Barbro Ståhle Sjönell, Svenska Vitterhetssamfundet

Anslaget från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond om 1 miljon kronor har huvudsakligen använts till tryckning av vetenskapliga editioner av svenska klassiska författares verk. 

I serien Svenska Författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet
Tack vare det ekonomiska stödet har de sista häftena av Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg utkommit: del XVII:2, Kommentar till Uppsatser och avhandlingar. Journalistik, red. av Pia Forssell (2005) och del XX, Kommentar till Varia. Supplementband red. av Pia Forssell och Carola Herberts (2005). Utgivningen har pågått sedan 1933 i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Sista häftet av Kommentar till brev 1819-1829 av Carl Gustaf af Leopold, Samlade skrifter II:8, häfte 17 (2006), en brevutgivning som inleddes av Knut Fredlund 1915, har också kunnat avslutas. Häftet innehåller, förutom en supplementdel med kommentarer av Torkel Stålmarck, kommentarer av Åke-Hugo Hanson till sjätte och sjunde brevdelarna och dokument om Leopolds kvarlåtenskap, bl.a. hans testamente och förteckningen över hans boksamling. De senare har renskrivits av Eskil Burman, som också inledde arbetet med ett personregister, vilket avslutats av redaktionen.

Den tredje delen av Haquin Spegels Samlade skrifter (III:1), Världsliga dikter, textdelen, red. av Bernt Olsson, Barbro Nilsson och Birgit Neumann (2006) är under tryckning och beräknas färdig att utsändas i början av 2007 som sista medlemsboken för 2006. Kommentardelen (III:2), som är under korrekturläsning, redogör för det komplicerade textläget med svårattribuerade dikter och avskrifter, ibland med rättelser av Spegel själv, ibland i flera versioner av andra händer. Särskild granskning av varianterna har utförts av Birgit Neumann. Kommentaren skall utgöra en av medlemsböckerna 2007.

Svenska författare. Ny serie
Enligt överenskommelse med forskningssekreterare Kjell Blückert (e-brev 11.5.2006) har Vitterhetssamfundet använt en del av anslaget för att sätta igång med editionen av Emilie Flygare-Carléns sista roman Ett köpmanshus i skärgården I-III i stället för de delar i C.J.L. Almqvists Samlade Verk, som blivit försenade med anledning av huvudredaktören Bertil Rombergs bortgång. Romanen gick först som följetong i Aftonbladet 1859 och utkom i bokform följande år. Bokupplagan har valts som grundtext för den textkritiska editionen, men varianter från följetongstexten redovisas i del III. För arbetet med variantredovisningen har anslag sökts från Magn. Bergvalls stiftelse och besked väntas i januari. Den första delen av Ett köpmanshus i skärgården är under tryckning och de två följande är satta. För text och kommentar ansvarar Yvonne Leffler. Romanen är avsedd att bli medlemsbok 2007.

C.J.L. Almqvist. Samlade Verk
Under 2006 har Samlade Verk del III:1, Otryckta verk 1806-1817 utkommit, red. av Petra Söderlund. Den innehåller både poesi, varav åtskilliga tillfällesdikter, prosa och dramatik. Handskrifterna förvaras i olika bibliotek och arkiv. Verkens tillkomst kan följas genom förteckningar över hans handskriftsändringar i den textkritiska kommentaren.
Flera av Almqvists verk är under arbete (SV 1, SV 19, 34, 35 och SV 12). Krister Gidlund har satt dessa texter, som nu har fakturerats. Några av dem, såsom Svenska Rim, har partier på olika språk, t.ex. kinesiska, hebreiska och grekiska, vilket medfört ett ganska stort merarbete.

Som framgått har olika redaktörer av Svenska Vitterhetssamfundet kontrakterats för editionerna. Uppdraget har inneburit val av grundtext, etablering av den litterära texten, presentation av verket, information om dess tillkomst, mottagande och den forskning som bedrivits kring verket. Presentationen är också försedd med notapparat, käll- och litteraturförteckning. Därtill kommer en textkritisk apparat med redogörelse för redaktörens ingrepp vid textetableringen, manuskript- och tryckbeskrivningar, interna och externa variantförteckningar, dvs. redogörelse för ändringar företagna i handskrifterna, och förteckningar över skillnader mellan olika versioner av verket, mellan förarbeten eller mellan olika upplagor, där författaren har varit verksam, t.ex. som korrekturläsare, vid sättningen och tryckningen. Till kommentaren hör också ord- och sakförklaringar.

Kommentaren är placerad på olika ställen i de tre serier Vitterhetssamfundet ger ut. I Svenska Författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet inryms den i en särskild volym, i den nya serien är den till största delen placerad längst ned på samma sida som texten och i C.J.L. Almqvists Samlade Verk återfinns den längst bak i samma volym som texten.

Redaktörens arbete stöds och granskas av huvudredaktören, Barbro Ståhle Sjönell, och av biträdande huvudredaktören, Petra Söderlund. En del av granskningen kan ibland läggas ut på någon annan för ändamålet utsedd person. För Almqvistutgivningen finns en särskild huvudredaktör med två biträdande huvudredaktörer som samarbetar med Svenska Vitterhetssamfundets huvudredaktör och de delar i regel på gransknings-uppdraget. Till hjälp har redaktören tidigare haft riktlinjer utarbetade 1965 av Sten Malmström, men under det senaste året har ett förslag till nya riktlinjer till Svenska Vitterhetssamfundets utgivning utarbetats av Paula Henrikson. Från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond erhölls 2005 ett bidrag för ett möte med samfundets redaktörer, då de nya riktlinjerna diskuterades. Nyligen beviljades ett anslag för tryckning av Stiftelsen Konung Gustaf IV Adolfs fond för svensk kultur. De nya anvisningarna för samfundets redaktörer ansluter i högre grad till de teoretiska och praktiska utgivningsmodeller som utvecklats under det intensiva samarbetet med medlemmarna av Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer (NNE). Nätverket har under de senaste tio åren haft regelbundna konferenser och även tagit initiativet till nordiska forskarkurser i modern editionsfilologi. Både organisatörer, föredragshållare och lärare från Vitterhetssamfundets styrelse har varit engagerade i dessa verksamheter.