En åldrande befolkning: makroekonomiska effekter och finanspolitiska konsekvenser
Projektet skall undersöka hur den demografiska utvecklingen med sjunkande födelsetal och stigande medellivslängd påverkar hushållens sparande och arbetsutbud samt belysa konsekvenser för de offentliga finanserna. Projektet består av två delstudier. Den första studien skall undersöka hur sjunkande födelsetal respektive stigande livslängd påverkar makroekonomiska variabler och hushållens beteende, samt hur dessa samband påverkas av landets ekonomiska politik (exempelvis den offentliga sektorns storlek och pensionssystemets utformning). Arbetshypotesen är dels att en sänkt nativitet är mer påfrestande för de offentliga finanserna än en höjd medellivslängd, dels att den demografiska förändringen blir mer kännbar om den offentliga sektorn är stor eller om pensionssystemet snedvrider hushållens incitament att spara. Den andra delstudien skall undersöka konsekvenser för det offentliga sparandet. Med tanke på att försörjningsbördan väntas stiga och skattebasen därmed krympa kommer de framtida offentliga finanserna att bli ansträngda. Genom att höja sparandet idag kan framtida skatter hållas nere. I studier av den amerikanska ekonomin har det visats att avvägningen mellan besparing idag och höjda skatter i framtiden är relativt obetydlig. Slutsatserna från de amerikanska studierna kan dock inte direkt överföras till det typiska europeiska landet där den offentliga sektorn är mer omfattande.
Martin Flodén, Handelshögskolan i Stockholm
Inledning
Projektet har undersökt hur OECD-ländernas förväntade demografiska utveckling påverkar makroekonomin och ekonomisk-politiska implikationer av detta. Speciellt har projektet resulterat i två rapporter. Den ena rapporten är publicerad och den andra är accepterad för publikation. Nedan beskriver jag rapporterna i mer detalj. Därefter beskriver jag annan relaterad forskning jag bedrivit under perioden, och jag listar konferensresor och seminarier där jag deltagit.
"PUBLIC SAVING AND POLICY COORDINATION IN AGING ECONOMIES"
På grund av åldrande befolkningar kommer i framtiden varje yrkesverksam behöva försörja fler gamla. I samhällen där den offentliga sektorn är omfattande kan detta leda till stora påfrestningar på den offentliga budgeten. Skatteintäkter och pensionsavgifter från en mindre andel yrkesverksamma ska finansiera sjukvård, äldreomsorg, och pensionsutbetalningar för en större andel gamla.
I rapporten har jag undersökt olika finanspolitiska strategier för att möta denna utmaning. En möjlighet är att försöka balansera den offentliga budgeten år för år. Då kan skattesatser inledningsvis hållas låga, men i takt med att befolkningen åldras måste antingen skattesatser höjas eller offentliga utgifter sänkas kraftigt. Tidigare ekonomisk analys har visat att skattesatser i möjligaste mån (och givet oförändrade politiska preferenser) bör hållas konstanta. Med liknande analys visar jag att det offentliga sparandet bör vara högt innan de stora befolkningskohorterna pensioneras. Genom att höja det offentliga sparandet omedelbart behöver inte framtida besparingar bli lika stora.
Detta resonemang är inte nytt, men tidigare forskning har fokuserat på den amerikanska ekonomin och dragit slutsatsen att skillnaden mellan de två strategierna är små. Välfärdsvinsten av den "optimala strategin" med högt initialt offentligt sparande är försumbara jämfört med strategin att balansera budgeten år för år. Min studie bekräftar de tidigare resultaten men visar samtidigt att resultaten inte gäller för typiska europeiska länder där den offentliga sektorn är mer omfattande. De snedvridande effekter av en skattehöjning är större om skatten redan är hög. Därför blir valet mellan olika beskattningsstrategier viktigare i länder med en stor offentlig sektor. Jag visar också att länder med en relativt oproblematisk demografisk förändring (USA och Storbritannien) gynnas av internationell kapitalrörlighet. Kapital tenderar att röra sig från länder med en krympande andel yrkesverksamma till länder med en, relativt, högre andel yrkesverksamma.
Rapporten är publicerad i Scandinavian Journal of Economics.
"POPULATION AGING AND INTERNATIONAL CAPITAL FLOWS"
Den andra rapporten tar vid där den första slutade, och undersöker hur demografiska förändringar påverkar internationella kapitalflöden och länders bytesbalanser. Teoretiskt kan man alltså visa att kapital bör röra sig från länder där befolkningen åldras kraftigt. Dessa länder bör alltså spara mer än de investerar inom landets gränser, och de kommer då att uppvisa ett bytesbalansöverskott.
