Tjänstesektorns geografiska koncentration till storstadsregioner.
Det dominerande lokaliseringsmönstret för stora delar av tjänstesektorn är en geografisk koncentration till urbana regioner. Samtidigt har studier kunna påvisa processer av viss geografisk spridning. Syftet med detta forskningsprojekt är att kartlägga och analysera koncentration och spridning av tjänstenäringar som är växande, kunskapsintensiva och som generellt sett är överrepresenterade i större städer. Dessa typer av tjänster finns inom
(1) producenttjänster och finansiella tjänster
(2) forskning och högre utbildning
(3) kulturella och personliga tjänster.
De bakomliggande lokaliseringsfaktorerna kommer att analyseras utifrån ett institutionellt perspektiv, som innebär att "ekonomiska" och "icke-ekonomiska" faktorer bakom näringslivsutvecklingen beaktas. Projektets övergripande tes är att lokaliseringsfaktorer inte är givna utan att de produceras och reproduceras kontinuerligt. I detta projekt kommer politikens och samhällsplaneringens roll för hur lokaliseringsfaktorer utvecklas att speciellt uppmärksammas.
Projektet kommer att använda sig av olika typer av empiriska data. Statistikdata används för att kartlägga tjänstenäringarnas geografi över perioden 1990 till 2002. Stockholmsregionen utgör fallstudieområdet för en enkätstudie och en intervjustudie. Enkätstudien riktad till samhällsplanerare skall samla in jämförbara data för de olika kommunerna. Intervjuer kommer att genomföras med planerare och med representanter för näringslivet.
SYFTET med forskningsprojektet: ”Tjänstesektorns geografiska koncentration till storstadsregioner” har varit att kartlägga och analysera koncentration och spridning av tjänstenäringar som är växande, kunskapsintensiva och som generellt sett är överrepresenterade i större städer. Dessa typer av tjänster finns inom (1) producenttjänster och finansiella tjänster; (2) forskning och högre utbildning; (3) kulturella och personliga tjänster. Projektets övergripande tes har varit att lokaliseringsfaktorer inte är givna utan de produceras och reproduceras kontinuerligt. Ett specifikt intresse har riktats mot hur politiken och samhällsplaneringen har en roll i hur lokaliseringsfaktorer utvecklas. Projektets frågor har studerats genom olika typer av data och med hjälp av olika metoder: statistiska data om sysselsättning på kommunnivå, intervjuer med planerare och planeringsdokument som analyserats i en diskursanalys. Dessa studier har behandlat Stockholmsregionen. Under projektets gång har Hermelin i samarbete med Nordregio och Svenska Filminstitutet genomför fördjupade studier av kulturella tjänster och det har mer specifikt handlat om filmproduktion och filmarbete. Inom detta samarbete har en enkätstudie riktat till samtliga filmarbetare i Sverige genomförts.
Man kan sammanfatta projektets VIKTIGASTE RESULTAT I TRE PUNKTER. För det första har jag genom den statistiska studien visat att dominerande urbana regioner är viktiga miljöer för utvecklingen av post-industriella och post-moderna tjänster, och vice versa: att post-industriella och postmoderna tjänster är viktiga för utvecklingen av dominerande urbana regioner. Genom den empiriska studien av Stockholmsregionen så blir det tydligt att den växande tjänsteekonomin i urbana regioner är effekten av olika utvecklingsvägar för olika typer av näringar. Det betyder att en förståelse för den urbana tjänsteekonomin måste ta hänsyn till mångfald av utvecklingsvägar. Den statistiska studien visar att koncentrationen i Sverige av växande och kunskapsintensiva tjänster till Stockholm är en bibehållen struktur. Den avancerade privata tjänstesektorn har en bibehållen koncentration till Stockholmsregionen och utgör en dominerande tillväxtbas här. För det andra har projektet studerat politik och planering för lokalisering och tillväxt av tjänsteverksamheter och tjänsteföretag. Den strategiska planeringen i Stockholmsregionen har analyserats och slutsatsen är att den inte speglar den mångfald av utvecklingsvägar som visas för utvecklingen i regionen. Mer konkreta planeringsinsatser har studerats inom området filmpolitik. Detta har visat sig vara ett exempel på hur kulturpolitiken, där offentliga sektorn har ett betydande inflytande över verksamhetsutveckling, också har fått tillväxtpolitiska mål. Ojämna insatser för filmproduktion i landet har inneburit att Stockholms under en kort period helt förlorat sin dominans inom svensk filmproduktion. För det tredje har under projektets gång litteraturen om fler-skaliga eller relationella rum och om flöden och nätverk fått allt större inflytande över forskningen om geografiska mönster och ojämn utveckling. Denna begreppsutveckling har inspirerat diskursanalysen av den strategiska utvecklingsplanen för Stockholmsregionen och det har inspirerat begreppsutvecklingen för analysen av lokalisering av filmproduktion och filmarbete i Sverige. Vår detaljerade empiriska studie kunde visa att det som uppfattas som Sveriges ”filmregioner” snarare karakteriserar av flöden och relationer som överskrider de tänkta regiongränserna än att de är slutna territorier. För diskursanalyen av Stockholmsregionen speglar det stora intresset för Stockholms position i omvärlden en syn på att externa flöden är det som genererar lokal tillväxt.
