Per Wisselgren, sociologiska institutionen, Umeå universitet

PROJEKTETS SYFTE, UPPLÄGGNING OCH KONSTRUKTION

Projektet har syftat till att undersöka samhällsvetenskapens akademiska etablering med avseende på dess könsaspekter i England och i Sverige under perioden 1880-1960. Den övergripande frågeställningen har -- mot bakgrund av kvinnors omvittnade och ofta centrala roll i det sena 1800-talets sociala kunskapsproduktion -- varit hur man skall förstå samhällsvetenskapens akademisering under 1900-talets första hälft vilken tvärtom framstår som tydligt manligt dominerad. I teoretiskt avseende har projektet för att hantera denna frågeställning eftersträvat ett vidgat perspektiv, vilket utöver den internationella sociologihistoriska forskningen även inbegriper samhällsvetenskapens universitetshistoriska och socialhistoriska aspekter. Därigenom har det blivit möjligt att studera relationen mellan å ena sidan den nya universitetsbaserade samhällsvetenskapen och å den andra den livaktiga utomakademiska sociala kunskapsproduktion som erbjöd kvinnliga aktörer fortsatt stort handlingsutrymme. Ett huvudsyfte har därvidlag varit att utreda akademiseringen och könsarbetsdelningen som två komplext sammanvävda gränsdragningsprocesser, ett annat att belysa likheterna och skillnaderna mellan de nationellt bestämda kunskapsfältens omvandlingar i England respektive i Sverige.

Empiriskt sett har projektet lagts upp i form av fyra fallstudier, fördelade över rum och tid. Två av studierna har således gällt utvecklingen i England och två utvecklingen i Sverige; två har fokuserat på periodens första hälft och de två andra dess senare hälft. Inom ramen för varje delstudie har ett antal akademiska och utomakademiska, manliga och kvinnliga aktörer och institutioner valts ut. En strävan har varit att dessa så långt möjligt skall vara internationellt jämförbara. De centrala aktörerna och institutionerna i de fyra fallstudierna har varit:

o Tidiga engelska fallet: Fabian Society -- Charity Organisation Society -- Leonard Hobhouse -- London School of Economics -- Bedford College -- Royal Commission on the Poor Law.

o Sena engelska fallet: Mass-Observation Group -- Political and Economic Planning -- Wartime Social Survey -- Charles Madge.

o Tidiga svenska fallet: Lorénska stiftelsen -- Centralförbundet för socialt arbete -- Gustaf Steffen -- högskolorna i Stockholm och Göteborg -- Socialinstitutet -- Emigrationsutredningen.

o Sena svenska fallet: Alva och Gunnar Myrdal -- Befolkningskommissionen -- Torgny Segerstedt.

PROJEKTETS UTVECKLING

Projektets första fas, läsåret 2001-02, tillbringade jag som nämnts som postdoktoral stipendiat vid School of Social Sciences, University of Sussex. Under året arbetade jag huvudsakligen med det engelska empiriska materialet och lyckades på så sätt slutföra huvuddelen av arbetet med de två engelska fallstudierna. Resultaten dokumenterades i första hand i form av ett längre arbetspaper, titulerat "Boundaries of Social Knowledge: Academisation and Gender in Britain and Sweden 1880-1960", vilket förutom projektets övergripande frågeställningar, syfte och hypoteser även presenterar resultaten från de två engelska fallen. Pappret har sedan omarbetats och diskuterats i tre skilda internationella sammanhang. Först ventilerades det vid University of Sussex [se publikationslistan, post D1], sedan vid en av den sociologihistoriska forskningskommitténs sessioner i samband med det internationella sociologsamfundets världskongress i Brisbane [D2] - för vilket jag erhöll ett särskilt reseanslag från RJ (020225) - och därefter vid SCASSS, Uppsala [D4]. De två engelska fallstudierna kommer att finnas med i den planerade sammanfattande skriften, och eventuellt även brytas ut och publiceras som två fristående artiklar. En kortare reserapport från (den av RJ bekostade) Brisbaneresan finns publicerad i ISA Research Committee on the History of Sociology Newsletter [C1].

