Millesgården tillhör vårt lands kulturarv. 1936 gjordes gården till en stiftelse varefter konstnären skänkte den till svenska folket. Museet är mycket välbesökt med drygt 140.000 personer årligen. Antalet lär öka med den nya utställningshallens verksamhet. Millesgården har under 1900-talet genomgått ständiga förändringar, och det är dags att på djupet undersöka, analysera och sammanställa såväl intentionerna som resultatet med gården och se detta i ett internationellt perspektiv.

Med start 2002 planerar Millesgården att påbörja utgivningen av en skriftserie kring "". De första volymerna skrivs av fyra olika forskare och specialister på respektive område; arkitekten och doktoranden Anders Bergström, docent Johan Flemberg, fil.dr Eva Nodin och fil.dr Catharina Nolin. Bergström och Flemberg känner genom tidigare forskning till Milles och Millesgården.

Trots det som genom åren skrivits om Milles och Millesgården dyker det ständigt upp frågor på vilka svaren inte finns idag. De här aktuella forskarna tillhör en annan generation än tidigare och har härmed en större distans till personen Milles. De kan närma sig sina uppgifter med mera kritiska ögon, något som är påkallat utifrån vad man idag vet om Milles politiska åsikter. Projektet gäller således grundforskning med målsättning att nå även en läsekrets utanför forskarvärlden.