Lena Gerholm, institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet

Syfte

Projektets syfte är att analysera symboliska strider och moraliska förhandlingar om kön, sexualitet och religion i det samtida Sverige på arenor som familjen, skolan, bostadsområdet arbetslivet, moskén, media och rätten. Detta syfte har i två delstudier om transmigrant föräldraskap operationaliserats som frågor om hur mönster inom familjen förändras när människor förflyttar sig mellan kontexter vars ideal, värderingar och vardagliga praktiker skiljer sig åt. Hur hanterar muslimska mödrar och fäder sitt föräldraskap i ett spänningsförhållande mellan könslig hierarkisering/segregering och egalitär/könsneutral ordning? En förskjutning har skett så att analysen mer gäller moderskap än faderskap, som en följd av att den forskare som ansvarade för studien av faderskap fick anställning vid annat lärosäte. Det förtroende som hade upparbetats med informanterna gick i det läget inte att överföra på någon annan, varför denna delstudie avbröts. Den tredje delstudien analyserar situationer där officiella svenska värderingar om jämställdhet utgör en minoritetsuppfattning till förmån för värden om könslig hierarkisering. Den fjärde delstudien syftar till en analys av män med bakgrund i Nordafrika och Västasien och deras vägar in i en svensk arbetsmarknad. I delstudie fem analyseras de guidade visningar som äger rum i moskén på Södermalm i Stockholm med fokus på förhandlingar om svenskt/sekulärt och religiöst/muslimskt. Den sjätte delstudien, slutligen, om hedersmord, har mer kommit att belysa det offentliga samtalet om dessa än den rättsliga hanteringen.

Ett generellt resultat är att mötena i de studerade människornas liv överlag löper konfliktfritt. Projektet har emellertid fokuserat de varierande sätt som konfliktfyllda situationer hanteras. Resultaten gäller kategoriserings- och stereotypiseringsproblematik. Starka symboler som "Orienten" och "Väst" intervenerar i människors livsvärldar, mediala representationer och samhälleliga institutioner. De två första resultaten härrör ur analyser av vardagliga möten på de studerade arenorna, det tredje ur analys av mediadebatten om hedersmord.

Ett resultat är iakttagelsen av strategier för att undkomma de orientaliserande/occidentaliserande och stigmatiserande identiteter som ständigt hotar. Människor söker på olika sätt att neutralisera de dominerande bilderna av sig själva. Närvaron av starka stereotyper, om "patriarkala invandrarmän", "lättfotade svenskor" och "förtryckta muslimska kvinnor", både synliggör och osynliggör. I samma stund som män synliggörs som invandrarmän, kvinnor som lättfotade svenskor eller beslöjade offer osynliggörs och utesluts de från andra tillskrivningar som skulle kunna bekräfta dem som individer. Exempel på strategier för att vrida sig ur begränsande tillskrivningar i moskén, i skolan, i bostadsområdet, i arbetslivet är strategisk synkretism, d v s processer där positiva självpresentationer sys samman av egna erfarenheter och andras fördomar. Utifrån en minoritetsposition övervägs vilka drag i majoritetskulturer som kan bedömas vara framträdande och önskvärda samt hur dessa fördelaktiga drag kan förmås influera dominerande bilder av en själv. Som en konsekvens märks både processer av självorientalisering och självoccidentalisering, alltså uttryck för anpassning till essentialiserande uppfattningar om "Orienten" och "Väst".

Ytterligare ett resultat är att människor inte bara söker vrida sig ur dominanta stereotyper med vidhängande konnotationer. De försöker också med skiftande tekniker att överkomma det symboliska avstånd som kategoriseringar som "Orienten"/"Occidenten" för med sig. De anstränger sig för att göra sig begripliga och åtkomliga för varandra genom att förhandla sig fram till bryggor av ömsesidig identifikation. Samlevnadsfrid uppnås genom att olikheter tonas ner och likheter betonas. Teknikerna att upprätta identifikation fungerar fram till en gräns, ofta vid frågor om innebörden av religion, individens rätt, jämställdhet och sexualitet.