Under år 2003 arbetade jag huvudsakligen med tre svenska delstudier. Den första av dessa var en sociologihistorisk översikt av utvecklingen i Sverige under 1900-talets första hälft, med särskilt fokus på relationen mellan historiografi och disciplinära gränsdragningar. Uppsatsen, vilken är samförfattad med Anna Larsson, ventilerades vid det idéhistoriska seminariet i Umeå [E3], och har efter det bearbetats till en artikel, "The Historiography of Swedish Sociology and the Bounding of Disciplinary Identity", för den internationella referee-bedömda tidskriften Journal of the History of the Behavioral Sciences [A4]. Den andra delstudien -- rörande kvinnors handlingsutrymme inom den utomakademiska samhällsforskningen -- presenterades under titeln "A gendered boundary? Academic and non-academic social knowledge production in Sweden and Britain 1880-1930" vid en samhällsvetenskapshistorisk nätverkskonferens i Oslo i juni 2003 [D5]. Den tredje delstudien behandlar samhällsvetenskapens publika och könsbundna aspekter, där poängen återigen är att betona ett kunskapsfälts kontextuella bestämning. Uppsatsen, "'Ett talrikt (företrädesvis kvinnligt) auditorium': Maxim Kovalevsky och samhällsvetenskapens publiker", ingår i Den mediala vetenskapen, red. Ekström (2004) [A3].

Till övriga aktiviteter med mer indirekt anknytning till projektet under år 2003 hör det bokseminarium om "Sociologins historia" som anordnades i samband med Svenska Sociologförbundets årsmöteskonferens, till vilket jag var inbjuden som inledare och paneldebattör [E1]. Senare under våren anlitades jag återigen som fakultetsopponent, denna gång på Oskar Petterssons avhandling om den svenska statsvetenskapens ställning kring sekelskiftet 1900. Avhandlingsrecensionen finns publicerad i Lychnos 2003 [B2]. Till dessa övriga aktiviteter hör även "Nätverket för forskning om sociologins och samhällsvetenskapernas historia" som jag tillsammans med Sanja Magdalenic tog initiativ till och bildade i november 2003 och som i nuläget (mars 2006) inkluderar 56 deltagare [F1]. Nätverkets syfte är skapa en plattform för disciplinöverskridande aktiviteter och har bl.a. resulterat i en sammanställning av pågående forskning på området samt två av mig och Magdalenic koordinerade workshops om samhällsvetenskapernas historia [F2, F4]. Om den första workshopen och om nätverkets bildande har vi skrivit kortare rapporter för Sociologisk Forskning respektive RCHS Newsletter [B2, B3].

Efter överflyttningen av projektet till Institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vid årsskiftet 2004 har jag huvudsakligen arbetat med fem olika delstudier. Den första av dessa har bestått i att vidareutveckla det paper som presenterades i Oslo med fokus på det tidiga svenska fallet. En strävan i samband med det har varit att, med Kerstin Hesselgrens roll inom Centralförbundet för socialt arbete (CSA) och inom Emigrationsutredningen som exempel, lyfta fram de mer generella frågeställningarna rörande relationen mellan akademisk samhällsvetenskap och utomakademisk samhällsforskning, att studera i vad mån denna relation rymmer olika genusaspekter samt att göra några preliminära jämförelser med det tidiga engelska fallet. Uppsatsen har presenterats i fem olika sammanhang: först vid Sveriges Sociologförbunds årsmöteskonferens i Stockholm [E4], sedan vid Sociologiska institutionen i Umeå [E5], vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala [E6] och vid det s.k. StoUpp-symposiet på temat "Samhällsvetenskaperna och idéhistorien" [E7], samt vid en internationell sociologihistorisk konferens i Marienthal [D6].

