Horace Engdahl, Svenska Akademien

Under 2004 och 2005 har pilotprojektet Litteraturbanken drivits som ett samarbete mellan Svenska Akademien, Kungl. biblioteket och Språkbanken vid Göteborgs universitet. Projektet har haft till syfte att lägga grunden till en databas och en webbplats för insamling, arkivering och publicering av det väsentliga av det svenska litterära arvet, såväl skönlitteratur som viktigare humaniora. Avsikten är att ställa Litteraturbanken till fritt förfogande för forskning, undervisning och folkbildning.

Vid projekttidens början anställdes en bibliotekarie, KB (Anne Scherman), och en systemman, Språkbanken (Daniel Berg), båda på halvtid. Dessa skulle stå för var sin del av den tekniska utvecklingen: Språkbanken avsågs ansvara främst för databashanteringen, grundformat och visning av textfiler samt textvisningsapplikationen med funktioner som sökning m.m. KB avsågs ansvara främst för framtagning och visning av bilder samt konstruktionen av själva webbplatsen med presentationssidor, listor, kringmaterial, kopplingen till Libris och bibliografier. Därefter tillsattes en föreståndare (Mats Malm) på 25% från mars 2004. I föreståndarens uppgifter ingick främst planering av verksamheten, samordning mellan KB och Språkbanken, kontroll av ekonomin och avtal för rättighetsinnehavare, samt utvecklingen av kontakter och rutiner för arbetsgången på olika nivåer.
Medarbetarna från KB och Språkbanken och deras överordnade lade från början upp sin verksamhet som ett självständigt samarbete. Arbetet skulle bedrivas som en dialog till vilken alla bidrog med idéer och kunskaper för att utveckla bästa möjliga webbplats. Under täta arbetsmöten utvecklades föreställningen om hur webbplatsen borde utformas och vilka funktioner där borde finnas, och efter hand tog arbetet allt större konkretion. På Språkbanken tvingades man ändra personalsammansättningen (Berg ersattes med Torgny Rasmark och Karin Warmenius) och dessutom ta över ansvaret för webbplatsen, som inte kunde åstadkommas på KB. Detta försenade arbetet med databaser, textimport och textvisning avsevärt. Vid bokmässan 2005 kunde man ändå visa upp en webbplats, litteraturbanken.se, som erbjöd texter av ett 40-tal författare, oftast med ett enda verk men i ett fall som C.J.L. Almqvist 16 volymer ur Samlade verk. Ett antal originalutgåvor av Almqvist, Fredrika Bremer m.fl. kunde beskådas i utomordentliga faksimil. Webbplatsen var långt ifrån färdigställd: den fungerade bättre med webbläsaren Mozilla/Firefox än med Internet Explorer, sökning och andra funktioner saknades, och de flesta texterna var bara tillgängliga som pdf-filer eftersom endast fyra verk kunde läsas i den xml-baserade textvisningsfunktionen.

Vid slutet av 2005 hade webbplatsen inte uppdaterats, däremot hade ett genomgripande grundarbete utförts på Språkbanken och en avsevärt förbättrad webbplats fanns på den interna servern. Pilotprojektet hade - enligt syftet - givit klarhet i en rad viktiga delmoment: ansvaret för olika funktioner hade preciserats och förts till rätt person/institution, kontakter och rutiner för beställning av skanning och ocr, digitala faksimil, författarpresentationer med mera hade upprättats. Standarder för texter, bilder, visningsmöjligheter, leveransvägar hade utarbetats. Specifikationer och kontakter för import av bilder och texter (från pdf-filer, fysiska böcker osv.) fanns, arbetsfördelning och uppföljning hade systematiserats. Utvecklingsarbetet var inte avslutat och det hör till sakens natur att många specifikationer måste hållas preliminära, men förutsättningarna var etablerade. Kopplingen mellan Libris och Litteraturbanken hade emellertid inte kommit till konkretion.
Den största bristen i projektet, har det visat sig, var avsaknaden av en ordentlig resurs för teknisk projektledning. Medarbetarna på Språkbanken och KB hade kunnat arbeta effektivare utifrån en detaljerad plan. Föreståndaren kunde samordna arbetet och representera de tänkta användarna, men kunde inte fylla en teknisk ledares plats. På Språkbanken har man utvecklat arbetsformer för att hantera behovet av teknisk projektledning, främst genom att lägga större ansvar på en intern samordnare (Rudolf Rydstedt). På KB har man lämnat ifrån sig ansvaret för webbplatsen och, i princip, delaktigheten i den tekniska utvecklingen. Framöver kommer där att finnas en katalogisatör som arbetar med kopplingen till Libris, samt visst samröre i tekniska frågor, främst kring möjligheten att spegla Litteraturbanken på KB:s server. Litteraturbanken kommer också framöver att beställa bildmaterial av KB, som håller exceptionellt hög kvalitet.

