Lennart Schön, Ekonomisk historiska institutionen, Lunda universitet

2003-2008

Projektet har lett till ett antal viktiga resultat som helhet och i de olika delundersökningarna. Som gemensamma resultat kan lyftas fram att de historiska och geografiska aspekterna i utgångspunkter och i analys integrerats. Fokus har legat på introduktions- och spridningsförlopp av tillväxtdrivande teknik och faktorer som särskiljer länders, regioners och branschers förmåga att utnyttja teknikens tillväxtpotential. En metod har utformats som bl. a. gör det möjligt att följa tillväxtdrivande branschers utveckling både geografiskt och över tiden. Vidare har den strukturanalytiska modellen operationaliserats för regioners och länders mottagarkompetens i ny teknologi. Vidare har en rad ekonometriska metoder prövats och utvecklats för såväl den historiska som den geografiska analysen. Ett annat viktigt och mycket omfattande arbete av gemensamt intresse består av de databaser som byggts upp. Databaserna innehåller obrutna tidsserier på detaljerad nivå och är ur såväl svenskt som internationellt perspektiv unika. Till gemensamma resultat hör också ett flertal internationella publikationer (punkt 4) samt de många internationella kontakter och uppslag till fortsatt forskning som projektet genererat (punkt 3).

Delundersökning 1 har behandlat effekterna av teknikskiften i ett långt perspektiv med analyser av regionala förutsättningar och förlopp sedan slutet av 1800-talet eller sedan 1950. Publikationerna omfattar följande resultat: På grundval av en ny databas med uppgifter om kapitalstock, arbetskraft och produktion på regional nivå i Västeuropa tillbaka till 1950 har mönster av regional konvergens kontra divergens klarlagts samt den tekniska spänningen mellan "ledande" och "eftersläpande" regioner under olika perioder av efterkrigstiden analyserats mot bakgrund av strukturella och institutionella förhållanden. Studien finner exempelvis att nationella institutioner spelat stor roll för regionala tillväxtförhållanden. Vidare har effekterna på konvergens/divergens av krafterna marknadsintegration (globalisering) respektive teknikskifte (industriella revolutioner) studerats på bredare nationell nivå för perioderna före första världskriget respektive efter andra världskriget. Teknikskiftenas effekter på branschstrukturen har också särskilt prövats bl.a. med nya ekonometriska metoder i tre artiklar. Långsiktiga förändringar i samspelet mellan energianvändning, kapitalbildning och produktivitet har behandlats och särskilt fokus har legat på metoder att särskilja komplementariteter i utvecklingsblocken kring elektriciteten. Slutligen har modellen för olika cykliska förlopp vidareutvecklats i en monografi.

I delundersökning 2 har framväxten av nya institutioner på svensk arbetsmarknad studerats. Ett motiv är att dessa betraktas som en viktig del av mottagarkompetensen hos en bransch eller region. Förmågan att exploatera tillväxtskapande ny teknik är bland annat är avhängig dess förmåga att attrahera arbetskraft som är komplementär med tekniken, vilken i sin tur betingas av arbetsmarknadsinstitutionernas effektivitet. Förändringar i organisation, förhandlingssystem och lönepolitiska ideologier har i studien relaterats till det mönster i industrins investeringar, som är en av grundvalarna för projektet, samt till grad av öppenhet i ekonomin. Vi har funnit att dessa parametrar har olika påverkan på parterna i den konkurrensutsatta respektive skyddade sektorn av ekonomin. Resultaten pekar på att konflikten mellan konkurrensutsatt och skyddad sektor varit drivande i utvecklingen och att förhållandet mellan fackföreningar och arbetsgivare inom respektive sektor präglats av samarbete. Parterna i den konkurrensutsatta sektorn lyckades styra utvecklingen av förhandlingsordning och lönepolitiska regimer i en riktning som gynnade produktivitetstillväxten genom att understödja en effektiv matchning av teknik och arbetskraft. Agerandet har också präglats av om ekonomin var i en fas som dominerades av omvandling eller av rationalisering. Analysen av den historiska utveckling, som brukar benämnas den svenska modellens uppgång och fall, skiljer sig därmed från den traditionella.

