Till skillnad från i USA är historien om förintelseintresset i Europa ännu i huvudsak oskriven. Uppenbart måste detta intresse analyseras utifrån både nationella, europeiska och globala perspektiv. Projektet vill belysa hur Förintelsen har förståtts, kontextualiserats och brukats i olika europeiska länder sedan andra världskrigets slut med tonvikt på det senaste decenniet. Avsikten är att studera vilka roller Förintelsen har spelat i modernisering, kultur- och ideologiutveckling, utvecklandet av nationella identiteter och internationella relationer. Såväl generella drag som variationer mellan länder och samhällssystem uppmärksammas. En viss geografisk tonvikt ligger på Central- och östeuropa, där Förintelsen fått ökad betydelse både i samband med systemskiftet och den europeiska utvidgningsprocessen. Med tanke på att nynazism och antisemitism framstår som problem i samhällsutvecklingen på många håll, är det viktigt att förstå både innehållet i, formerna för och bevekelsegrunderna bakom det uppblossande förintelseintresset. Lika centralt är att söka begripa det ringa intresse som ägnades Förintelsen under kalla kriget.

Som huvudsakligt analysredskap används en typologi över olika historiebruk. Källmaterialet består av såväl samhällstext som kultur-, utbildnings- och vetenskapligt material. Projektet är ett samarbete mellan Historiska institutionen, Lunds universitet, och Institutionen för östeuropastudier, Uppsala universitet.