Linda Forssman

Vilken betydelse har högläsning för spädbarns kognitiva och språkliga utveckling? En randomiserad kontrollerad studie

Barns kognitiva utveckling, läskunnighet och skolresultat påverkas av familjemiljöns kvalitet. Interventionsprogram som stödjer gynnsamma föräldrabeteenden och barns kognitiva utveckling i tidig barndom hyser stor potential att positivt påverka barns skolförberedelse och därigenom främja social jämlikhet. I det här projektet kommer vi att genomföra en randomiserad kontrollerad studie för att utvärdera effekterna av en högläsningsintervention för föräldrar och deras 10 månader gamla barn. Interventionen genomförs under åtta veckor och är utformad för att stödja förälder-barn interaktioner samt små barns kognitiva utveckling. Interventionen går ut på att lära föräldrar tillämpning av specifika metoder vid högläsning för sitt barn, med fokus på barnets aktiva deltagande. Deltagande förälder-barn dyader (n = 144) kommer att randomiseras till en träningsgrupp eller en aktiv kontrollgrupp. Data kommer att samlas in vid för- och eftermätning, samt vid två longitudinella uppföljningar vid 18 och 36 månaders ålder. Detta projekt är unikt för att det utvärderar en tidig intervention som riktar sig till föräldrar och deras spädbarn och även för att det har potentialen att påvisa kognitiva och neurala mekanismer som är involverade i små barns språkutveckling. Genom att inkludera långsiktiga uppföljningar kommer vi även att kunna klargöra interventionseffekternas hållbarhet över tid samt presumtiva effekter på kognitiva och språkliga färdigheter av betydelse för kommande skolprestationer.
Slutredovisning
En ofta förespråkad föräldrapraktik för att främja små barns språkliga och kognitiva utveckling är att läsa bilderböcker sitt barn. Tidigare interventionsstudier har visat att denna praktik är särskilt gynnsam om föräldern använder sig av tekniker som aktivt involverar barnet i läsningen av boken. Syftet med detta forskningsprojektet var att undersöka effekten av en interaktiv högläsningsintervention som riktade sig till föräldrar med små barn i cirka 10 till 12 månaders ålder. Mer specifikt var vi intresserade av att undersöka interventionseffekter på barnens kognitiva, social-kognitiva och språkliga förmågor, samt deltagande föräldrars förmåga att stötta sina barns språkliga utveckling. Tidigare studier har visat på positiva effekter av interaktiv högläsning på förskolebarns (ca 2 till 5 år) språkutveckling, men få studier har undersökt om denna effekt kan replikeras hos yngre barn. Vidare har få studier inom detta forskningsområde undersökt interventionseffekter bortom språkutveckling, samt möjliga mekanismer som kan förklara interventionseffekter på språkutveckling.
Studien var en randomiserad kontrollerad studie (the REaL trial; registations nummer ISRCTN22319305 https://doi.org/10.1186/ISRCTN22319305). Data samlades in vid en förmätning (ca en vecka innan interventionsstart), vid en eftermätning (ca en vecka efter avslutad intervention) och vid två uppföljningar 6 och 12 månader efter intervention avslutats. Datainsamlingen bestod av direkta mätningar av deltagande barns förmågor med hjälp av ögonrörelsemätningar, elektroencefalografi (EEG) och strukturerade observationer, samt föräldraskattningar och strukturerade observationer av deltagande föräldrar och barns interaktioner.
Deltagande förälder-barn dyader randomiserades till en interventionsgrupp (n = 59) eller en aktiv kontrollgrupp (n = 56). Interventionsprogrammet levererades av en utbildad gruppledare varje vecka under fem på varandra följande veckor till grupper om cirka 4–6 föräldrar-barn-dyader. Varje gruppsession (60 min) organiserades kring specifika högläsningstekniker med målet att aktivt engagera barnet under högläsning. Deltagande föräldrar i interventionsgruppen uppmuntrades därtill att använda teknikerna under högläsning med sitt barn på daglig basis i minst 10 min mellan de fem gruppsessionerna. Deltagarna i den aktiva kontrollgruppen bjöds också in till fem gruppträffar under fem på varandra följande veckor. Gruppstorlekarna och tidsåtgången för dessa träffar motsvarade interventionsgruppen. För denna grupp gavs psykoedukation om barns generella utveckling. I samband med sista gruppsession ombads deltagarna i interventionsgruppen och den aktiva kontrollgruppen att fylla i en enkät som rörde deltagarnas upplevelse av gruppsessionerna.
Efter en pilotfas påbörjades rekryteringen till RCT-studien i januari 2020. På grund av covid-19-pandemin pausades rekryteringen för första gången mellan februari och maj 2020 och under flera ytterligare perioder. Rekryteringen till studien avslutades under augusti 2021 och studien var vid detta skede kraftigt försenad. Datainsamlingen avslutades under hösten 2022 och bearbetning av data pågår. I skrivandes stund har en fackgranskad artikel publicerats. Ytterligare publikationer (fackgranskade artiklar) är under arbete och kommer att skickas in för publicering under året. Forskningsprojektet har redovisats i en vetenskaplig artikel (ett studieprotokoll). Preliminära resultat har presenterats vid forskningskonferenser och även utmynnat i ett antal psykologexamensuppsatser. Se publikationslistan för en förteckning över dessa poster. Samverkan för att sprida information om metoden till allmänheten sker genom samarbeten med öppna förskolor i Uppsala och Stockholm.

I dagsläget är projektets viktigaste resultat följande:

(i) Baserat på närvarostatistik vid interventionssessionerna och deltagarrapporter visade interventionen på god genomförbarhet och följsamhet till rekommendationen att använda interaktiv högläsning på daglig basis. Inga signifikanta skillnader fanns mellan interventionsgruppen och den aktiva kontrollgruppen vad gäller graden av närvaro eller rapporterad nöjdhet med gruppträffarna.

(ii) Studien visade på interventionseffekter på deltagande föräldrars förmåga att stötta sitt barns lärande, bland annat genom ökad verbalisering och följsamhet, vid eftermätning. Detta fynd är viktigt då få tidigare studier inom området har undersökt interventionseffekter på föräldraförmågor.

(iii) Vid 18 månaders ålder uppvisade en interventionseffekt på barnens språkligautveckling (ordförråd) och denna effekt modererades av graden av förbättring i ovanstående föräldraförmåga. Inga interventionseffekter på barnens språkligaförmåga uppvisades vid eftermätning (ca 1 vecka efter avslutad intervention), vilket indikerar att det krävs mer tid innan denna typ av träning av föräldrars högläsningsbeteenden påverkar barnens förmåga (Forssman & Gottwald, 2022). Uppföljande analyser kommer att undersöka om denna effekt är robust och kvarstår vid 24 månaders ålder.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
P18-0300:1
Summa
SEK 3 746 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Psykologi (exklusive tillämpad psykologi)
År
2018