Ett europeiskt folk görs synligt: Den illustrerade pressens uppkomst på 1840-talet och transnationell politisk subjektivitet
Hur ”folk” kommer att identifiera sig som en del av ”folket”, i betydelsen de som har en legitim del i samhällets politiska styre, är på många sätt en central fråga i vår tid. Det är också en fråga med historiska rötter som går tillbaka till inrättandet av moderna demokratiska samhällen under 1700- och 1800-talet. Det här forskningsprojektet undersöker folket som politiskt subjekt genom en analys av hur illustrerade nyhetstidningar, som etablerades i flera europeiska länder under 1840-talet, bidrog till nya sätt att föreställa sig detta kollektiv. Studien behandlar dels hur offentliga sammankomster och möten i dessa tidningar framställdes som uttryck för folkviljan, och dels hur läsarna positionerades som en del av ett kollektiv med legitima intressen i det politiska styret. En central hypotes är att etableringen av en marknad för visuella nyheter vid 1800-talets mitt för första gången gjorde det möjligt för inflytelserika grupper att (bokstavligen) se sig själva som en del av ett transnationellt europeiskt folk, vilket blev betydelsefull i samband med 1848 års revolutioner. Undersökningen kommer att bidra med nya resultat till flera forskningsområden, inte minst genom att kombinera frågeställningar från politisk teori med mediehistoria. Den kommer att ge nya perspektiv på folkets historia som politiskt subjekt, men även bidra till diskussionen om medierad kollektivitet mer generellt, likväl som den visuella nyhetsrapporteringens framväxt.
Slutredovisning
Hur ”folk” kommer att identifiera sig som en del av ”folket”, i betydelsen de som har en legitim del i samhällets politiska styre är en fråga med historiska rötter som går tillbaka till inrättandet av moderna demokratiska samhällen under 1700- och 1800-talet. Det här forskningsprojektet har undersökt folket som politiskt subjekt genom en analys av hur illustrerade nyhetstidningar, som etablerades i flera europeiska länder under 1840-talet, bidrog till nya sätt att föreställa sig detta kollektiv vid mitten av 1800-talet.
Projektet har behandlat hur offentliga sammankomster och möten i dessa illustrerade tidningar framställdes visuellt som uttryck för folkviljan, och, mer specifikt, även hur läsarna positionerades som en del av politiska kollektiv. Analysen kombinerar frågeställningar från politisk teori med konst- och mediehistoria.
Projektet har genomförts i enlighet med den plan som presenterades även om det dragit ut ett drygt år på tiden jämfört med vad som ursprungliga förutsattes, delvis på grund av att covid19-pandemin gjorde det svårt att komma åt nödvändigt källmaterial.
Empiriskt baseras undersökningen på en genomgripande inventering av nyhetsinriktade bildtidningar i England, Tyskland och Frankrike under perioden ca 1840–1860. Det rör sig främst om tidningarna Illustrated London News, Pictorial Times, L’Illustration och Illustrirte Zeitung. Genomgången rör totalt sett ett stort material (uppskattningsvis 45 000 sidor) och har utgått från en översiktlig genomgång av bildmaterialet, men innefattar även text som är relaterad till relevanta bilder. Själva bilderna har klassificerats utifrån en översiktlig ikonografisk analys med fokus på relevanta teman. Totalt har detta gett ett urval om ca 300 bilder som föreställer offentliga möten och sammankomster av olika slag (demonstrationer, reformmöten, festligheter, parlamentssessioner, invigningar etc.) vars visuella retorik analyserats mera på djupet.
Resultat
Ett viktigt allmänt resultat i undersökningen är att det i den första generationens illustrerade tidningar i Europa fanns en utbredd tendens att i nyhetsbilder tematisera frågor om folkets roll i styret. Inte minst visar det sig i ett starkt fokus på bilder av församlingar av människor som reformmöten, demonstrationer och invigningar. Den genomgång som gjorts visar att bilder av sådana offentliga arrangemang i text ofta knöts direkt till frågor om det politiska styrets framtid och dessutom att de ofta cirkulerade mellan publikationer i olika europeiska länder.
Transnationellt spridda bilder av ”politiska massmöten” – ett specifikt bildtema som identifierats i genomgången av materialet – spelade till exempel en viktig roll i diskussioner om folkstyret i alla de undersökta länderna under perioden både före och efter revolutionsåret 1848. I projektet visar jag att detta innebar att en särskild modell för hur politisk mobilisering framställdes i bild vann transnationell spridning under denna period.
