Hur ”folk” kommer att identifiera sig som en del av ”folket”, i betydelsen de som har en legitim del i samhällets politiska styre, är på många sätt en central fråga i vår tid. Det är också en fråga med historiska rötter som går tillbaka till inrättandet av moderna demokratiska samhällen under 1700- och 1800-talet. Det här forskningsprojektet undersöker folket som politiskt subjekt genom en analys av hur illustrerade nyhetstidningar, som etablerades i flera europeiska länder under 1840-talet, bidrog till nya sätt att föreställa sig detta kollektiv. Studien behandlar dels hur offentliga sammankomster och möten i dessa tidningar framställdes som uttryck för folkviljan, och dels hur läsarna positionerades som en del av ett kollektiv med legitima intressen i det politiska styret. En central hypotes är att etableringen av en marknad för visuella nyheter vid 1800-talets mitt för första gången gjorde det möjligt för inflytelserika grupper att (bokstavligen) se sig själva som en del av ett transnationellt europeiskt folk, vilket blev betydelsefull i samband med 1848 års revolutioner. Undersökningen kommer att bidra med nya resultat till flera forskningsområden, inte minst genom att kombinera frågeställningar från politisk teori med mediehistoria. Den kommer att ge nya perspektiv på folkets historia som politiskt subjekt, men även bidra till diskussionen om medierad kollektivitet mer generellt, likväl som den visuella nyhetsrapporteringens framväxt.