Huvudsyftet för delundersökning 3 har varit att studera sambanden mellan den nationella ekonomins omvandling och den regionala omfördelningen av ekonomiska aktiviteter. Analysen har kunnat genomföras efter att en omfattande databas med samtliga svenska arbetsställen inom industri- och tjänstesektorerna tillbaka till 1970 konstruerats. De viktigaste resultaten har ökat förståelsen för teknikskiftenas branschmässiga dynamik och hur olika typer av regioner erbjuder förutsättningar för omvandling under olika delar av teknikskiftets utveckling, samt hur dessa förändringar kan kvantifieras. Forskningen har också ökat förståelsen för agglomerationers och externaliteters roll i den ekonomiska utvecklingen och därmed löst upp flera långlivade paradoxer inom ekonomisk geografisk forskning. Vidare har studiet av teknikskiftets regionala förlopp pekat på viktiga samband mellan teknikskiftets olika faser och en rad välfärdsaspekter, exempelvis när och var förändringar i inkomster och sysselsättning börjar märkas. Därutöver har projektet resulterat i en unik kartläggning av teknologisk släktskap ("relatedness") av branscher inom svensk tillverkningsindustri och hur denna förändrats över tid sedan slutet av 1960-talet. Projektet har också lämnat bidrag till förståelsen av hur, när och var industrin och producentservice samverkar för tillväxt och omvandling under olika delar av teknikskiftet.

Nya frågeställningar som projektet genererat

En rad nya fortsatta forskningsinriktningar har identifierats under projektets gång. En av de viktigare kommer att vara den fortsatta forskningen om hur teknologiskt relaterade branscher är och hur detta förändrats över tid. Den regionala dimensionen i denna forskning kan förväntas vara av stor betydelse, och ge nya perspektiv på hur regionala kluster förändras över tid och hur detta kan mätas på ett robust sätt. Vidare har grunden lagts till ökad förståelse av individuella branschers utveckling och hur dessa relaterar till ekonomiska och teknologiska förändringar på makronivå. En annan viktig vidareutveckling är en fördjupad förståelse för mekanismerna bakom den teknologidrivna tillväxtens spridning mellan storstäder och övriga delar av landet.

Den långsiktiga regionala analysen har utvecklats på så sätt att vi tydligt ser behov och möjligheter till en regionalisering av de svenska historiska nationalräkenskaperna samt till att anknyta dessa till europeiska regionala serier tillbaka till 1800-talet (se vidare nya forskningssamarbeten).

Forskningsresultaten har presenterats vid följande konferenser:
2004: 10th International Schumpeter Society Conference, Universita Bocconi, Milano;
2005: The Berlin Colloquium in Quantitative Economic History, Humboldt University of Berlin, Germany; First Workshop of the Economic History RTN, University of Warwick; Sixth Conference of the European Historical Economics Society, Istanbul; Inaugural Nordic Geographers Meeting (NGM), Lund; DRUID 2005 Summer Conference, Copenhagen Denmark;
2006: SPRU 40th Anniversary Conference, Brighton UK; Annual Meeting of the Association of American Geographers, Chicago, IL; XIV International Economic History Congress, Helsinki; Energy, Economic Growth and Pollution Network, Pembroke College, Cambridge;
2007: Annual Meeting of the Association of American Geographers, San Francisco, CA; ESF Network "Globalizing Europe" Workshop: "The Economic Geography of Europe, 1900-2000", Madrid, Spain; Seventh Conference of the European Historical Economics Society, Lund; The First Latin American Economic History Conference, Montevideo; Saltsjöbadsavtalet i ny samhällsvetenskaplig belysning, Grand Hotel Saltsjöbaden;
2008: The 25th DRUID Celebration Conference 2008 on Entrepreneurship and Innovation, Copenhagen Denmark; DRUID-DIME Academy Winter 2008 PhD Conference, Aalborg Denmark; Gesellschaft fur Regionalforschung, German speaking section of Regional Science Association, Winterseminar, Matrei/Osttirol, Österreich;

Spin-off-effekter för framtida forskning

Inom projektet har utvecklats ett omfattande samarbete med forskare vid Urban and Regional Science Unit, Faculty of Geosciences, Utrecht University, Nederländerna. Detta har resulterat i gemensamma working papers (kommande publikationer) och doktorandutbyte. Vid konferenser har även knutits värdefulla internationella kontakter. Förhållandevis tidigt i projektarbetet kom teknikskiftesanalysen även till användning i studier av näringslivets långsiktiga logistikkostnadsutveckling (pågående VINNOVA-projekt). Bl a har det senaste teknikskiftets och omvandlingens betydelse för transportkostnader och energiförbrukning kunnat isoleras från effekterna av bränsleprisernas utveckling och nya logistiklösningar. Teknikskiftesanalysen har överhuvudtaget visats sig användbar för förståelsen av långsiktiga förändringar, exempelvis vilka regionala effekter en CO2-neutral tillväxt kan tänkas leda till, liksom vilka effekter en uthållig stads- och regionplanering kan få för ekonomisk tillväxt och omvandling (ansökningar hos VINNOVA/Naturvårdsverket respektive MISTRA).

Gruppen har vidare varit involverad i ett samarbete inom två europeiska ekonomisk-historiska projekt - ett EU RTN-projekt med bland annat doktorandutbyte och ett ESF-projekt med workshops i regional analys.