Undersökningen visar att dessa bilder på många sätt var likartade länderna emellan, även om de kunde ges ny mening genom att placeras in i nya sammanhang (alltså ändra betydelse till och med när de exporterades i princip oförändrade mellan länder). Även om dessa bilder ofta omtolkades när de förflyttades, innebar den transnationella återanvändningen dock att det skapades en generaliserad diskurs om folket som fenomen i moderna samhällen. Detta är ett viktigt resultat som ska förstås i kontrast till tidigare historiska undersökningar som ofta enbart betonat det platsspecifika eller nationellt identitetsskapande i liknande bilder.
Mer specifikt har projektet också visat att två nära relaterade aspekter, som båda är av generell mediehistorisk relevans, var särskilt viktiga för hur de analyserade bilderna kunde fungera som underlag för det som kan benämnas politisk subjektivitet eller politisk identifikation: serialitet och temporalitet.
I projektet visade det sig också att de aktuella bildmediernas serialitet – det faktum att informationen publicerades successivt i löpande serier – är av mycket stor betydelse om man vill förstå hur den transnationella diskursen om folkets roll i det politiska styret kan ha fungerat i praktiken. Mer specifikt argumenterar jag i projektet för att de illustrerade tidningarnas seriella format främjade visualiseringen av en kollektiv politisk aktör (”folket”) som existerade och utvecklades över tid.
Serialitetet och upprepande av likartade bilder skapade standardiserade visuella mönster som var lätta att avkoda för den tidens läsare, och när det handlar om just politiska folkmassor skapade dessa upprepade avbildningar också successivt intrycket av att det existerade ett sammanhållet kollektiv som dök upp på olika geografiska platser och även utvecklades över tid. Såtillvida var mediernas materiella förutsättningar helt avgörande för hur politiska kollektiv kunde föreställas och vilka politiska identifikationer och subjektiveringsprocesser som blev möjliga.
Ett annat viktigt resultat rör vilka föreställningar om tid detta bildbruk bidrog till, det vill säga frågor om temporalitet. I undersökningen visas att hur information kommunicerades i dessa veckovisa illustrerade nyhetstidningar skapade specifika temporala effekter.
Det vanliga var, för det första, att de analyserade nyhetsbilderna kondenserade information i samlade återgivningar av händelser som i verkligheten ofta hade utspelats under en längre tidsperiod. Med andra ord sammanfattade de snarare än återgav enstaka ögonblick, vilket gav en känsla av överblick och kontroll. De bidrog mindre till en efemär modernitet med förbifladdrande intryck, än känslor av stabilitet, kontinuitet och historisk betydelse.
Om bilderna i sig sammanfattade information så kan det även konstateras att de publicerades som del i en slags fortgående historisk krönika att bevara för framtiden. Tidningarna sågs som vecko- och årsvisa summeringar av det viktigaste och de var tänkta att sammanställas och bevaras som dokumentation av Historiens gång. Såtillvida blev också läsaren av dessa tidningar positionerad som en mottagare av det som i en av projektets artiklar kallas för ”instant history”.
Nya forskningsfrågor
Genom undersökningen har det blivit allt tydligare att man måste ta hänsyn till hur sanningsanspråken i den tidens – förfotografiska – nyhetsbild såg ut om man vill förstå hur läsaren/åskådaren tilltalades som del av till exempel ett politiskt kollektiv. I första hand måste man förstå vad det innebar att presentera sanningsenlig information i bild vid denna tid med hjälp av de rådande teknikerna för nyhetsillustration (främst trägravyr). Bilderna följde specifika konventioner som inte alltid är uppenbara för oss idag.
En annan aspekt som skulle förtjäna en utvidgad undersökning är relationen mellan geografi och tid i samband med användningen av dokumentära bilder. När vi tänker på nyhetsbilder föreställer vi oss ofta att de talar om nuet, om det samtida, men det har blivit tydligt i undersökningen att bilder av vissa företeelser och särskilt geografiskt frånvarande, ofta användes som framställningar av framtiden. Detta ”futuristiska” bildbruk kan observeras vad gäller politiska möten och är centralt för hur man framställde en framväxande folkmakt, men det vore intressant att undersöka fenomenet mer allmänt i tidens visuella kultur.
Spridning och samverkan
Resultaten från projektet har redovisats i två längre artiklar som publicerats på engelska i ledande internationella tidskrifter. Den ena av dessa tidskrifter är specifikt inriktad på studier av 1800-talets periodiska press, utgiven av Johns Hopkins University Press, och den andra mer allmänt inriktad på viktoriansk kulturhistoria, utgiven av Cambridge University Press. Den andra artikeln är i princip dubbelt så lång som en genomsnittlig vetenskaplig artikel, bland annat eftersom den återger ett stort antal bilder.
