Karaktärsdrag och utveckling hos aggressiva flickor i tonåren
Aggressivt beteende har länge setts som en riskfaktor för framtida social problematik, i synnerhet bland pojkar, och med en tonvikt på traditionella antisociala mått. Det är endast på senare tid man har uppmärksammat risken för att också flickor som uppvisar aggressiva tendenser skall utveckla problem. Trots det ökade intresset för aggressiva flickors utveckling, hör empiriska studier med ett flickperspektiv inte till vanligheten. Man har generellt inte heller tagit hänsyn till att aggressiva flickors utvecklingsvägar inte nödvändigtvis är antisociala, utan sannolikt i högre grad omfattar andra typer av negativ anpassning, såsom problem i relationer med föräldrar, kamrater och pojkvänner, problem i skolan, eller depression. Därtill är undersökningar som fokuserar på betydelsen för flickors utveckling av många av de olika typer av aggressivitet som visat sig vara relevanta för pojkars anpassning sällsynta, särskilt där de ställs i relation till olika typer av problem. Föreliggande projekt har som målsättning att kartlägga aggressiva flickors utveckling och anpassning under ungdomsåren, dels för att finna typiska negativa utvecklingsvägar och faktorer som bidrar till dessa, och dels för att finna ut vilka faktorer som kan agera skyddande, och därmed styra utvecklingen i mer positiv riktning. Projektet bedrivs inom ramen för det svenska longitudinella 10- till 18-projektet, som följer alla 3 100 barn och ungdomar mellan 10 och 18 år i en svensk kommun.
Anna-Karin Andershed, psykologi, Örebro universitet
Det ursprungliga syftet med projektet var att undersöka aggressiva flickors utveckling och anpassning under ungdomsåren. Projektets fokus var centrala risk- och skyddsfaktorer, samt utvecklingsvägar för aggressiva flickor. De huvudsakliga frågeställningarna rörde huruvida aggressiva flickors eventuella problem är annorlunda och mer dolda än aggressiva pojkars problem; huruvida bilden av konsekvenser av flickors aggressivitet förändras när man tar hänsyn till en större bredd av typer av aggressivitet, samt; huruvida vi behöver ta hänsyn till mer dolda negativa konsekvenser av aggressivitet också för pojkar. Syftet har förändrats såtillvida att betoningen på flickors unika mönster av uttryck och konsekvenser av aggressivitet, har skiftat över till en betoning på likheter i mönster av uttryck och konsekvenser av aggressivitet mellan flickor och pojkar. De för projektet mest centrala manuskripten hänför sig till dessa resonemang, utifrån olika perspektiv (Andershed, 2008; Andershed & Magnusson, in press).
Under projektets gång har det visat sig att de tydliga könsskillnader i uttryckssätt av aggressivitet som redovisats i den internationella forskningen, inte återfinns bland de svenska ungdomar som studerats. I två oberoende undersökningsgrupper har vi kunnat visa att pojkar är mer fysiskt, overt aggressiva än flickor, men att flickor inte är mer relationellt, socialt aggressiva än pojkar. Det tycks snarare som att pojkar är mer aggressiva än flickor oavsett vilken typ av aggressivitet som undersöks, även om skillnaderna i relationell, social aggressivitet inte är statistiskt signifikanta.
Vi har också kunnat tydligt påvisa att konsekvenserna av flickors och pojkars aggressivitet är mycket likartade. När det handlar om skillnader mellan låg- och högaggressiva pojkar respektive låg- och högaggressiva flickor inom områden såsom relationer till andra, och alkohol- och droganvändning visar sig samma mönster av negativa konsekvenser för högaggressiva ungdomar oavsett könstillhörighet. Mindre skillnader i mönster av negativa konsekvenser observeras för depression och antisocialt beteende, där högaggressiva flickor tycks vara mer drabbade av depressiva symtom än lågaggressiva flickor, medan högaggressiva pojkar verkar uttrycka antisocialt beteende i större utsträckning än lågaggressiva pojkar. Detta innebär inte att högaggressiva flickor inte har problem med antisocialt beteende eller att högaggressiva pojkar inte har problem med depressiva symtom - skillnaderna mellan könen i mönster av konsekvenser är istället något större än vad gäller andra konsekvenser.
