Filosofins födelse ur retoriken: Nietzsches partitagande för sofisterna mot Platon
Sedan trettiotalet år har ämnet Nietzsche och retoriken varit ojämförligt hett, såväl inom filosofi och estetik som litteratur- och språkvetenskap. Mestadels har studierna i ämnet varit mer representativa för dekonstruktionen än den historiske Nietzsche. Även om en källkritisk, företrädesvis tysk Nietzscheforskning med tiden korrigerat de värsta överdrifterna i debatten saknas dock till stora delar studier som ger en historiskt trogen helhetsbild av relationen mellan retorik och filosofi i Nietzsches tänkande. En sådan helhetsbild skall därför tecknas i projektet, som knyter Nietzsches retoriksyn till hans partitagande för sofisterna mot Platon och Sokrates. Ämnet är föga utforskat men högintressant, vilket torde framgå redan av den store mytforskaren Hans Blumenbergs ord: "Man har i alltför liten utsträckning knutit Nietzsches sena överdrifter till hans tidiga antipati gentemot Sokrates, vilken ju på alla sätt måste ses som ett partitagande för sofistiken och införlivande av dess talkultur" (Höhlenausgänge 1989). Projektet kommer vidare att uppmärksamma att Nietzsches allmänna uppvärdering av sofisterna och motsvarande nedvärdering av "metafysikern" Platon står i skuld till den efterkantianska filosofin, speciellt F. A. Lange, men också till tidens filologiska fackarbeten.
Fredrik Agell, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet
Den enda publikationen som tillkommit under projekttiden är "Sofistiken som konst och myt. Några teman hos Nietzsche sedda i ljuset av traditionen från Gorgias", i Aiololos, nr 27-28, 2006, s. 123-133. Den behandlar i populärvetenskaplig form en liten del av temat för det sista kapitlet i den projekterade monografin, ungefär på samma sätt som jag redan i uppsatsen "Nietzsches partitagande för sofisterna mot Platon och Sokrates (i Hjärnstorm, nr 80, 2003, s. 12-19) behandlade en viktig aspekt av monografins första kapitel.
Den första projekttiden ägnade jag mig åt inläsning av sådant som jag missat i den äldre litteraturen men också av de senaste årens forskning om Nietzsche och sofistiken resp. sofistiken i egen rätt. Bl.a. har i det närmaste okända föreläsningar om Nietzsche och sofistiken av Jean-François Lyotard översatts till tyska och utkommit under titeln Die Logik die wir brauchen. Nietzsche und die Sophisten im Denken Nietzsches, Bonn 2004). Lyotard berör i föreläsningarna på ett spekulativt sätt viktiga tankar som återkommer i min mer utförlliga framställning.
Jag har skrivit en hel del, speciellt sedan jag avslutat den tyngsta delen av inläsningen. Delar - det mesta på svenska men också en del på tyska - föreligger i manus men ännu återstår en hel del skrivarbete till färdigt verk, minst ett års heltidsarbete. Jag har skrivit på inledningen och alla tre kapitlen. Vissa avgränsningsproblem har emellertid inställt sig, speciellt i det första och tredje kapitlet. M.a.p. kapitel 1: Protagoras homo-mensura-sats ges av Nietzsche en fysiologisk vändning i anslutning till många av tidens naturvetenskapliga rön, exempelvis de av den ryske forskaren von Bähr. I viss mån har jag därför undersökt Nietzsches naturvetenskapliga källor. Arbetet har dock visat sig alltför vittförgrenat, så detta spår skall i monografin bara kort skisseras och inte undersökas i sin helhet. M.a.p. kapitel 3: Gorgias tal om eikos, det sannolika, och om talets väckande av eleos (ung. medlidande) och fobos (ung. fruktan) ingår föreming med tänkandet om litteraturen resp. tragedin, exempelvis hos Aristoteles. Också här uppstår ett delikat avgränsningsproblem, såväl i mitt eget utfrågande av Nietzsches texter som i min framställning av traditionen.
Även i kapitel två har jag nödgats begränsa mej. Undersökningen av synen på språket som maktutövning (Foucault och andra) kunde vara föremål för en egen studien. Men i monografin kommer den blott att på ett mer popoulärvetenskapligt sätt att inringas, utan varje anspråk på fullständighet.
Publikation
"Sofistiken som konst och myt. Några teman hos Nietzsche sedda i ljuset av traditionen från Gorgias", i Aiolos, nr 27–28, 2006, s. 123–133.