Medan de studerade människorna alltså i handling och i vardagliga möten i bostadsområdet, i skolan, i moskén och på arbetsplatsen söker undkomma stereotypiserande tillskrivningar och aktivt överbrygga symboliska avstånd så uppvisar media en annan bild. Vårt tredje resultat härrör ur en analys av den offentliga debatt som tog vid efter ´Sara´, ´Pela´ och ´Fadime´. Den tar nästan omedelbart form av två sidor; kulturförespråkarna, som menar att morden bör förstås i termer av kultur, och kulturkritikerna, som motsätter sig den tolkningen till förmån för andra. Här finns en ovilja att erkänna giltiga grunder till motpartens argument som inte präglar de vardagliga förhandlingsprocesserna på de olika arenorna. En orsak till att debatten snabbt blir oförsonlig är att den utspelar sig mot en fond av samtidens mest kännbara dilemman som motstridiga krav på kulturellt erkännande och respekt för individuella rättigheter samt motstridiga åsikter om hur rasism och dominans bäst motverkas. Resultatet är att de verkliga personerna, kvinnor vars liv utsläckts i förtid, reduceras till tecken möjliga att fylla med allehanda innehåll. Annekterandet av offren för skilda retoriska syften blir som allra tydligast i utnyttjandet av Fadime Sahindal som integrationssymbol.

Utöver detta framstår tre domäner som särskilt omtvistade: synen på demokrati, individen samt sexualitet/jämställdhet, konfliktytor som återkommer också i en större europeisk kontext. Komparativ forskning behövs mellan länder med olika historia och förutsättningar, Sverige, England, Frankrike, Nederländerna, Turkiet. Det är angeläget att jämföra styrkan, innehållet och koherensen i och mellan dessa domäner.

Ytterligare ett underutforskat område gäller vidare de som lever med erfarenheten av att vara en minoritet, trots att de i en annan mening tillhör en nationell majoritet. De är etniska svenskar, som dementerar svenskheten som norm. De lever i och formas av en omgivning där majoriteten har en bakgrund i Mellanöstern. Vi saknar kunskap om vad denna position innebär. I mer homogena miljöer framstår människor som mer övertygade om att på ett självklart och oreflekterat sätt representera det normala, vara sig själva nog. I mer heterogena miljöer uppvisas en utsatthet och medvetenhet om att vara avvikande i den omedelbara omgivningens ögon. Det är okänt vad resultatet av sådana omvända ackulturationsprocesser kan bli.

I antologin "Orienten i Sverige: samtida möten och gränssnitt", 2006 (red. Simon Ekström och Lena Gerholm) presenterar projektet sina resultat. Här skildras utifrån tät etnografi från lokala arenor de symboliska och reella möten som uppstår mellan människor och deras olika sätt att förstå och tolka specifika situationer i brottytorna mellan olika symboliska universa. (En av bokens artiklar, "Blond. Om förortens andra av Maria Bäckman", vann Hyresgästföreningens bostadsforskningsstipendium för år 2006 efter bedömning från en expertpanel bestående av tre professorer från angränsande ämnen).

I monografin "Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter" gestaltar Maria Bäckman de strategier som unga, svenska kvinnor utvecklar i en gymnasieskola där det svenska inte är det normala, utan det avvikande. Här har svenskhet inte några självklart positiva konnotationer och kvinnorna försöker att på olika tona ner detta för att undgå att framstå som blåögda och lättillgängliga. De betonar likheter; att de är förortsbarn, inte svenska; att de bär lång kjol, inte kort; att de har mörkfärgat hår, inte blont. De etnifierar sig själva och tenderar till abjektion, gör omgivningens blick på sig själva till sin egen.