Utifrån ett snävare perspektiv och forskningsfältet aggressivitet, har vi kunnat visa att man på ett relativt tydligt sätt kan göra åtskillnad mellan så kallad proaktiv (instrumentell) och reaktiv (hostil) aggressivitet när det gäller overta uttryckssätt av aggressivitet, såsom fysisk och verbal aggressivitet. Samma åtskillnad är dock inte möjlig när det gäller relationell, social aggressivitet. Återigen är mönstren av resultat mycket snarlika för flickor och pojkar. Det tycks dessutom vara så att olika typer av aggressivitet inte med nödvändighet är relaterade till olika konsekvenser.
Ytterligare studier och preliminära analyser har också visat att
* kopplingen mellan en negativ föräldra-barnrelation och antisocialt beteende delvis förklaras av barnets aggressivitet (beteendegenetisk studie)
* aggressiva flickor inte ägnar sig åt självskadebeteende i större utsträckning än andra flickor
* kopplingen mellan aggressivitet och social anpassning är relaterad till pubertetsmognad, där tidig pubertetsmognad tycks spä på de aggressiva flickornas risk för negativ social anpassning, medan sen pubertetsmognad tycks vara skyddande för de aggressiva flickorna
De resultat som projektet har genererat har pekat ut några områden som framstår som viktiga att gå vidare med, och som vi delvis också har gått vidare med:
* möjligheten att generalisera forskningsresultaten kring aggressivitet till antisocialt och normbrytande beteende i stort
* tidig identifiering. Hur tidigt är det möjligt att observera olika typer av aggressivitet? Hur tidigt är det möjligt att använda aggressivt beteende som en prediktor för framtida problem?
* självskadebeteende och aggressivitet. Professionella som arbetar praktiskt med aggressiva ungdomar menar att självskadebeteende är vanligare bland flickor än pojkar de möter i sin kliniska vardag. Det är en empirisk fråga huruvida självskadebeteende är relaterat till aggressivitet.
* differentiering mellan olika utvecklingsvägar till flickors och kvinnors problem. Det finns forskning som tyder på att såväl aggressivitet som internaliserade problem kan leda till likartade problem. Detta undersöks vidare (se Aggression and depression: Two pathways to similar problems.).
Resultaten från projektet har redovisats i vetenskapliga artiklar och bokkapitel, samt vid konferenspresentationer. Mitt engagemang i dessa forskningsfrågor har också gjort att jag under projekttiden fått möjlighet att delta som redaktör för två antologier med flick- och kvinnoproblematik i fokus. Resultaten har även uppmärksammats i media, och projektet har utmynnat i ett antal uppsatser på c-nivå i psykologi samt psykologexamensuppsatser. Se publikationslista för förteckning över samtliga dessa poster. Jag har dessutom bjudits in till ett internationellt nätverk för samarbete kring aggressivitet ur ett genusperspektiv, som erhållit forskningsinitierande medel från CIHR International Opportunities Program - Development/Planning (Understanding aggression and violence in adolescent girls and boys: A cross-cultural examination in developmental pathways, social, physical and mental health outcomes; Marlene M. Moretti (PI), Candice Odgers, Debra J. Pepler, & Anna-Karin Andershed.)
PUBLIKATIONER OCH MANUSKRIPT
Andershed, A-K. (2008). The complexity of adolescent aggression: Integrating form and function in relation to different outcomes. Manuscript in preparation.
Andershed, A-K., Johansson, T., & Pepler, D. J. (2008). The role of pubertal maturation in adjustment among aggressive girls. Manuscript in preparation.
Andershed, A-K. & Magnusson, C. (Eds.) (in press), Troubled girls and girls’ troubles. New York: Springer.
Andershed, A-K., & Muñoz, L. C. (2008). Integrating form and function in the conceptualization of adolescent aggression. Manuscript in preparation.
Andershed, A-K., & Pepler, D. J. (2008). Aggression and depression: Two pathways to similar problems. Manuscript in preparation.
Bergman, L. R., & Andershed, A-K. (2007). Predictors and outcomes of persistent or age-limited registered criminal behavior: A 30-year longitudinal study of a Swedish urban population. Manuscript submitted for publication, to appear in special issue of Aggressive Behavior.
Kerr, M., Stattin, H., Engels, R., Andershed, A-K., & Overbeek, G. (Eds.) (in preparation). Understanding Girls’ Problem Behavior. To be published by New York: Wiley.
