Livskvalitet och preferensers rationalitet
Enligt så kallade preferensialistiska teorier om välfärd är det individens preferenser och deras tillfredsställelse som är måttet på välfärd. Bör man i sådana teorier ställa krav på de preferenser som utgör basen för individens välfärd? Hur viktigt är det att dessa preferenser är välgrundade? Andra teorier förnekar att välfärd överhuvudtaget är avgörande i livskvalitetsfrågor. Enligt dessa andra teorier kan det finnas viktigare saker att sträva efter för en individ som vill leva ett värdefullt liv än välfärd t.ex. att bidra till kunskapen om universums innersta struktur eller kunskapen om livets mening. Oavsett teori så förefaller preferenser och deras tillfredsställelse att ha betydelse för livskvalitetsfrågan. Ingen eller få teorier hävdar att individens preferenser och önskningar helt saknar vikt i dessa frågor. Projektets frågeställningar har därför allmän relevans för problemområdet:
(1) Hur skall man förstå och utforma informationskravet på preferenser? Kan man exempelvis utforma ett krav som inte tar hänsyn till aktörens kunskapsmässiga förutsättningar?
(2) Hur rimligt är i själva verket informationskravet? Är det t ex rimligt att hävda att någons liv blir bättre av att vi tillfredsställer preferenser hon skulle ha under rent hypotetiska förhållanden?
Dan Egonsson, filosofiska institutionen, Lunds universitet
Projektet är en kritisk analys av det som kan kallas informationskravet på de av en persons preferenser som har relevans för hur bra eller dåligt hennes liv är för henne själv, det vill säga för hennes livskvalitet. Informationskravet säger att det är problematiskt att basera livskvalitet på preferenser som en person har på grund av att hon är felinformerad eller irrationell. Vad jag har strävat efter i projektet är, för det första, att formulera och beskriva informationskravets raison d'être, det vill säga de resonemang och exempel som visar varför vi alls behöver ställa ett sådant krav. För det andra har jag försökt ge en allmän beskrivning av vad man rimligen menar med att tala om en preferens som rationell. För det tredje diskuterar jag olika alternativa sätt att formulera informationskravet. För det fjärde har jag försökt beskriva de generella problem som uppkommer när man ställer ett informationskrav och de specifika problem som de olika alternativa formuleringarna av informationskravet möter.
Jag har inte strävat efter att nå en entydig slutsats rörande för- och nackdelarna med ett informationskrav. Som ofta i fråga om ett filosofiskt problem - eller kanske alltid om det är fråga om ett viktigt filosofiskt problem - finns det starka skäl både för och emot de olika positionerna, samtidigt som det saknas en entydig metod att väga dessa skäl. Det finns en stark intuitiv rimlighet bakom informationskravet som både förklarar och rättfärdigar att vi använder oss av det. Den intuitiva rimligheten handlar om att det flesta av oss anser att det finns ett problem med önskningar som vi vet att vi inte skulle ha om vi visste bättre. Den filosofiska svårigheten handlar om huruvida man ska låta denna intuition ligga till grund bara för ett negativt krav, alltså en värderingsmässig bortsorteringsmekanism av sådana faktiska preferenser som inte är rationella, eller om den istället eller dessutom stödjer ett positivt krav som tillskriver betydelse även till de preferenser som en person skulle ha aktuella om hon var rationell. Ett problem med det positiva kravet - förutom det normativa problemet med att se poängen med att tillfredställa rent hypotetiska attityder - är att det kanske över huvud taget inte finns något svar på frågan vilka preferenser en person skulle ha om hon var rationell.
Trots avsaknaden av entydiga slutsatser hoppas jag att mitt projekt har resulterat i en något ökad medvetenhet om informationskravets filosofiska problem men därmed också om vad som krävs av den typen av krav för att det ska fungera. Det rent konkreta resultatet av projektet på är i första hand en bok som publicerats på Ashgate nu i vår och som redovisas i publikationsförteckningen.
Publikation
Preference and Information, Aldershot: Ashgate, 2007. ISBN-13:978-0-7546-5725-5