Fredrik Uggla, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Forskningsprojektet inleddes i efterdyningarna av demonstrationerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Åtskilliga bedömare tyckte sig då se en framväxande global rörelse (känd som "anti-globalisterna", "autre-mondialiserrna" eller, med mera sympati, "den globala rättviserörelsen") vars startskott avfyrats i protesterna mot WTO-mötet i Seattle 1999, och i vilken det främsta organisatoriska uttrycket var organisationen Attac.

Projektets syfte var att studera denna rörelse och hur den skulle komma att förhålla sig till etablerade politiska strukturer genom jämförelser mellan olika europeiska länder och med föregångare som t ex miljörörelsen.

Ganska snart kom projektet att inriktas mot samspelet mellan tre politiska aktörer/faktorer: Rörelsen (och då främst organisationen Attac), det politiska etablissemanget och den allmänna opinionen. Genom att föra in ett fokus på den allmänna opinionen togs ett steg bortanför de gängse teoribildningarna kring sociala rörelser och deras politiska relationer, vilka ofta tenderar att bortse från betydelsen hos denna faktor.

I en jämförelse mellan Frankrike och Sverige vad gällde rörelsens framgångar kunde jag dock visa på betydelsen av denna faktor: I Frankrike hade det politiska omfamnandet av densamma och dess idéer blivit mycket omfattande; att stöda den så kallade Tobin-skatten tycktes under 2000-talets första år vara de rigueur för franska politiker. I Sverige tycktes något av detta förhållande kunna återfinnas under slutet av år 2000 och början av 2001; rörelsen vann då snabbt insteg på den politiska arenan och politiker från flera olika läger andades sympati för dess krav. Detta kom dock att ändras mycket snabbt efter händelserna i juni 2001 i Göteborg då denna välvillighet förbyttes i sin motsats.

Anledningen till dessa skillnader står att finna i den allmänna opinionen. Denna är i Frankrike påfallande skeptisk mot globaliseringen i dess olika former. Då de franska politikerna uttrycker sympati för Attac så syftar alltså detta i första hand till att vinna stöd från denna opinion. Men i Sverige är situationen inte densamma; en stark globaliseringskritisk opinion saknas i vårt land, och då Göteborgskravallerna dessutom associerade rörelsen med våldsaktioner blev resultatet fördömande och avståndstagande.

Denna tes presenterades i ett konferenspapper vid ECPR:s kongress i Marburg i september 2003, vilket sedan omarbetades för publicering i en av de främsta tidskrifterna inom området jämförande politik: Comparative Politics, i vilket den publicerades under titeln "Global Demands and National Politics" år 2006.

Fokuset på samspelet mellan rörelsen och den allmänna opinionen ledde till ett ökat intresse för dess opinionsbildande arbete. Jag genomförde av denna anledning en genomgång av de pressmeddelanden som organisationen publicerat, vilka bl a klassificerades utifrån vilka typer av krav och mål dessa inriktade sig emot. Kombinerat med intervjudata från företrädare för organisationen visade dessa på en mycket intressant utveckling: Attac tycktes i sina offentliga utspel (pressmeddelanden) bli allt mindre globalt och allt mer nationellt inriktat.

Även om denna upptäckt var förvånande - detta handlar ju ändå om (anti-) globaliseringsrörelsen - så låter sig den lätt förstås enligt hypotesen ovan: En rörelse som måste bygga ett stöd i den allmänna opinionen är beroende av att kunna adressera påtagliga frågor vilka tilltalar den allmänna opinionen. Från att ha ett fokus på beskattning av globala finanstransaktioner går man då över till att tala om (t ex) nationell sjukvårdspolitik.

Med hjälp av två forskningsassistenter kodade jag samtliga publicerade pressmeddelanden av Attac i Frankrike, Tyskland och Sverige. Jämförelsen mellan dessa tre länder visade återigen på intressanta skillnader; betonandet av nationella frågor hade gått längst i de två förstnämnda och var inte lika markerat i Sverige.

Detta material presenterades ursprungligen på ECPR:s gemensamma arbetsgrupper i Uppsala 2004, och antogs därefter i den ledande tidskriften om sociala rörelser Mobilization: An International Journal, där den publicerades som "Between Globalism and Pragmatism: Attac in France, Germany and Sweden" år 2006.