Tre av delstudierna har behandlat det sena svenska fallet med fokus på samhällsforskningens ställning och utveckling under mellankrigsperioden i allmänhet och makarna Myrdals roll under 1930-talet i synnerhet. Den första av dessa, vilken fokuserade på de rumsliga aspekterna, presenterades vid konferensen "Idéhistoria på gång" i Umeå [E8] och har efter det bearbetats till en uppsats, "Kollektivhuset och Villa Myrdal: Om samhällsvetenskapens rum i folkhemmet", vilken är antagen för publicering i en kommande antologi [A5]. Den andra delstudien fokuserar på Alva Myrdals roll som kvinnlig intellektuell med Kerstin Hesselgren som historiskt jämförande exempel. Denna uppsats, "Women as public intellectuals: The Case of Alva Myrdal, in Comparison with Kerstin Hesselgren" (som delfinansierats av det tidigare nämnda EU-projektet) har presenterats vid projektträffar och konferenser i München [D7], Istanbul [D8] och Dublin [D9], och ingår i en planerad antologi, "Public Intellectuals in Europe - European Public Intellectuals", eds. Fleck, Hess & Lyon, för vilken ett manuskript nyligen (i februari 2006) har skickats in till Cambridge University Press. Om boken verkligen kommer antas av förlaget är i nuläget oklart. Uppsatsen kommer därför också att ges ut i form av en s.k. prepublikation i Avdelningens för vetenskapshistoria arbetsrapportserie Stella nu under våren [A6]. Den tredje delstudien om makarna Myrdal, med fokus på deras roll i relation till utredningsväsendet i ett delvis internationellt perspektiv, är titulerad "Regulating the science-policy boundary: The Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions". Även denna har delvis tillkommit inom ramen för nämnda EU-projekt och kommer ges ut som en Stella-rapport nu under våren [A7].

Den femte och sista delstudien anlägger ett historiskt jämförande perspektiv på några s.k. samhällsvetenskapliga par under 1900-talets första hälft. Denna uppsats, "Samhällsvetenskapliga parbildningar kring sekelskiftet 1900 och 1930", har presenterats vid två tillfällen, dels vid halvdagsseminariet "Par i politik" vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet [E10], dels vid Svenska Sociologförbundets årsmöteskonferens i Södertörn [E11]. Uppsatsen planeras att efter ytterligare bearbetning publiceras som en separat uppsats eller artikel på svenska och/eller engelska.

I anknytning till projektet har jag även (tills. m. Frans Lundgren och Oskar Pettersson) initierat en institutionsintern seminarieserie om samhällsvetenskapernas historia, vilken pågått under hela 2004 och 2005. En tanke med denna serie var att på så sätt utveckla en kurs på detta tema. En sådan kurs har också fr.o.m. innevarande termin kommit till stånd i form av kvällskursen "Samhällsvetenskap och politik - sociala ingenjörer, mediala experter" [F3]. Jag har under denna period även haft undervisning och handledning på C-, magister- och doktorandkursnivå med direkt anknytning till forskningsprojektets empiriska och teoretiska frågeställningar [G].

PROJEKTETS RESULTAT

Vilka är då de viktigaste resultaten i relation till projektets övergripande syfte och frågeställningar? Även om den sammanfattande syntesen av projektet ännu inte är färdig, finns likväl en rad principiella delresultat på skilda nivåer att redogöra för. I det följande presenteras först den teoretiska nivån, sedan resultaten från de fyra empiriska fallstudierna och därefter en preliminär syntes, avrundat med några framåtblickar i projektets förlängning.

En teoretisk utgångspunkt för projektet har varit att det är nödvändigt att anlägga ett vidgat perspektiv för att studera samhällsvetenskapens vetenskapliga och genusbestämda gränsdragningar. Därigenom har frågor om hur gränser skapas och överskrids samt hur ett kunskapsfält tar form, upprätthålls och förändras varit centrala. Dessa teoretiskt övergripande frågor har under forskningsarbetets gång fortlöpande behandlats på ett "kalejdoskopiskt" vis, utifrån skilda infallsvinklar och i anslutning till olika empiriska exempel. Således har närheten och de flytande gränserna mellan akademisk samhällsvetenskap, journalistik och litteratur undersökts [A2], liksom relationen mellan universitetsbaserad vetenskap, statlig utredningsverksamhet och privata sociala undersökningar [A7, A6]. Den samhällsvetenskapliga publikens och de forskningsfinansiella strukturernas konstitutiva betydelser har framhållits [A3, D3, E9], liksom det sociala kunskapsfältets spatiala aspekter och vetenskapens privata sfärer [A5, A1, E10-11]. Därtill har den disciplinära historieskrivningen, universitetens formella och kulturella barriärer samt tidens mer allmänna könsrollsföreställningar om manligt och kvinnligt identifierats som viktiga selekterings- och struktureringsmekanismer [A4, A6].