Samtliga tre huvudsakliga slutsatser har genererat NYA FORSKNINGSFRÅGOR och nya projekt eller projektidéer. Perspektivet att flöden och nätverk (snarare än territoriella rum) är centralt för att förstå städers ekonomiska utveckling (resultat 3) har genererat ett nytt forskningsprojekt i internationellt samarbete med Globalization and World Cities Research Network [http://www.lboro.ac.uk/gawc/] finanserat av Formas. Jag har också fått möjlighet att gå vidare med frågan om policy och planering för utvecklingen av kunskapsintensiva näringar. Detta är i ett projekt finansierat av NICE och i en fallstudie i Stockholms studeras IKT-företag med betoning på tjänsteproduktion.
Av projektets PUBLIKATIONER kan två framhållas som mest centrala. Den allra viktigaste publikationen för projektet är temanummer ”The Geography of Services” i Geografiska Annaler, series B där jag var gästredaktör i samarbete med Grete Rusten, Universitetet i Bergen. Här har jag en översiktsartikel samförfattad med Grete Rusten och ett eget bidrag som utgör presentation av analys av projektets statistiska data. Denna publikation är helt central för det som jag ställt upp som nummer ett av de tre viktigaste slutsatserna från projektet. Vid sidan av denna publikation vill jag även lyfta fram artikel författad tillsamman med Margareta Dahlström, Nordregio, och publicerad i Norsk Geografisk Tidskrift. Denna artikel är baserad på en totalundersökning via enkät av samtliga filmarbetare i Sverige och den använder sig dessutom av teamlistor från filmprojekt och från vilka vi har identifierat hemort för de deltagande filmarbetarna. Denna artikel vilar på ett rikt empiriskt material och presenterar strukturer och mönster som inte tidigare varit kända. Resultatet här är bakgrunden till det som jag presenterar som ställt upp som nummer tre av de viktigaste slutsatserna i projektet.
Vid sidan av skriftliga publikationer har resultatet FÖRMEDLATS VIA HEMSIDA [http://people.su.se/~brher] OCH MUNTLIGA PRESENTATIONER. I det följande anges sådana tillfällen och kanaler. November 2003, ”Hur skapar politik och planering det ekonomiska landskapet?” Presentation vid seminarium ”Tjänstesektorn och regional utveckling – nya nordiska perspektiv”, Nordregio, Stockholm; april 2004, organisatör och inledare för “Workshop on the interrelations between economic geography, political geography and policy”, Department of Human Geography, Stockholm University, deltagande med forskare från Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige; maj 2005, organisatör av seminarium ”The Geography of Services” i samarbete med Grete Rusten vid Nordic Geographers Meeting (NGM), Lunds universitet; november 2005, ”The urban economy”, presentation vid seminarium, Geografiskt Institut, Köpenhamns universitet; november 2005, ”Regionaliserad filmproduktion i Sverige”, presentation vid konferens ”Film och regional utveckling i Norden, Svenska Filminstitutet, Stockholm; februari 2006, ”Film och regional utveckling i Norden”, presentation vid högre seminarium, Kulturegeografiska institutionen, Uppsala universitet; februari 2007, ”Flexibelt filmarbete i flerskaliga nätverk”, presentation vid seminarium, Samfunns och näringslivsforskning (SNF), Bergen, Norge; februari 2007, ”Om KIBS (knowledge intensive business services) och tillväxt”, presentation vid Workshop i Framsynsprojekt, Länsstyrelsen i Stockholms län; oktober 2007, kontrakt med kommittén för Stockholmsforskning/Stockholmia förlag för bokprojekt med titeln ”Det globaliserade tjänstesamhällets Stockholm – ekonomiska geografier i omvandling”, beräknad publicering vintern 2008/09; dessutom tillkommer presentationer av projektet i samband med undervisning på kursen inom grund- och forskarutbildning och på ett antal internationella konferenser.