Ett delvis nytt spår byggde på ett utvecklande av studiet av pressmeddelanden och opinionsbildande verksamhet hos olika organisationer. Delsyftet i denna studie var att se i vad mån organisationer skiljer sig i fråga om mål och krav i termer av just internationaliseringen av dessa, och i vilken mån EU-nivån tycks spela roll för dem. Förutom Attac studerades ett urval av pressmeddelanden från såväl etablerade organisationer (ex: LO, LRF, CGT) som nyare sådana (ex: Greenpeace) i Frankrike och Sverige. Flera intressanta skillnader kunde påvisas både mellan olika rörelser och mellan de båda länderna. Dessa låter sig i sin tur bland annat relateras till frågor angående betydelsen av nationella "möjlighetsstrukturer", skillnader mellan "nya" och "gamla" sociala rörelser, och mellan olika politikområden.

Detta arbete utfördes återigen med två forskningsassistenter, och ett första papper baserat på preliminära data presenterades vid Karlstad Seminar on Studying Political Action/Statsvetenskapliga förbundet i oktober 2006. Den slutliga databasen blev emellertid mycket omfattande och innehåller mer än 1000 fall kodade enligt dussintals variabler. Arbetet med att kontrollera och slutligt sammanställa densamma är ännu inte avslutat, men beräknas avslutas i början av 2009 varefter ytterligare en artikelpublicering borde komma av detta material.

År 2006 hade jag dessutom inlett diskussioner med en nydisputerad forskare vid min institution, Katrin Uba, om arbete inom projektet. Dr. Uba hade skrivit en avhandling om just effekterna av sociala rörelser, och tillsammans började vi utarbeta en delstudie vilken skulle fokusera på protester med EU som mål, allmän opinion om unionen och beslutsfattande inom dess institutioner. För detta ändamål anställdes Uba inom projektet, liksom ytterligare en forskningsassistent vilken på basis av pressdata sammanställde ytterligare en databas om protester med EU som mål. Dessa data har vi sedan kombinerat med opinionsdata från Eurobarometern och information om röstning i ministerrådet för att klarlägga sambanden dem emellan.

Detta arbete är ännu inte avslutat, men har redan visat på intressanta resultat. Sålunda har vi kunnat visa att dessa protester tycks ha påverkan; både på opinion och på beslut. Men inflytandet är inte entydigt, utan löper ofta i motsatta och oväntade riktningar vilket är tecken på en verklighet som är mer komplicerad och mindre linjär än gängse teorier om sociala rörelser framställer den. Samtidigt är vårt arbete nyskapande, då systematiska studier på proteströrelser på europeisk nivå är mycket sällsynta.

Denna delstudies resultat har hittills presenterats vid det statsvetenskapliga forskningsseminariet i Uppsala, vid det nordiska statsvetarmötet i Tromsö i augusti och ska i början av oktober även läggas fram vid en internationell konferens om effekterna av sociala rörelser i Trent (Italien). Därefter räknar vi med att kunna omvandla dessa resultat till två eller möjligtvis tre artiklar för publicering i internationella tidskrifter.

Sammanfattningsvis har projektet uppnått goda resultat. Publiceringar har uppnåtts i några av de främsta vetenskapliga tidskrifterna inom dess område; nya områden (protester på EU-nivå) och metoder (ett systematiskt studie av pressmeddelanden t ex) har utforskats; tre databaser har utarbetats och presenterats åtminstone i preliminär form. Kanske viktigast; projektet har bidragit till vår kunskap om proteströrelser i dagens Europa, och om det komplicerade samspelet mellan dem, politiska institutioner och den allmänna opinionen. I detta avseende har det gått bortom de gängse teorierna om sociala rörelser och deras effekter och därigenom fört forskningen framåt.

Projektets viktigaste resultat består i att visa på (1) betydelsen av den allmänna opinionen och opinionsbildande arbete för sociala rörelsers politiska effekter, (2) hur utvecklandet av en övernationell nivå har påverkat organisationers politiska effekter och arbete, samt (3) att protester kan ha en effekt även vad gäller mål och frågor på denna övernationella nivå.

Nya forskningsfrågor berör i första hand samspelet mellan protester och den allmänna opinionen. Som noterades ovan är detta samband ofta komplext och kan påverkas av faktorer som mediebevakning, våldsanvändning, med mera. Här anknyter projektet till en mycket aktuell diskurs inom forskningen om sociala rörelser. I detta sammanhang har projektet även genererat frågor rörande vilka aspekter av protester och demonstrationer som faktiskt spelar roll för rörelsers påverkan; det tycks inte vara så fallet att protester vilka är lyckade ur ett avseende (t ex genom att lyckas samla många deltagare) därigenom blir det ur ett annat (t ex genom att påverka politiska beslut). Men vad är det då som spelar roll? Här har projektet inte nått längre än att presentera ett antal möjliga hypoteser vilka får prövas i senare skeden.