Tidigare empiriska studier har funnit visst stöd för detta resonemang. Ett problem med de studierna har dock varit att de utgår från att kapitalflöden till och från ett specifikt land endast bestäms av landets inhemska befolkningsmönster. Om, vilket nu är fallet, befolkningsmönstret ändras på ett liknande sätt i många länder kan inte gärna kapital flöda ut ur alla länder samtidigt.
I studien, som har genomförts tillsammans med David Domeij, visar vi först teoretiskt hur kapitalflödena påverkas när befolkningsstrukturen ändras i flera länder samtidigt. Vi använder sedan data på befolkningens åldersstruktur och kapitalflöden mellan OECD-länder för perioden 1960 till 2002 för att undersöka om teorin har stöd i data. De empiriska resultaten stödjer teorin men visar samtidigt att förändrade befolkningsstrukturer endast förklarar en liten del (ungefär 10 till 15 procent) av kapitalflöden mellan länder.
De teoretiska implikationerna för Sverige kan vara speciellt intressanta att poängtera, även om modellen alltså endast kan förklara delar av de kapitalflöden vi observerar. Befolkningsåldrandet i Sverige liknar det i många andra europeiska länder men sker något tidigare. Jämfört med USA är förändringen i Sverige mer dramatisk. Enligt vår modell innebär den tidiga, och relativt stora, befolkningsförändringen i Sverige att Sverige i dagsläget borde ha ett stort bytesbalansöverskott. Detta är också vad vi ser i data. Bytesbalansöverskottet kan alltså vara motiverat utifrån den demografiska situationen. I takt med att befolkningsåldrandet tar fart även i andra länder bör det Svenska bytesbalansöverskottet minska.
Rapporten är antagen för publicering i International Economic Review.
Övrig relaterad verksamhet
De två rapporterna ovan har utgjort huvuddelen av arbetet inom projektet. Jag har även arbetat med relaterad forskning som jag kort beskriver här.
Arbetsutbudselasticiteten, dvs hur arbetsutbudet reagerar på lönefluktuationer, är ofta en central parameter i modeller där man försöker förstå effekten av ekonomisk politik eller ekonomiska förändringar som exempelvis åldrande befolkning. Tillsammans med David Domeij har jag undersökt om skattningar av arbetsutbudselasticiteten är konsistenta med hur dessa elasticiteter används i ekonomiska modeller. Vår studie indikerar att skattningarna ofta inte är konsistenta med användningen i modeller. Mer specifikt visar vi att arbetsutbudet för individer som är lånebegränsade inte sänks på det sätt som de enklaste teorierna förutspår när lönen sänks. Vi visar att den skattade elasticiteten blir för låg om man inte kontrollerar för lånerestriktioner. Rapporten är antagen för publicering i Review of Economic Dynamics.
Tillsammans med en doktorand, Fredrik Wilander, har jag skrivit ett papper om hur växelkurserrörelser påverkar prissättning. Papperet kommer att publiceras i Journal of International Economics.
Slutligen har jag arbetat med två papper om hur inkomst- och lönerisk påverkar arbetsutbud och sparande. Det ena papperet är antaget för publicering i Economic Journal. Det andra papperet är ännu inte antaget för publikation.
Konferensresor och seminarier
Under perioden 2002 till 2005 har jag deltagit konferenser och presenterat papper på seminarier enligt nedan.
Presentation av "Public saving and policy coordination in aging economies":
* CEPR-konferens om finanspolitik, Universidad de Pompeu Fabra, Barcelona, 2002
* Stockholms universitet, 2002
Presentation av "Population aging and international capital flows":
* Society for Economic Dynamics, New York, 2002
* CEPR ESSIM, Barcelona, 2004
* Konjunkturinstitutet, 2004
* Handelshögskolan i Stockholm, 2004
* Tilburg University, 2005
Presentation av "The labor supply elasticity and borrowing constraints: why estimates are biased":
* NBER Summer Institute, Boston, 2002
* Midwest Macro Meeting, Chicago, 2003
* CEPR ESSIM, Aten, 2003
* Handelshögskolan i Stockholm, 2003
* Society for Economic Dynamics, Florens, 2004
Övriga konferenser där jag deltagit som kommentator eller utan presentation:
* EEA & ESEM, Stockholm, 2003
* Riksbanken, Stockholm, 2004
* Eurpoeiska centralbanken, Wurzburg, 2004
* Society for Economic Dynamics, Budapest, 2005