Sammantaget har dessa delresultat stärkt min ståndpunkt att de gränser som konstituerar en disciplin likaväl som ett kunskapsfält bör studeras i sitt historiskt situationsbundna och praktiskt vardagsförankrade sammanhang. Inom tidigare forskning om vetenskapliga gränsdragningar finns å ena sidan de teoretiker som har framhållit gränsdragningarnas exkluderande effekter utifrån ett konfliktorienterat perspektiv, å andra sidan de som har betonat de gränsöverskridande samarbetsaspekterna. Min uppfattning, som har utvecklats under projektets gång, är att ingen av dessa teorier tillfredsställande beaktar den dynamik och historiska situationsbundenhet som kännetecknar de studerade empiriska fallen. Mer fruktbart är därför att betrakta dessa teorier som varandra kompletterande heuristiska redskap snarare än som motstridiga förklaringsmodeller. Hur de vetenskapliga och genusbestämda gränserna har konstituerats och förändrats i olika historiska situationer är i den meningen en empirisk snarare än en teoretisk fråga.

Resultaten från de fyra fallstudierna har därvidlag pekat i delvis olikartade riktningar, vilket egentligen är mindre förvånande med tanke på att det rör sig om just skilda empiriska exempel.

Det tidiga engelska fallet fokuserade framför allt på två centrala institutioner inom det samtida sociala kunskapsfältet: London School of Economics och Bedford College. En initial övergripande arbetshypotes var att samhällsvetenskapens akademisering medförde en maskulinisering, eller -- om man beaktar det vidare sociala kunskapsfältet -- att det partiella förvetenskapligandet ledde till en könsarbetsdelning. Ett viktigt delresultat från denna delstudie är emellertid att det finns anledning att problematisera ett sådant antagande om ett rakt och direkt samband mellan akademisering och maskulinisering. De viktigaste argumenten för detta är huvudsakligen två. Dels visar studien att kvinnor var närvarande inom den tidiga akademiska samhällsvetenskapen både vid LSE och vid Bedford College, dels framkommer att även den pre-akademiska samhällsforskningen, exempelvis så som den bedrevs inom settlementrörelsen, ofta var manligt strukturerad och dominerad.

Den sena engelska fallstudien visar, genom en närmare granskning av bl.a. Mass-Observationsgruppen och Political and Economic Planning, dels att de gränsöverskridande samarbetena mellan akademisk samhällsvetenskap och utomakademiska initiativ var flytande långt in på 1930-talet, dels att kvinnors handlingsutrymme -- dessa flytande gränser till trots -- var betydligt mer begränsat än för män. Även om kvinnor var närvarande och delaktiga i den sociala kunskapsproduktionen hade de i regel svårare att avancera och nå de verkliga toppositionerna, och i de fall de ändå lyckades, som t.ex. Barbara Wootton, framstår dessa exempel ofta just som exceptionella undantag.

I viss kontrast till de engelska fallstudierna visar sig emellertid resultaten från de båda svenska fallstudierna stämma ganska bra med antagandet att samhällsvetenskapens akademisering medförde en maskulinisering. I det tidiga svenska fallet illustreras, med Kerstin Hesselgrens roll som samhällsforskare, dels hur svårt det var för socialt engagerade kvinnor att ta steget in i den akademiska världen, dels att många av de utomakademiska -- såväl privata som statliga -- institutionerna i detta avseende erbjöd ett viktigt handlingsutrymme för kvinnors samhällsforskning.

På motsvarande sätt vittnar det sena svenska fallet, med makarna Myrdal som exempel, dels om de flytande gränserna mellan vetenskap och politik, dels hur Alva Myrdals långtgående planer på en akademisk karriär i slutändan gick om intet - trots hennes explicita ambitioner och exceptionella kvaliteter och trots att kvinnors positioner i det politiska livet vid denna tid var betydligt långt mer framskjutna än bara några decennier tidigare.