Projektets hittills viktigaste publikationer är i formellt avseende de två ovan nämnda artiklarna i mycket välrenommerade internationella tidskrifter. Vad gäller innehållet skulle jag emellertid ange den ena av dessa artiklar ("Between Globalism and Pragmatism") då den på basis av en ny typ av material genererar kvanifierbara insikter i organisationers strategier. På andra plats skulle jag sätta seminariepappret "Protest, public opinion and the path to European integration". Detta visar bland annat på svaga och oförutsägbara, men statistiskt säkerställda samband, mellan protester och beslutsfattande på EU-nivå, något som mig veterligt aldrig tidigare har kunnat beläggas. Detta väcker gott hopp om att dessa resultat ska kunna vinna framtida publicering.

Tidskriftsartiklar:

Fredrik Uggla, "Global Demands and National Politics", Comparative Politics, vol. 38 (2006).
Fredrik Uggla, "Between Globalism and Pragmatism: Attac in France, Germany and Sweden, Mobilization: An International Journal, vol. 11, no. 1, (2006).

Databaser:

1. Databas vilken samlar samtliga pressmeddelanden från Attac i Frankrike, Sverige och Tyskland (1998-2004): 629 fall.

2. Databas vilken samlar ett urval av pressmeddelanden från Attac, Greenpeace, LO, CGT, CFDT, FNSEA, med flera. 1022 fall (ännu inte slutförd).
3. Databas om protestaktioner mot EU i samtliga EU-länder (1992-2007).

Konferens- och seminariepapper:

Fredrik Uggla, "Global Protests and National Opportunities: The Case of Attac in France and Sweden", presenterat vid ECPR's konferens i Marburg, Tyskland, 2003.
Fredrik Uggla, "A Movement of Popular Education Oriented towards Action", presenterat vid ECPR:s kongress i Uppsala, 2004.
Fredrik Uggla, "Comparing French and Swedish Organisations with Regard to the Internationalisation of Demands and Targets". Konferenspapper till Statsvetenskapliga förbundet/Karlstad Seminar for Studying Political Action, 2006.
Katrin Uba och Fredrik Uggla, "Protest, public opinion and the path to European integration", presenterat vid Statsvetenskapliga institutionens forskningseminarium, april 2008.
Katrin Uba and Fredrik Uggla, "'Europrotests' and public support for European integration: Does Contention Create Citizenship?", i olika versioner presenterat vid Nordiska statsvetarförbundet, Tromsö, augusti 2008; Statvetenskapliga förbundet (SWEPSA), september 2008; Social Movements Mid-term Conference, Trento, oktober 2008.

Tidskriftsartiklar:

Fredrik Uggla, ”Global Demands and National Politics”, Comparative Politics, vol. 38 (2006).
Fredrik Uggla, ”Between Globalism and Pragmatism: Attac in France, Germany and Sweden, Mobilization: An International Journal, vol. 11, no. 1, (2006). 

Databaser:

1.    Databas vilken samlar samtliga pressmeddelanden från Attac i Frankrike, Sverige och Tyskland (1998-2004): 629 fall.
2.    Databas vilken samlar ett urval av pressmeddelanden från Attac, Greenpeace, LO, CGT, CFDT, FNSEA, med flera. 1022 fall (ännu inte slutförd).
3.    Databas om protestaktioner mot EU i samtliga EU-länder (1992-2007).

Konferens- och seminariepapper:
   

Fredrik Uggla, ”Global Protests and National Opportunities: The Case of Attac in France and Sweden”, presenterat vid ECPR’s konferens i Marburg, Tyskland, 2003.
Fredrik Uggla, ”A Movement of Popular Education Oriented towards Action”, presenterat vid ECPR:s kongress i Uppsala, 2004.
Fredrik Uggla, ”Comparing French and Swedish Organisations with Regard to the Internationalisation of Demands and Targets”. Konferenspapper till Statsvetenskapliga förbundet/Karlstad Seminar for Studying Political Action, 2006.
Katrin Uba och Fredrik Uggla, ”Protest, public opinion and the path to European integration”, presenterat vid Statsvetenskapliga institutionens forskningseminarium, april 2008.
Katrin Uba and Fredrik Uggla, “‘Europrotests’ and public support for European integration: Does Contention Create Citizenship?”, i olika versioner presenterat vid Nordiska statsvetarförbundet, Tromsö, augusti 2008; Statvetenskapliga förbundet (SWEPSA), september 2008; Social Movements Mid-term Conference, Trento, oktober 2008.