Narusyte, J., Andershed, A-K., Neiderhiser, J. M., & Lichtenstein, P. (2007). Aggression as a mediator of genetic contributions to the association between negative parent-child relationships and adolescent antisocial behavior. European Child and Adolescent Psychiatry, 16, 128-137.
KONFERENSPRESENTATIONER
Andershed, A-K. (2007, June). Are different forms of aggression related to different outcomes? Invited paper presented at the 30th International Congress on Law and Mental Health, Padua, Italy.
Andershed, A-K. (2007, February). A gender perspective on forms of aggression and their consequences. Invited doctoral student workshop at the conference Understanding Girls’ Problem Behavior, Örebro, Sweden.
Andershed, A-K. (2004, October). Predictors and consequences of early aggressive behavior. Invited paper presented at the Workshop on Child and Adolescent Assessment and Research Methodology, Vilnius, Lithuania.
Andershed, A-K., & Andershed, H. (2006, September). Pre- and antecedents of childhood pathways of aggressive behavior. Paper presented at the 17th World Congress of the International Association for Child and Adolescent Psychiatry and Allied Professions, Melbourne, Australia.
Andershed, A-K., Andershed, H., & Stattin, H. (2004, August). Pathways of childhood aggressive behavior. Early predictors and consequences for adolescent and adult adjustment. Paper presented at the 28th International Congress of Psychology, Beijing, China.
Andershed, A-K., Johansson, T., & Pepler, D. J. (2006, September). The role of pubertal maturation in adjustment among aggressive girls. Paper presented at the 17th World Congress of the International Association for Child and Adolescent Psychiatry and Allied Professions, Melbourne, Australia.
Andershed, A-K,. & Muñoz, L. (2006, September). Relationship quality and subtypes of aggression among girls and boys. Paper presented at the 17th World Congress of the International Association for Child and Adolescent Psychiatry and Allied Professions, Melbourne, Australia.
Andershed, A-K., & Pepler, D. J. (2004, August). Life-Span Consequences of Girls’ Early Aggression. Paper presented at the 28th International Congress of Psychology, Beijing, China.
Narusyte, J., Andershed, A-K., & Lichtenstein, P. (2005, June – July). Aggression as a Mediator of Genetic Contributions to the Association between Negative Parent-Child Relationships and Adolescent Antisocial Behavior. Poster presented at the 35th Annual Meeting of the Behavior Genetics Association, Hollywood, California, USA.
Därtill tillkommer ca 5-10 presentationer per år vid nationella konferenser och workshops, föreläsningar för praktiker (främst socionomer), och populärvetenskapliga föreläsningar i olika sammanhang
HANDLEDDA UPPSATSER
Almström, S. & Deile, A. (2007). Avsiktligt självskadebeteende bland ungdomar i normalpopulationen. Examensuppsats, psykologprogrammet, Örebro universitet.
Carlestav. S., & Larsson, J. (2007). Konstellationer av föräldrars uppfostringsstrategier i relation till barns normbrytande beteende. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
Engelholm, K. (2007). En jämförelse mellan barn med psykopatiliknande egenskaper och andra barn i utagerandeproblematik. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
Engman, E., & Klint, A. (2007). Identifiering av riskfaktorer för utveckling av normbrytande beteende hos små barn. Examensuppsats, psykologprogrammet, Örebro universitet.
Eriksson, A-C. (2004). Gender and age differences in preschool aggression. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
Eriksson, I. & Holmström, M. (2005). Aggressivitetstyper i relation till normbrytande beteende hos ungdomar. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
Mörn, M. (2007). Aggression and preschool children’s relationships. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
Norling, M. & Persson, A. (2005). Ungdomars uttryck för aggressivitet vid nedstämdhet. C-uppsats i psykologi, Örebro universitet.
ANNAN FÖRMEDLING AV FORSKNINGSRESULTAT
Andershed, A-K. (2004). Gender differences in antisocial behavior. Föreläsning inom ramen för kursen Antisocial behavior, Örebro universitet.
Karvonen, J. (2008). Tjejer, sluta bromsa varandra! Reportage i Cosmopolitan, nr. 4, s. 121-123.
Lerner, T. (2004). Allt fler tonårsflickor slåss. Artikel i Dagens Nyheter, 2004-05-26.
Nordgren. M. (2005). Alla gjorde som Hanna ville. Artikel i Dagens Nyheter, 2005-11-22.