Resultat har presenterats vid inomvetenskapliga konferenser som Den 30:e Nordiska Etnolog- och Folkloristkongressen i Stockholm, European Association of Social Anthropologists (EASA) i Bristol samt Société Internationale d'Éthnologie et de Folklore (SIEF), Marseille. Gruppens medlemmar har medverkat i radio, tv, tidningar och deltagit i populärvetenskapliga framställningar. Se vidare "Publikationer".

Regelbundna seminarier har hållits dels inom projektgruppen, dels i en vidare krets. I den senare har forskare ingått med projekt vid VR och FAS, samt doktorander på fakultetsmedel. Tre bidrar med artiklar i projektets antologi Orienten i Sverige. Vissa seminarier har innehållit läsning av centrala verk, andra har bestått i kritisk granskning av de egna framväxande texterna. Detta arbetssätt har skapat en tät och kreativ forskningsmiljö. Projektgruppen utnämndes av humanistiska fakulteten som en särskilt god forskningsmiljö och tilldelades medel för att vidga sin verksamhet. Ett samarbete med Avd för Mellanösternstudier inleddes då med gemensamt inbjudna gästföreläsare och seminarier för hela fakulteten. Gruppen har blivit en sammansvetsad forskargrupp och planerar fortsatta projekt tillsammans. Avgörande har varit att var och en tilldelats specifika ansvarsområden som enskilda seminarier, ordförandeskap, opponentskap, nätverksansvar samt att en projektassistent och en ställföreträdande projektledare, Simon Ekström, tidigt utsågs vid sidan av den formella.

Publikationslista

Adman, Per & Per Strömblad, 2008 kommande, ”Etniska föreningars betydelse för kvinnors och mäns politiska deltagande”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Adman, Per & Per Strömblad, 2008, ”Political Integration Through Ethnic or Non-ethnic Voluntary Associations?”, Uppsats till Nordiska Statsvetarförbundets konferens NOPSA 2008 i Tromsø, augusti 2008.

Aytar, Osman, 2008 kommande, ”Statslöshetens organisering. Om frivilligorganiseringen bland statslösa diasporagrupper i Sverige”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Bengtsson, Bo (red.), 2004, Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Bengtsson, Bo, 2004, “Föreningsliv, makt och integration – ett inledande perspektiv”, s. 7–29 i Bo Bengtsson (red.), Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Bengtsson, Bo, 2004, “Föreningsliv, makt och integration – lägesöversikt och slutdiskussion”, s. 361–381 i Bo Bengtsson (red.), Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Bengtsson, Bo, 2004,“Politisk integration via det allmänna föreningslivet – en kunskapsöversikt”, s. 343–359 i Bo Bengtsson (red.), Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Bengtsson, Bo, 2005, “Politiska möjlighetsstrukturer – ett fruktbart perspektiv på föreningsliv och integration?”, Konferensuppsats presenterad vid Nordiska Statsvetarförbundets konferens NOPSA 05 i Reykjavík, augusti 2005.

Bengtsson Bo, 2007, ”Ethnic Organisation, Integration, and Political Opportunity Structures - Some Theoretical Considerations”, Artikel för Comparative Studies of Political Integration in a Multicultural Europe, Elsevier Science, Comparative Social Research 25. [Volymen ej utgiven; inlämnas till Journal of Ethnic and Migration Studies.]

Bengtsson Bo & Karin Borevi, 2004, ”Rasfördomar i folkrörelser hindrar politisk integration”, Dagens Nyheter, 11 november 2004.

