbaserad textproduktion med målsättningen att bidra till en långsiktig förbättring av svenska forskares skriftliga berättarkompetens riktad mot en bredare allmänhet och andra forskningsfält än det egna. Ambitionen var att med nya och konkreta medel uppmuntra, assistera och praktisera forskarskriven text i första han inte rör sig inom dominerande akademiska artikelmallar utan söker nya former: essä, sakprosa, debatt, bok. I syftet ingick inte bara att genomföra ett stort antal textverkstäder på svenska lärosäten utan att också initiera andra processer med fokus på brett vetenskapligt berättande, och att dessa för egen maskin skulle leva vidare efter projekttidens slut.

Projektets bärande idé var att erbjudan så många forskare som möjligt gratis skrivträning och textanalys med projektledaren. Satsningen marknadsfördes i januari 2020 via ett utskick med erbjudandet till prefekter på de flesta av landets universitetsinstitutioner. En meny med valbara seminarier och workshops med olika teman för praktisk skrivträning och textanalys med fokus på utåtriktad essäistik och sakprosa hade då utarbetats av projektledaren. Efterfrågan var stor och alla som nappade kunde inte erbjudas arrangemang, men majoriteten av de som svarade på utskicket fick del av satsningen. När pandemin så slog till flyttades de flesta då planerade seminarier och workshops under 2020 från våren till hösten, men då läget inte förbättrades fattades beslut om att genomföra arrangemangen digitalt i de fall institutionerna så föredrog.

Totalt fick över 800 svenska forskare del av projektet och sammanlagt genomfördes 61 arrangemang – 36 seminarier/föreläsningar och 25 workshops – fördelade över samtliga stora lärosäten i landet. Totalt gjordes arrangemang vid 31 universitetsinstitutioner – ungefär 60 procent digitalt och 40 procent irl under covidsäkra former – och projektet nådde inte bara redan skrivorienterade discipliner som sociologi, idéhistoria och psykologi utan även empiriskt eller mer kvantitativt präglade forskningsområden som kostvetenskap, juridik och marinbiologi.

En kort enkätutvärdering av projektet visade framför allt fyra saker: a) det finns en stor efterfrågan bland svenska forskare på fortbildning och träning i det kreativa skrivandets tekniker och möjligheter, b) de föreläsningar och workshops som gavs inom projektet upplevdes som mycket inspirerande i meningen att de gav deltagarna lust att skriva och ledde till ett flertal nya lokala initiativ (skrivcirklar, skrivgrupper, skrivkurser) c) det finns en tydlig önskan om en fördjupad skrivcoachning som bygger mer på eget material (vilket projektet av tidsskäl bara i liten omfattning kunde leverera) och d) även om den typ av skrivande workshoparna handlade om var just utåtriktat – för en bredare publik – så konstaterades att stora delar av arrangemangens budskap också var användbart i det traditionella akademiska mallskrivandet.

Projektets andra syfte – att dra igång nya processer med fokus på bättre och bredare forskartexter – fick också gehör, då Stiftelsen Natur & Kultur nyligen (årsskiftet 20/21) beslutade att driva vidare och utveckla projektet med egen finansiering under, till att börja med, åren 2021–2023. Projektledaren har fått i uppdrag att institutionalisera verksamheten i form av en både ambulerande och fast forskarskrivskola med lärdomar från RJ-projektet och med Magnus Lintons bok, Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap, som utgångspunkt. Denna avknoppning från RJ-satsningen har redan startat och kommer att marknadsföras mot svenska universitet under april 2021.

Under projekttiden har bland andra följande publiceringar gjorts om projektet eller dess anda:

”Språkhjälp gav forskare mer pengar” (Tidningen Curie)
(https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/03/02/sprakhjalp-gav-forskare-mer-pengar/
”Kreativt skrivande ska hjälpa forskare att nå utanför institutionerna” (Sveriges Radio)
https://sverigesradio.se/artikel/7398801
”Om konsten att berätta med vetenskap” (Statsvetenskaplig tidskrift)
https://journals.lub.lu.se/st/article/view/22006/19787
”Skriva begripligt” (Forskning & Framsteg)
https://fof.se/tidning/2019/7/artikel/en-bok-for-alla-som-vill-skriva-begripligt
”Magnus Linton hjälper forskare skriva bättre” (Göteborgs Universitet)
https://www.gu.se/nyheter/magnus-linton-hjalper-forskare-att-skriva-battre
Anslagsförvaltare
Institutet för Framtidsstudier
Diarienummer
KOM18-1394:1
Summa
SEK 443 000,00
Stödform
Kommunikationsprojekt
Ämne
Övrig annan humaniora
År
2018