Programmet Nyliberalism i Norden ställer frågan, varför de nordiska länderna i mycket av samhällsvetenskaplig och historisk forskning fortfarande framstår som modeller av kontinuitet, samtidigt som de nordiska länderna utmärker sig för en på många sätt radikal ekonomisk, social, kulturell och politisk omvandlingsprocess under de senaste fyra decennierna. Begreppet nyliberalism har ofta setts som utpräglat normativt - men idag finns ett växande internationellt begrepps- och idehistoriskt fält kring nyliberalismens historia, som vi menar är relevant också för de nordiska länderna. Genom att använda nyliberalism som en sammanhållande beskrivande term, avser programmet att undersöka politiska, sociala, och kulturella aspekter av marknadiseringsprocessen i de nordiska länderna. Programmet avser att besvara följande frågor: hur kunde omfattande marknadsprocesser genomföras och uppfattas som legitima och kulturellt accepterade i länder där marknaden fram till 1980-talet var högt reglerad och där viktiga nyttigheter var kollektiva, och inte privata? Hur förändrades föreställningar om ägande, konsumtion, ekonomi? På vilket sätt kunde nya marknadsföreställningar sammanfalla med historiskt grundade ideer om nordisk modernitet och effektivitet? Hur samverkade välfärdsstaten själv, och dess eliter, med marknadiseringsprocesser och nya finansiella eliter? Slutligen, på vilket sätt har marknadiseringsprocesser påverkar människors levda erfarenheter och livsförväntningar?