Magnus Hultén

Skolans målstyrning 1919-2020: från progressivism till NPM/nyliberalism

Projektets syfte är att studera målstyrningens historia inom skolans område. Mål har varit en viktig del av styrningen sedan tidigt 1900-tal. De har använts för att bidra till att sätta kunskapsstandard för skolan (redan i 1919 års läroplan), och har under senare decennier fått en viktig roll för resultatuppföljning och kvalitetskontroll. Trots att mål använts i över 100 år är perioden fram till cirka 1990-talet i stort sett obeforskad avseende målens roll. En studie av målstyrningens längre historia kan blottlägga konfliktlinjer som omgärdat skolans målstyrning, och visa på de värden, normer och styrmodeller som knutits till skolans mål. Projektet kommer bidra till ökad förståelse för bakomliggande värdekonflikter rörande målens roll i skolans styrning, kunskap som kan bidra till framtida justeringar av skolans styrsystem. Studien kommer även kunna ge viktiga bidrag till den internationella forskningen på området. Projektgruppen samarbetar med ledande amerikanska forskare inom området, och intressanta skillnader har identifierats avseende målens betydelse i statlig, federal och lokal styrning. Fem perioder i målstyrningens historia har preliminärt urskiljts, från 1919 till idag. Perioderna centreras kring centrala läroplansbeslut, i vilka målen formellt givits nya funktioner i skolans styrning. Projektet kommer kombinera statsvetenskapliga, historiska och utbildningsvetenskapliga perspektiv på skolans styrning. Projektet tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori.
Bidragsförvaltare
Linköpings universitet
Diarienummer
P20-0783
Summa
SEK 3 614 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Pedagogik
År
2020