Därtill har resultat även publicerats i en antologi utgiven på tyskt förlag som del i en bokserie specialiserad på mediehistoria och knuten till ett internationellt forskarnätverk med denna inriktning. Vidare har resultaten även sammanfattats i populärvetenskaplig form på svenska i en tidskrift riktad till en allmän publik av bok- och mediehistoriskt intresserade. För ytterligare detaljer, se publikationslistan.
Samverkan med andra forskare har under projekttiden skett genom det nätverk med forskare kring visuell kultur som finns vid institutionen för idéhistoria i Uppsala. Vidare har det internationella forskarnätverket Esprit varit mycket viktigt, liksom det svenska nationella nätverket för politisk idéhistoria. Resultat har förutom vid ett flertal seminarier presenterats vid Esprit-konferensen 2021 i Bochum, Tyskland, och vid Nordiska historikermötet i Göteborg 2022.
Projektet har behandlat hur offentliga sammankomster och möten i dessa illustrerade tidningar framställdes visuellt som uttryck för folkviljan, och, mer specifikt, även hur läsarna positionerades som en del av politiska kollektiv. Analysen kombinerar frågeställningar från politisk teori med konst- och mediehistoria.
Projektet har genomförts i enlighet med den plan som presenterades även om det dragit ut ett drygt år på tiden jämfört med vad som ursprungliga förutsattes, delvis på grund av att covid19-pandemin gjorde det svårt att komma åt nödvändigt källmaterial.
Empiriskt baseras undersökningen på en genomgripande inventering av nyhetsinriktade bildtidningar i England, Tyskland och Frankrike under perioden ca 1840–1860. Det rör sig främst om tidningarna Illustrated London News, Pictorial Times, L’Illustration och Illustrirte Zeitung. Genomgången rör totalt sett ett stort material (uppskattningsvis 45 000 sidor) och har utgått från en översiktlig genomgång av bildmaterialet, men innefattar även text som är relaterad till relevanta bilder. Själva bilderna har klassificerats utifrån en översiktlig ikonografisk analys med fokus på relevanta teman. Totalt har detta gett ett urval om ca 300 bilder som föreställer offentliga möten och sammankomster av olika slag (demonstrationer, reformmöten, festligheter, parlamentssessioner, invigningar etc.) vars visuella retorik analyserats mera på djupet.
Resultat
Ett viktigt allmänt resultat i undersökningen är att det i den första generationens illustrerade tidningar i Europa fanns en utbredd tendens att i nyhetsbilder tematisera frågor om folkets roll i styret. Inte minst visar det sig i ett starkt fokus på bilder av församlingar av människor som reformmöten, demonstrationer och invigningar. Den genomgång som gjorts visar att bilder av sådana offentliga arrangemang i text ofta knöts direkt till frågor om det politiska styrets framtid och dessutom att de ofta cirkulerade mellan publikationer i olika europeiska länder.
Transnationellt spridda bilder av ”politiska massmöten” – ett specifikt bildtema som identifierats i genomgången av materialet – spelade till exempel en viktig roll i diskussioner om folkstyret i alla de undersökta länderna under perioden både före och efter revolutionsåret 1848. I projektet visar jag att detta innebar att en särskild modell för hur politisk mobilisering framställdes i bild vann transnationell spridning under denna period.
Undersökningen visar att dessa bilder på många sätt var likartade länderna emellan, även om de kunde ges ny mening genom att placeras in i nya sammanhang (alltså ändra betydelse till och med när de exporterades i princip oförändrade mellan länder). Även om dessa bilder ofta omtolkades när de förflyttades, innebar den transnationella återanvändningen dock att det skapades en generaliserad diskurs om folket som fenomen i moderna samhällen. Detta är ett viktigt resultat som ska förstås i kontrast till tidigare historiska undersökningar som ofta enbart betonat det platsspecifika eller nationellt identitetsskapande i liknande bilder.
Mer specifikt har projektet också visat att två nära relaterade aspekter, som båda är av generell mediehistorisk relevans, var särskilt viktiga för hur de analyserade bilderna kunde fungera som underlag för det som kan benämnas politisk subjektivitet eller politisk identifikation: serialitet och temporalitet.
