Passion och emancipation: kärlek, modernitet och kön i svenska 1900-talsromaner
Vid tiden för förra sekelskiftet var den erotiska kärleken ett tema av lika brännande aktualitet i politiken som i skönlitteraturen. Redan under det moderna genombrottet hade kärleken etablerats som en brytpunkt i de laddade litterära debatterna om kön och modernitet. Med den kvinnliga rösträttsrörelsen fördes kärleken högt upp på de politiska dagordningarna. Under seklets lopp pågår härefter ständiga omförhandlingar om kärleksbegreppets innebörder och dess eventuella kvinno- eller könspolitiska relevans. Samtalet varierar i intensitet från decennium till decennium och skiftar gång på gång tyngdpunkter och spelplatser. Förenklat kan man tala om en fortgående avpolitisering och marginalisering av kärleken i offentligheten, samtidigt som det litterära intresset för ämnet ter sig obrutet. Projektet syftar till att ur ett genusteoretiskt perspektiv kartlägga hur förändringarna i synen på den erotiska kärleken avspeglas i ett urval svenska 1900-talsromaner, från Hjalmar Söderberg och Elin Wägner till Ulf Lundell och Agneta Pleijel. I fokus för undersökningen står således skönlitteraturen, och romangenren i synnerhet, och dess funktion som en slags alternativ offentlighet, en kulturell frizon, där kärlekens status i moderniteten - liksom dess emancipatoriska potential - försvaras genom att kontinuerligt sättas under prövning och debatt.
SLUTREDOVISNING P2003-0815
Projekt: P2003-0815 / ”Passion och emancipation: kärlek, modernitet och kön i svenska 1900-talsromaner
Projektledare/projektdeltagare: docent Annelie Bränström Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper/ avd. för litteraturvetenskap, Umeå universitet, 901 87 Umeå
Projektfinansiering/redovisning: projektet erhöll finansiering à 700 000 kr/år under åren 2004 och 2005. Dessa medel täckte ca 90 % av projektledarens/-deltagarens lön under de två åren. Ekonomisk slutredovisning har tidigare (2006) separat inskickats till Riksbankens Jubileumsfond.
Projektets syfte och ändring under projektperioden
Syfte: Kan passion och emancipation förenas – eller står de per definition i konflikt till varandra? Frågorna om hur den erotiska kärleken, inom och utom äktenskapets ramar, kan förenas med emancipatoriska strävanden går som en löpeld genom 1900-talet. I modernitetens historier om frihet, medborgarskap och kön är kärleken en lysande röd tråd – kanske allra tydligast synlig i den moderna romanhistorien. Samtidigt ter sig den erotiska kärleken idag som mer eller mindre fördold eller bortträngd tankelinje, som obemärkt får löpa i skuggan av det stora idékomplexet sexualitet.
Projektet ”Passion och emancipation” går på spaning efter den kärlek som under 1900-talet flytt och försvunnit ut i det offentliga samtalets marginaler. Det övergripande syftet är att ur ett övergripande genusteoretiskt perspektiv kartlägga hur förändringarna i synen på den erotiska kärleken gestaltas i ett antal svenska 1900-talsromaner, centrerade kring ett antal nedslag eller litterära fallstudier.