Förberedda funktioner

Den tekniska utvecklingen är inte färdig, men Litteraturbanken har kommit ett gott stycke på väg. Pilotprojektet har lett till en betydande klarhet beträffande vilka funktioner som bör finnas på webbplatsen och vad som krävs för att de skall kunna implementeras i den nära framtiden. Textvisningen, som genererar texter ur databasens XML-formaterade material, skall vara det primära sättet att arbeta med texter on-line, medan nedladdningsbara PDF-filer ger tillgång till texter utan att man är uppkopplad. I Textvisningen skall man också kunna se faksimilavbildningar av originalutgåvor och andra dokument. Alla texter som tillgängliggörs skall vara pålitliga och noggrant korrekturlästa (det innebär ofta att de är mer korrekta än de fysiska utgåvor som ligger till grund, eftersom vi redogör för deras tryckfel). Så många som möjligt av webbplatsens texter skall också vara tillgängliga för synskadade: vi för diskussioner med Talboks- och punktskriftsbiblioteket, i syfte att de skall kunna konvertera Litteraturbankens grundformat till syntetiska talböcker. För att åstadkomma en inbjudande miljö för forskare, studerande och allmänhet har följande funktioner förberetts och implementeras successivt:

Ordförklaringar och varianter

I utgåvor där kommentarer till texten finns skall kommenterade ord vara markerade, och när man för markören över sådana ord skall kommentaren komma fram i en egen ruta.

Anteckningar

I Textvisningen skall man kunna göra anteckningar och markeringar rätt i texten medan man läser, och de skall finnas kvar nästa gång man kommer till Litteraturbanken. Man skall kunna spara anteckningarna, och excerpter ur texten, till ett eget dokument som man sparar ner.

Antologi

Man skall kunna skapa egna samlingar av texter. De som får namnet på antologin (t.ex. studenter) kan själva gå till Litteraturbanken och öppna antologin.

Sökning

Man skall kunna söka i enskilda texter, i alla Litteraturbankens texter, eller i urval av författare och texter som man definierar själv. Man skall kunna få index och konkordanser över träffarna.

Inloggning

För att kunna använda dessa funktioner kommer man att behöva en egen identitet som användare i Litteraturbanken.

Bibliografier

Till att börja med är bibliografierna selektiva, men efter hand skall de rymma uppgifter både beträffande texter av författaren och texter om författaren.

Författare av facklitteratur 

I många av verken i Litteraturbanken finns inledningar och kommentarer av utgivare, och till olika författarskap finns presentationer och annat material. De forskare som är författare till dessa skall också tas upp i ett eget register, och man skall kunna söka i den samlade facklitteraturen, till exempel för att se hur ett visst ord har förklarats på olika ställen.
Libris. Från Libris katalogposter för respektive verk skall man kunna klicka sig direkt till verket i Litteraturbanken.

Urval

De texter som finns tillgängliga i Litteraturbanken har i första hand hämtats från källor som redan är digitala: C.J.L. Almqvists samlade verk, Svenska Akademiens klassikerserie, Svenska Vitterhetssamfundets blå serie osv. Alla förstaupplagor av Selma Lagerlöfs romaner har skannats och ocr-behandlats, för att efter hand kunna publiceras. Vi har lagt oss vinn om att inte presentera ett alltför kanoniserat urval, bl.a. genom att betona den moderna romanens framväxt genom kvinnliga författare som Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare Carlén. Efterhand skall också barn- och ungdomsböcker ingå i utbudet.