Leder folkligt inflytande över politiken till goda utfall? Det är förvånansvärt svårt att säga. I etablerade demokratier hittar vi de högsta nivåerna av mänsklig levnadsstandard. Men väljarnas kompetens har på senare år ifrågasatts av forskare. De menar att de flesta är okunniga om orsakerna till viktiga samhällsproblem, och vem som är ansvarig för dem. Forskning det senaste decenniet har också visat att det är långt ifrån säkert att demokratiska institutioner säkerställer inflytande för genomsnittsväljaren. Studier från en rad länder, inklusive USA och Sverige, har visat att de rikas åsikter får mycket större genomslag i politiken än de fattigas. Om livet nu är bättre i demokratier är det alltså långt ifrån säkert att det beror på att folket styr sig självt på ett kompetent sätt. Istället kan det, som vissa forskare hävdat, vara en konsekvens av andra egenskaper hos demokratier, så som lagstyre eller frånvaro av korruption. Det här projektet kommer tillföra ett faktaunderlag till debatten, med hjälp av en ny och världsledande databas som kombinerar miljontals enkätsvar med information om implementeringen av tusentals politiska frågor i 43 länder. Genom att sätta samma dessa data med politiska och ekonomiska utfall som tillväxt, sysselsättning, ojämlikhet och nöjdhet med demokratin kommer vi för första gången att kunna avgöra om besluten blir bättre när de följer folkviljan.