Ändring: Som påtalades redan av en av de sakkunniga var emellertid projektet i sin ursprungliga utformning något för stort tilltaget för att i sin helhet kunna utföras på de två år som finansierades av RJ. Under arbetets gång har därför ett par nödtvungna revisioner av den ursprungliga forskningsplanen genomförts. Den mest iögonenfallande förändringen är måhända att projektet i sin slutliga utformning fick en stramare avgränsning och delades upp i två separata studiefält. Den första blev en bok som publicerades under 2008 med titeln ”kärlek! och någonting att skratta åt!dessutom”. Sara Lidman och den kärleksfulla blicken och utgörs av vad man kan kalla en pilotstudie av passions- och emancipationstematiken i de sju romanerna i Sara Lidmans romansvit Jernbanan (1977-1999). Den andra delen ska i sin färdiga form utgöras av tre längre essäer om kärlekstematiken i olika romanverk och tidsperioder (Kerstin Ekmans och Ulf Lundells respektive romantrilogier från 1990-talet, 1950-talets ”desperata hemmafru”-romaner av bl a Elsa Grave och Rut Hillarp, Hjalmar Söderbergs och Elin Wägners emancipationsromaner från 1910-talet). Ur detta material har tre artiklar (varav två om 50-talets ”hemmafru”-romaner och en om Kerstin Ekman) hittills publicerats, vilka kan betraktas som delresultat. En av de längre essäerna (om Ekmans Vargskinnet) är färdigställd men ännu ej publicerad. Råmanus finns till essän om Söderberg och Wägner samt till en introducerande essä, som skisserar en kärlekens tematiska huvudlinje i den moderna svenska romanen, med början i Selma Lagerlöfs Gösta Berling saga och vidare in i 1900-talet; från sekelskifte till sekelskifte. Materialet om Ulf Lundells romantrilogi har hittills endast presenterats i seminarieform samt i populärvetenskapliga artiklar och föredrag.
Projektets tre viktigaste resultat
1. Som projektets främsta resultat vill jag räkna min bok om kärlekstematiken i Sara Lidmans författarskap, ”kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom”. Genom att fokusera kärlekstematikens utveckling i ett enskilt författarskap kunde frågeställningarna fördjupas och finslipas. Lidman kan troligen ses som en av 1900-talets viktigaste och samtidigt mest förbisedda svenska kärleksdiktare – och hennes romansvit Jernbanan kan läsas som ett portalverk för den emotionshistoriska modernitetsproblematik jag velat kartlägga. Konflikten mellan passion och emancipation utgör något av en motor för intrigen i hela romansviten; kärleken framhålls kontinuerligt som ett demokratitankens radikala alternativ och korrektiv till det industrialiserade modernitetsprojektets rationalitet och blinda framstegstro. Detta är en tanke som även införlivas i själva gestaltningsarbetet, i den ”erotiska fordran” som för Lidman blir incitament för ett samtidigt utprövande av romangenrens potential att fungera som en maktkritisk kunskapsform; ett subversivt samtalsforum.
2. Det spänningsfält som Lidmans romansvit Jernbanan blottställer i skärningspunkten mellan modernitetens urbana och ”provinsiella” spelplatser har därutöver aktualiserat vikten av en djupare analys av förhållandet mellan geopolitisk lokalisering och emotionella narrativ. Förståelsen av denna problematik är ett viktigt resultat av projektet, något som jag även har belyst i ett par artiklar och populärvetenskapliga föredrag, med särskilt fokus på jämförelsen mellan Ekmans och Lidmans norrlandsromaner. Tentativt har jag här velat skilja mellan en mytologisk (Ekman) respektive ”mytografisk” berättarstrategi – en tankelinje som jag avser att fördjupa i mitt nu påbörjade fortsättningsprojekt om Sara Lidman och romankonsten (se nedan).
3. I mer övergripande och metateoretisk bemärkelse aktualiserade projektet även ett (själv-)reflexivt arbete kring förbindelsen mellan en genus- och genrerelaterad problematik i det vetenskapliga skrivandet. Detta resulterade bl a i antologin Genus och det akademiska skrivandets former (red. Bränström Öhman & Livholts, 2007). Projektets resultat kom härvidlag även direkt att ingå som en viktig del av förarbetet till forskningstemat ”Challenging Emotions” (för vilket jag är temaledare och där f n tio andra forskare ingår), som är en del av det större forskningsprogrammet Challenging gender vid Umeå universitet. Detta utsågs 2007 av Vetenskapsrådet till ett av tre Centres for Gender Excellence i Sverige. Studien av Sara Lidmans författarskap väckte också idéen till ett fristående uppföljningsprojekt, med fokus på den emancipatoriska potentialen i romangenren. För detta projekt, med arbetstiteln ”Stilens munterhet”. Sara Lidman och romankonsten, erhöll jag i januari 2009 forskningmedel (2 miljoner kronor fördelade över tre år), inom ramen för Umeå universitets satsning ”Karriärbidrag för unga forskare”.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet.