I projektet visade det sig också att de aktuella bildmediernas serialitet – det faktum att informationen publicerades successivt i löpande serier – är av mycket stor betydelse om man vill förstå hur den transnationella diskursen om folkets roll i det politiska styret kan ha fungerat i praktiken. Mer specifikt argumenterar jag i projektet för att de illustrerade tidningarnas seriella format främjade visualiseringen av en kollektiv politisk aktör (”folket”) som existerade och utvecklades över tid.
Serialitetet och upprepande av likartade bilder skapade standardiserade visuella mönster som var lätta att avkoda för den tidens läsare, och när det handlar om just politiska folkmassor skapade dessa upprepade avbildningar också successivt intrycket av att det existerade ett sammanhållet kollektiv som dök upp på olika geografiska platser och även utvecklades över tid. Såtillvida var mediernas materiella förutsättningar helt avgörande för hur politiska kollektiv kunde föreställas och vilka politiska identifikationer och subjektiveringsprocesser som blev möjliga.
Ett annat viktigt resultat rör vilka föreställningar om tid detta bildbruk bidrog till, det vill säga frågor om temporalitet. I undersökningen visas att hur information kommunicerades i dessa veckovisa illustrerade nyhetstidningar skapade specifika temporala effekter.
Det vanliga var, för det första, att de analyserade nyhetsbilderna kondenserade information i samlade återgivningar av händelser som i verkligheten ofta hade utspelats under en längre tidsperiod. Med andra ord sammanfattade de snarare än återgav enstaka ögonblick, vilket gav en känsla av överblick och kontroll. De bidrog mindre till en efemär modernitet med förbifladdrande intryck, än känslor av stabilitet, kontinuitet och historisk betydelse.
Om bilderna i sig sammanfattade information så kan det även konstateras att de publicerades som del i en slags fortgående historisk krönika att bevara för framtiden. Tidningarna sågs som vecko- och årsvisa summeringar av det viktigaste och de var tänkta att sammanställas och bevaras som dokumentation av Historiens gång. Såtillvida blev också läsaren av dessa tidningar positionerad som en mottagare av det som i en av projektets artiklar kallas för ”instant history”.
Nya forskningsfrågor
Genom undersökningen har det blivit allt tydligare att man måste ta hänsyn till hur sanningsanspråken i den tidens – förfotografiska – nyhetsbild såg ut om man vill förstå hur läsaren/åskådaren tilltalades som del av till exempel ett politiskt kollektiv. I första hand måste man förstå vad det innebar att presentera sanningsenlig information i bild vid denna tid med hjälp av de rådande teknikerna för nyhetsillustration (främst trägravyr). Bilderna följde specifika konventioner som inte alltid är uppenbara för oss idag.
En annan aspekt som skulle förtjäna en utvidgad undersökning är relationen mellan geografi och tid i samband med användningen av dokumentära bilder. När vi tänker på nyhetsbilder föreställer vi oss ofta att de talar om nuet, om det samtida, men det har blivit tydligt i undersökningen att bilder av vissa företeelser och särskilt geografiskt frånvarande, ofta användes som framställningar av framtiden. Detta ”futuristiska” bildbruk kan observeras vad gäller politiska möten och är centralt för hur man framställde en framväxande folkmakt, men det vore intressant att undersöka fenomenet mer allmänt i tidens visuella kultur.
Spridning och samverkan
Resultaten från projektet har redovisats i två längre artiklar som publicerats på engelska i ledande internationella tidskrifter. Den ena av dessa tidskrifter är specifikt inriktad på studier av 1800-talets periodiska press, utgiven av Johns Hopkins University Press, och den andra mer allmänt inriktad på viktoriansk kulturhistoria, utgiven av Cambridge University Press. Den andra artikeln är i princip dubbelt så lång som en genomsnittlig vetenskaplig artikel, bland annat eftersom den återger ett stort antal bilder.
Därtill har resultat även publicerats i en antologi utgiven på tyskt förlag som del i en bokserie specialiserad på mediehistoria och knuten till ett internationellt forskarnätverk med denna inriktning. Vidare har resultaten även sammanfattats i populärvetenskaplig form på svenska i en tidskrift riktad till en allmän publik av bok- och mediehistoriskt intresserade. För ytterligare detaljer, se publikationslistan.
Samverkan med andra forskare har under projekttiden skett genom det nätverk med forskare kring visuell kultur som finns vid institutionen för idéhistoria i Uppsala. Vidare har det internationella forskarnätverket Esprit varit mycket viktigt, liksom det svenska nationella nätverket för politisk idéhistoria. Resultat har förutom vid ett flertal seminarier presenterats vid Esprit-konferensen 2021 i Bochum, Tyskland, och vid Nordiska historikermötet i Göteborg 2022.