Vidare har projektet resulterat i projektansökning till Vetenskapsrådet (under behandling). Projektet skall skapa en regional databas med uppgifter om Bruttoregionalprodukt (BRP), folkmängd, faktortillgångar (arbete, kapital och land), naturresurser och infrastruktur för cirka 70 svenska regioner tillbaka till första hälften av 1800-talet. Detta projekt knyts också till en ny europeisk samverkan för att tillsammans med forskare från bland annat England, Holland och Spanien fördjupa analysen av Europas regionala utveckling och av samspelet mellan tid och rum i dessa avseenden.

Publikationer

Monografier
Enflo, Kerstin (2008) Regional and Industrial Growth Patterns in 20th Century Western Europe, Doktorsavhandling, Lund Studies in Economic History 46, Holmbergs, Malmö.
Lundquist K-J & Olander L-O (2007). Omvandlingens geografi. En studie i svensk ekonomi och regioners roller genom tre decennier. Lunds Universitet, Malmö Stad, Region Skåne.
Schön, Lennart (2006), Tankar om cykler. Perspektiv på ekonomin, historien och framtiden. SNS förlag Stockholm.
Svensson Henning M (2006). Industrial Transformation in Sweden 1978-2002. Suggestions for an Evolutionary Approach to Regional Economic Change. Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner, licentiatavhandlingar 7.
Svensson Henning M (kommande, 2009). Technological Discontinuity and Regional Industrial Transformation (arbetstitel). Kommande doktorsavhandling vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet. Planerad disputation februari 2009.

Internationella tidskrifter
Enflo, Kerstin och Per Hjertstrand (2008 forthcoming). Relative sources of European regional productivity convergence: A bootstrap frontier approach, Regional Studies 42, 1-17.
Enflo, Kerstin, Astrid Kander och Lennart Schön (2008). Identifying development blocks: A new methodology implemented on Swedish industry 1900-1974, Journal of Evolutionary Economics 18, 57-76.
Kander, A. and Schön, L. (2007) The energy-capital relation, Sweden 1870-2000, Structural Change and Economic Dynamics, Vol18: 291-305.
Lundquist K-J, Olander L-O and Svensson Henning M (2008). “Producer Services. Growth and Roles in Long-Term Economic Development”. Service Industries Journal Vol 28 (4), 2008, pp 463-477.
Lundquist K-J, Olander L-O and Svensson Henning M (2008). Decomposing the technology shift. Evidence from the Swedish manufacturing sector. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie Vol 99  (2), 2008, pp 145-159.
Schön, L. (2007) Technological shifts and convergence in Europe since 1950, Scandinavian Economic History Review Vol 5: 222-243..
Schön, L. (2007), Sweden – Economic Growth and Structural Change, 1800-2000, EH.Net Encyclopedia; http://eh.net/encyclopedia/art...

Övriga rapporter, kapitel etc
Lundquist, K-J., Olander L-O. & Svensson Henning, M. (2005) Renewal and Obsolescence. An Evolutionary Perspective on Industry Growth and Regional Development, Department of Social and Economic Geography, Rapporter och Notiser 166.
Lundquist, K-J., Olander L-O. & Svensson Henning, M. (2005) Producer Services. Boosters or Followers? An Evolutionary Approach to Producer Services and Technology Shifts in Time and Space, Department of Social and Economic Geography, Rapporter och Notiser 167.
Svensson, L. (2008), "Foreign Competition and Labour Market Institutions in a Small Open Economy. Centralism and Solidarism in Sweden in the 20th Century" Müller, M. & T. Myllintaus (ed.), Pathbreakers: Small European Countries Responding to Globalisation and De-globalisation. Bern: Peter Lang
Svensson, L. (utk. 2008), "Saltsjöbaden och världen: lönebildningens institutioner i en liten öppen ekonomi”, i Lund, C. (red.) Saltsjöbadsavtalet i ny samhällsvetenskaplig belysning, Stockholm: SNS

Arbetsrapporter för kommande publicering:
Neffke F and Svensson Henning M (2008). Revealed Relatedness: A Bayesian Approach to Estimating Technological Relatedness Using Co-Manufacturing of Products. Paper presented at the DRUID-DIME Academy Winter 2008 PhD Conference, Aalborg Denmark, January 2008.
Lundquist K-J, Olander L-O, Svensson Henning M (2008). Creative destruction and economic welfare in Swedish regions: Spatial dimensions of structural change, growth and employment. SRE-Discussion 2008/03, Institut für Regional- und Umweltwirtschaft, Wirtschaftsuniversität, Wien.
Neffke F, Svensson Henning M, Boschma R, Lundquist K-J and Olander L-O (2008). Who Needs Agglomeration? Varying Agglomeration Externalities and the Industry Life Cycle. Papers in Evolutionary Economic Geography #08.08, Urban & Regional Research Centre Utrecht, Utrecht University.