Genom att ställa fokus på en konkret gestaltningsproblematik (konflikten och/eller förbindelsen mellan passion och emancipation) i en specifik tid och en specifik genre (svenska 1900-talsromanen) under ett par avgränsade tidsperioder från sekelskifte till sekelskifte, kunde jag i mitt projekt tydligt se värdet av en historiskt kontextualiserad analysmodell. Ganska snart stod det klart för mig att det var möjligt att i mer övergripande mening se ”emotionshistorien” som en dold och genuspräglad agenda i modernitetens kulturhistoria – inte minst tydligt i den svenska välfärdsstatens framväxt. Denna iakttagelse bildar resonansbotten för den bärande forskningsfrågan i (jfr ovan) projekttemat ”Challenging emotions”. Ytterligare forskningsfrågor som direkt emanerat ur projektet handlar om romangenrens potential att, både för läsaren och författaren, kunna fungera som emancipatorisk kunskapsform och ”dissident” tankestil. Dessa frågor har vävts in i förståelseramen för det nyligen påbörjade romanteoretiska projektet ”Stilens munterhet”. Sara Lidman och romankonsten (jfr ovan).
Projektets två viktigaste publikationer
Bok: Annelie Bränström Öhman, ”kärlek! och någonting att skratta åt!dessutom”. Sara Lidman och den kärleksfulla blicken (Pang förlag, Säter 2008)
Bokkapitel: ”’Kära systrar i det putmagade eländet’! Om Elsa Graves livmodersförbannelser” i Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja (red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg), Göteborg 2008
Andra typer av förmedling av resultat
Projektet har både i sina skönlitterära och teoretiska delar presenterats vid ett flertal tillfällen i olika vetenskapliga och populärvetenskapliga sammanhang både lokalt/regionalt och nationellt, samt även vid internationella konferenser. Bland dessa kan i urval exempelvis nämnas miniseminarium (+ föredrag på ”Vetenskapens torg”) vid Bokmässan i Göteborg september 2004, föreläsning vid LÄS-rörelsens symposium Vindelns folkhögskola november 2005, föredrag vid symposiet Peripheral Centres: Cultural Formations and Identities in Northern Spaces (Umeå Universitet, 2-3 December 2005, föreläsningar inom folkbiblioteksprojektet SAV (Skönlitterärt Arbete i Västerbotten, finansiering från Kulturrådet) april 2006, föredrag vid LITTFEST, Umeå februari 2007, föredrag vid Nationella Filosofidagarna (Umeå universitet juni 2007), utveckling och genomförande av seminarieserien/forskarutbildningskursen “Känslornas modernitet” vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet 2007-2008, paper presenterat vid konferensen “Methodologies, Travelling Theories, Translations: Nordic and European Feminist Research Training”, september 2007, Åbo Akademi, Finland samt i intervju i programserien i Vetenskapslandet (Kunskapskanalen, SVT/UR) tema-program om forskning om Kärlek, 22.12 2007 och i medverkan i paneldebatt i Filosofiska rummet, SR/P1, tema ”Känslan i förnuftet”, 23.12 2007. Boken ”kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom”. Sara Lidman och den kärleksfulla blicken har uppmärksammats i en rad uppskattande recensioner i svensk dagspress, radio och tv – av vilka kan nämnas: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=803583, http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article2835756.ab, http://www.vk.se/Article.jsp?article=199254, http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=404&a=435797, http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kultur_bocker/bokrecensioner/article346472/Karleken-pa-sparet.html, http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1238054