Bengtsson, Bo, Marianne Danielsson & Nils Hertting, 2008 kommande, ”Demokratiseringspolitik och etnicitet i ytterstaden”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Bengtsson, Bo & Clarissa Kugelberg (red.), 2008 kommande, Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Bengtsson, Bo & Clarissa Kugelberg, 2008 kommande, ”Föreningsliv och politisk integration i det mångkulturella samhället – ett inledande perspektiv”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Bengtsson, Bo & Per Strömblad, 2008 kommande, ”Etniska föreningar och politisk integration”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Borevi, Karin, 2004, ”Den svenska diskursen om staten, integrationen och föreningslivet”, s. 31–63 i Bo Bengtsson (red.), Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Borevi, Karin, 2008 kommande, ”Multicultural Retrenchment? A Critical Analysis of Recent Developments in Political and Academic Discourse”. [Artikel för vetenskaplig tidskrift.]

Borevi, Karin, 2008, ”Mångkulturalism på reträtt?”, [Bokkapitel i festskrift under publicering.]

Borevi, Karin, kommande, ”Discursive Political Opportunity Structures in Sweden in the Field of Immigration, Migrant Integration, Racism and Xenophobia”. [Artikel för vetenskaplig tidskrift.]

Hertting, Nils, 2008 kommande, ”Etnisk organisering i den lokala nätverkspolitiken”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Hertting, Nils, 2008, “Neighbourhood Network Governance, Ethnic Organization, and the Prospects for Political Integration”, inlämnad till Journal of Housing and Built Environment.

Hertting, Nils, 2008 kommande, Politiska möjligheter och integrerande mekanismer. Om etniska föreningar, politisk integration och lokala nätverk, Gävle: Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, Forskningsrapport/Research Report.
 
Hertting, Nils & Marianne Danielsson, 2007, Utvärdering av Stadsdelsförnyelsen, Eskilstuna: Mälardalens högskola.

Molina, Irene, 2008 kommande, ”Lokal demokrati och deltagande – Sverige i en internationell utblick”, i Bo Bengtsson & Clarissa Kugelberg (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Égalité.

Myrberg, Gunnar, 2004, ”Föreningsliv och politiskt deltagande”, s. 197–229 i Bo Bengtsson, (red.), Föreningsliv, makt och integration, Stockholm: Fritzes, Ds 2004:49.

Myrberg, Gunnar, 2005, ”Associational Affiliation and Political Participation in a Minority Perspective”, Konferensuppsats presenterad vid Nordiska Statsvetarförbundets konferens NOPSA 05 i Reykjavík, augusti 2005.

Myrberg, Gunnar, 2007, Medlemmar och medborgare. Föreningsdeltagande och politiskt engagemang i det etnifierade samhället, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Myrberg, Gunnar, 2008 kommande, ”Föreningsdeltagande och föreningsattityder bland stockholmare med bakgrund i Chile, Sverige och Turkiet”, i Bo Bengtsson och Clarissa Kugelberg, (red.), Föreningsliv, demokrati och lokal politik, Malmö: Egalité.

Myrberg, Gunnar, 2008, ”Political Integration through Associational Affiliation?”, Inlämnad till Journal of Ethnic and Migration Studies.

Strömblad, Per & Bo Bengtsson, 2007, ”Empowering Members of Ethnic Organisations. Tracing the Political Integration Potential of Immigrant Associations in Stockholm”, Inlämnad till Scandinavian Political Studies.

Strömblad, Per & Bo Bengtsson, 2007, ”Political Participation of Ethnic Associations: Exploring the Importance of Organisational Level Differences in Endowment and Ambition”, Konferensuppsats presenterad vid ENCR Conference i Pisa, september 2007, inlämnad till Ethnic and Racial Studies.

Strömblad, Per & Gunnar Myrberg, 2005, ”Urban Inequality and Political Recruitment – A Case of Statistical Discrimination?”, Konferensuppsats presenterad vid Nordiska Statsvetarförbundets konferens NOPSA 05 i Reykjavík, augusti 2005.

Strömblad, Per & Gunnar Myrberg, 2008, Urban Inequality and Political Recruitment Networks, Stockholm: Institutet för framtidsstudier, Arbetsrapport/Working Paper 2008:3.