Ställer vi nu de fyra fallstudierna bredvid varandra kan åtminstone tre övergripande slutsatser preliminärt dras. Den första är att det samband som kan urskiljas på en makrohistorisk nivå -- att samhällsvetenskapens akademisering i både Sverige och England under den studerade perioden medförde en maskulinisering -- vid en närmare empirisk granskning visar sig vara allt annat än rakt och direkt. Bland annat problematiseras ett sådant samband av det faktum att LSE och Bedford College erbjöd ett relativt stort utrymme för kvinnliga samhällsforskare.

En andra preliminär slutsats är att kvinnor förefaller ha haft svårare att ta steget in i den nya akademiska samhällsvetenskapen i Sverige än i England, och att de i Sverige i högre utsträckning än i England var hänvisade till utomakademiska sammanhang. Denna nationella skillnad kräver egentligen en komplex väv av institutionella och utomakademiska förklaringar. Några bidragande sådana kan ändå kort nämnas: förekomsten i England av s.k. women's colleges och ämnet social science (sedermera social administration), liksom att de svenska högskolorna i viktiga avseenden hade att rätta sig efter de befintliga universiteten (på ett annat sätt än t.ex. LSE och Bedford College) samt särartstänkandets traditionellt starka ställning inom samtidens svenska kvinnorörelse. Samtidigt bör poängteras att denna nationella skillnad är mer framträdande i de tidiga fallstudierna än i de senare.

En tredje övergripande slutsats är istället att gränserna mellan akademisk samhällsvetenskap och utomakademisk samhällsforskning förblev flytande i såväl England som Sverige långt in på 1930-talet, vilket i sin tur empiriskt styrker betydelsen av ett teoretiskt vidgat perspektiv. Samhällsforskning var således långt ifrån var någon renodlat akademisk och därmed manlig angelägenhet varken i Sverige eller i England under den studerade perioden. Tvärtom framstår mellankrigstiden i båda nationella fallen som en period kännetecknad av en utpräglad interaktion mellan olika sfärer och verksamhetsområden, där såväl män som kvinnor bidrog till periodens intensifierade sociala kunskapsproduktion.

De viktigaste delresultaten i ovanstående resonemang har redan presenterats i de uppsatser som publicerats och de papers som genererats inom projektets ramar. Vad som däremot återstår att färdigställa är den sammanfattande syntes som förmedlar resultaten på en mer övergripande nivå. I praktiken handlar det om att det längre arbetsdokument som fortlöpande har utarbetats under projekts gång skall bearbetas till ett bokmanus. Tidsplanen är att en grovversion av detta manus skall föreligga till sommaren, och att det sista redigeringsarbetet skall klaras av i mer extensiv form under hösten. Om det i slutändan blir en enklare skrift på engelska eller en mer ambitiöst upplagd internationell förlagsbok, är något som jag skall ta ställning när grovmanusversionen föreligger. Utöver denna sammanfattande syntes kommer ytterligare en eller ett par uppsatser att publiceras i projektets förlängning, däribland uppsatsen "Regulating the science-policy boundary: The Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions". I praktiken kommer delar av detta arbete att utföras inom ramen för den forskarassistenttjänst (finansierad av Vetenskapsrådet) som jag påbörjar i och med halvårsskiftet 2006. Min avsikt är också att under den kommande fyraårsperioden arbeta vidare med de delvis nya frågor, bl.a. rörande samhällsvetenskapens mediehistoriska aspekter, som uppstått i förlängningen av det härmed avrapporterade projektet.

PUBLICERADE UPPSATSER OCH UPPSATSER UNDER UTGIVNING

1. “Universitetens kulturella sammanhang: Platsbundna nätverk och lokala strategier”, i: Sverker Sörlin (red.), Kulturen i kunskapssamhället: Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar (Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2003), 123-142.
2. “Det sociala reportaget – journalistik, litteratur eller vetenskap?”, i: Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.), Den ocensurerade verkligheten i reportage, bild och undersökningar (Stockholm: Carlssons, 2003), 81-102.
3. “‘Ett talrikt (företrädesvis kvinnligt) auditorium’: Maxim Kovalevsky och samhällsvetenskapens publiker”, i: Anders Ekström (red.), Den mediala vetenskapen (Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2004), 253-271.
4. “The Historiography of Swedish Sociology and the Bounding of Disciplinary Identity” (med Anna Larsson), publiceras i kommande aprilnummer av Journal of the History of the Behavioral Sciences, Vol. 42, Issue 2 (Spring 2006), pp. 159-176.
5. “Kollektivhuset och Villa Myrdal: Om samhällsvetenskapens rum i folkhemmet”, i: Erland Mårald & Christer Nordlund (red.), Topos: Essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar (prel titel) (Stockholm: Carlsson, publiceras i augusti 2006).
6. “Women as public intellectuals: The Case of Alva Myrdal, in Comparison with Kerstin Hesselgren”, ANOVASOFIE report submitted 051214, 31 pp. Ingår som kapitel i: Christian Fleck, Andreas Hess & E. Stina Lyon (eds.), Public Intellectuals in Europe – European Public Intellectuals: Sociological Perspectives, book proposal to Cambridge University Press, submitted in February 2006. Skall även prepubliceras i Avdelningens för vetenskapshistoria, Uppsala universitet, arbetsrapportserie Stella under april 2006.
7. “Regulating the science-policy boundary: The Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions”, ANOVASOFIE report submitted 051222, 26 pp. Avsnitten “The Swedish tradition of governmental commissions: An expanding arena for social research” och “The Myrdals as public intellectuals: From social science to social policy” ingår i Christian Fleck (ed.), ANOVASOFIE Final Report -- draft 1 (University of Graz, 060327), pp. 31-37 and 57-65. Skall även prepubliceras i Avdelningens för vetenskapshistoria, Uppsala universitet, arbetsrapportserie Stella under april 2006.

AVHANDLINGSRECENSIONER

1. “Statistik och nationell gemenskap” (avhandlingsrecension av Henrik Höjer, Svenska siffror), Historisk tidskrift 2002:2, s. 356-363.
2. “Politisk vetenskap och vetenskaplig politik” (avhandlingsrecension av Oskar Pettersson, Politisk vetenskap och vetenskaplig politik), Lychnos 2003, s. 304-309.

KORTARE RECENSIONER OCH RAPPORTER

1. “The pleasure of overcoming tyrannical distances, or Some subjective impressions from the XV ISA World Congress of Sociology in Brisbane”, in Research Committee on the History of Sociology Newsletter, November 2002, pp. 10-11.
2. “Ny arbetsgrupp om sociologins och samhällsvetenskapernas historia” (med Sanja Magdalenic), Sociologisk Forskning, Nr 2 (2004), s. 106-107.
3. “Report on the Swedish Network for Research on History of Sociology and the Social Sciences” (med Sanja Magdalenic), in Research Committee on the History of Sociology Newsletter, March 2005, pp. 10-11.

PAPERS PRESENTERADE I INTERNATIONELLA SAMMANHANG

1. “Boundaries of Social Knowledge: Academisation and Gender in Britain and Sweden 1880-1960”, paper presenterat vid School of Social Sciences, University of Sussex, 11 March 2002.
2. “Boundaries of Social Knowledge: Academisation and Gender in Britain and Sweden 1880-1960”, paper presenterat vid ISA XV World Congress of Sociology, Brisbane, 9 July 2002.
3. “Private funding, disciplinary formation and universities in transition: Swedish 20th century social science in context”, paper presenterat vid konferensen “The history and practice of sociology and social research”, University of Sussex, 27-28 September 2002.
4. “Boundaries of Social Knowledge: Academisation and Gender in Britain and Sweden 1880-1960”, paper presenterat vid The Swedish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences, Uppsala, 12 November 2002.
5. “A gendered boundary? Academic and non-academic social knowledge production in Sweden and Britain 1880-1930”, paper presenterat vid “Conference of the Network for Research on the History of the Social Sciences and Statistical Institutions”, University of Oslo, 28-29 June 2003.
6. “Crossing the boundary between private and public: Kerstin Hesselgren and Swedish extra-academic social research 1900-1930”, paper presenterat vid ISA Research Committee on History of Sociology Midterm Conference, Marienthal (Vienna), 20-23 May 2004.
7. Presentation av planerade forskningsprojekt om Alva Myrdal som public intellectual samt makarna Myrdal och den svenska utredningstraditionen, ANOVASOFIE, München 2-3 oktober 2004.
8. “Women as public intellectuals: The case of Alva Myrdal, in comparison with Kerstin Hesselgren”, paper presenterat vid ANOVASOFIE -- Consortium Meeting in Istanbul, Turkey, 1-3 april 2005.
9. “Women as public intellectuals: The case of Alva Myrdal, in comparison with Kerstin Hesselgren”, paper presenterat vid konferensen “Public intellectuals in Europe – European public intellectuals: Sociological perspectives. International Symposium at the Geary Institute”, University College Dublin, Dublin, 7-9 October 2005.

FÖREDRAG OCH PRESENTATIONER I SVENSKA SAMMANHANG

1. Inbjuden inledare till bokseminarium om “Sociologins historia” vid Sociologförbundets årsmöte och konferens, Örebro universitet, 30-31 januari 2003.
2. “Gränsdragningar och gränsöverskridanden”, teoriseminarium (med Erland Mårald), Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 28 april 2003.
3. “The History of Swedish Sociology and the Construction of Disciplinary Identity”, (med Anna Larsson) paper presenterat vid Idéhistoriska seminariet, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 16 maj 2003.
4. “A gendered boundary? Academic and non-academic social knowledge production in Sweden and Britain 1880-1930”, paper presenterat i arbetsgruppen Sociologins och samhällsvetenskapernas historia, vid Sveriges Sociologförbunds årsmöte, Stockholms universitet, 5-6 februari 2004.
5. “A gendered boundary? Academic and extra-academic social knowledge production in Britain and Sweden 1880-1930”, paper presenterat vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 23 april 2004.
6. “A gendered boundary? Academic and non-academic social knowledge production in Sweden and Britain 1880-1930”, paper presenterat vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 4 maj 2004.
7. “Vad har Kerstin Hesselgren, CSA och Emigrationsutredningen med samhällsvetenskapernas historia att göra? Eller:’Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia?’”, presentation vid StoUpp -- workshop på temat “Samhällsvetenskaperna och idéhistorien” i samarrangemang mellan idéhistoriska institutionerna vid Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet, Uppsala universitet, 5 oktober 2004.
8. “Kollektivhuset och Villa Myrdal: Rumsliga aspekter av 1930-talets samhällsvetenskap”, paper presenterat vid konferensen “Idéhistoria på gång”, Umeå universitet, 26-27 september 2005.
9. “Private funding, the direction of research, and universities in transition: Swedish 20th century social science in context”, presentation vid symposiet “Knowledge in transition”, Forskningspolitiska institutet, Ideon, Lund, 10-11 november 2005.
10. “Samhällsvetenskapliga parbildningar kring sekelskiftet 1900 och 1930”, presentation vid halvdagsseminariet “Par i politik” vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 31 januari 2006.
11. “Samhällsvetenskapliga parbildningar kring sekelskiftet 1900 och 1930”, presentation vid arbetsgruppen “Samhällsvetenskapernas historia” vid Svenska Sociologförbundets årsmöteskonferens, Södertörns högskola, 9-10 februari 2006.

ARRANGEMANG

1. Initiativtagare (tills. m. Sanja Magdalenic) till Nätverket för forskning om sociologins och samhällsvetenskapernas historia. Startat i november 2003, omfattar i nuläget (mars 2006) 56 deltagare. Se rapport i RCHS Newsletter, March 2005, pp. 10-11.
2. Koordinator (tills. m. Sanja Magdalenic) av arbetsgruppen Sociologins och samhällsvetenskapernas historia vid Svenska Sociologförbundets årsmöteskonferens, Stockholms universitet, 5-6 februari 2004. Se rapport i Sociologisk Forskning Nr 2 (2004), s. 106-107.
3. Initiativtagare (tills. m. Frans Lundgren och Oskar Pettersson) till institutionsintern seminarieserie (vårterminen 2004-höstterminen 2005) och utvecklandet av kurs om samhällsvetenskapernas historia (ges under vårterminen 2006 som kvällskurs, “Samhällsvetenskap och politik – sociala ingenjörer, mediala experter”, 5 p), Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.
4. Koordinator (tills. m. Sanja Magdalenic) av arbetsgruppen Samhällsvetenskapernas historia vid Svenska Sociologförbundets årsmöteskonferens, Södertörns högskola, 9-10 februari 2006.