Projektets syfte under projektperioden

Under projektets gång har en generation ledande administratörer i den svenska efterkrigshistorien analyserats. Mer specifikt har en grupp höga statstjänstemän och –kvinnor, framförallt med anknytning till den förda arbetsmarknadspolitiken, i efterkrigstidens Sverige studerats. Gruppen antogs utgöra en central del i en modern svensk reformbyråkrati, och spelade på så sätt en aktiv roll i förverkligandet av den ”svenska modellen”, inte minst, har det visat sig under projektets gång, i jämställdhetssammanhang.

Projektets syfte har varit att genomföra en biografisk studie av en generation av ledande administratörer. I studien har gruppens sociala bakgrund, rekrytering till förvaltningen och anknytningen mellan individuella levnadsöden och övergripande förändringsprocesser i samhället analyserats. Gruppens medlemmar har studerats enskilt, men också som en sammanhållen generation av ämbetsmän (kvinnor och män), bärare av reformistiska idéer i efterkrigstidens statsförvaltning. 

Projektet har alltså riktat uppmärksamheten mot dessa ämbetsmän och –kvinnor, eller om man så vill, dessa förändringsagenter: Hur såg gruppen av ledande reformbyråkrater under efterkrigstiden ut? Vilka var de?, Vilken social bakgrund hade de?, Hur såg deras utbildningshistoria ut?, Vilka var deras vägar in i statsförvaltningen, och hur formades deras värderingar och tillvaro av verksamheten i skärningspunkten mellan politik och förvaltning?

Gruppens medlemmar har genom dokumentanalys och analys av insamlat intervjumaterial studeras enskilt, men även frågan om vi kan tala om dem som en enhetlig grupp, eventuellt en sammanhållen generation av ämbetsmän (kvinnor och män) som var bärare av reformistiska idéer i efterkrigstidens statsförvaltning har analyserats. 

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa.

1. Forskningsresultaten visar att den aktuella gruppen har fungerat som en viktig länk mellan ett kraftfullt program för social förändring och den svenska statsapparatens olika delar. Vidare tycks gruppen utgöra ett slags förmedlande länk mellan reformistiska mål, som definierades på politisk nivå, och social praktik, påverkade av bland annat förvaltningens agerande. 

2. Tydligt i materialet är att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns villkor inom reformbyråkratin. Jämställdhetsidealet är tydligt och målsättningen är klar: kvinnor och män ska ha lika förutsättningar. I praktiken tycks emellertid denna målsättning vara svår att uppnå. Det finns t.ex. skillnader mellan kvinnors och mäns insatser och deltagande i verksamheterna. I en reformbyråkrati som exempelvis AMS, där arbetet för jämställda relationer var mycket tydligt formulerade i exempelvis utbildningssammanhang, tycks kvinnor befinna sig på de positioner som har flest högutbildad personal (yrkesvägledningen) och männen på de positioner som har högst status, men också lägst utbildningsnivå (arbetsförmedlingen). Denna uppdelning har haft konsekvenser för vilken prioritet jämställdhetsarbetet har haft. Dessutom tycks höga kvinnliga tjänstemän ha haft svårare att röra sig i reformbyråkratins hierarkier än deras manliga kollegor: även om både könen har utgjort en länk mellan reformistiska mål och social praktik så finns det skillnader i var kvinnor och män befinner sig, vilket påverkar inflytandet på deras agerande.

3. Ett ytterligare mycket intressant resultat handlar om reformbyråkratins betydelse som uppfostrande och övertalande aktör. I intervjumaterialet framgår det att det inom AMS har funnits en specialinrättad tjänst, en s.k. aktiveringsinspektör. Det uttalade syftet för denna tjänsteman var att få hemarbetande kvinnor ut i förvärvslivet. Den första aktiveringsinspektören tillsattes 1966 och tjänstebenämningen fanns kvar till mitten av 1980-talet. En aktiveringsinspektör var knuten till varje länsarbetsnämnd. Dennes uppgift var att bedriva ett slags upplysningsverksamhet i relation till alla de hemmafruar som nu behövdes på arbetsmarknaden. I materialet framgår att aktiveringsinspektören i princip åkte runt i länets olika delar, gick från hus till hus, och där sökte övertala hemmafruarna om vikten av att förvärvsarbeta. Upplägget var ungefär det följande: ett eget förvärvsarbete var en central del i skapandet av välstånd i landet, men det skulle också skapa jämställda relationer och ekonomiskt självständiga kvinnor. Denna funktion inom reformbyråkratin har tidigare aldrig beforskats, och det är min ambition att fortsätta projektet med en fördjupning av den tidiga reformbyråkratins betydelse som just uppfostrande, moralistisk och övertalande aktör.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet.

Flera viktiga och nya forskningsfrågor har genererats genom projektet. Som ovan beskrivits har helt ny kunskap om reformbyråkratins betydelse som uppfostrande och övertalande aktör framkommit, framförallt genom den s.k. aktiveringsinspektören. Det är helt uppenbart att forskningen fram tills idag inte ägnat denna funktion inom byråkratin någon som helst uppmärksamhet. Jag ser det därför som ett viktigt uppdrag att både kartlägga själva uppdraget, men också söka mer teoretisk kunskap om reformbyråkratiernas betydelse för kvinnor utträde på den svenska arbetsmarknaden. Det tycks nämligen som om aktiveringsinspektörerna utgjorde den förda (jämställdhets-, men också arbetsmarknads) politikens strateger och utförare.

Även frågor om vilken roll kön spelar i ämbetsmännens- och kvinnornas praktisk arbete bortom de specifikt formulerade jämställdhetsidelaen bör studeras ytterligare. 

Projektets två viktigaste publikationer och ett resonemang om dessa.

Lundqvist, Åsa (forthcoming 2010) Gender Equality and Social Change: making and remaking gender relations in the Swedish Model. Policy Press: Bristol.

I denna monografi sammanställs de viktigaste resultaten av studien. Det är framförallt en analys av hur kvinnor och män i den svenska modellens reformbyråkratier har bidragit till att konstruera och iscensätta en jämställdhetsdiskurs, men också praktik, genom deras arbete som reformbyråkrater. I boken diskuteras vilka dessa reformbyråkrater var, var de kom ifrån och hur deras vägar in i byråkratin såg ut. Därtill analyseras gruppen reformbyråkrater som en sammanhållen grupp, eller ”sociologisk generation” med gemensamma idéer om hur reformpolitiken skulle genomföras. Det är dock ingen entydig bild som presenteras. Istället lyfts könsskillnader fram, som främst bidragit till en feminisering av vissa områden.

Lundqvist, Åsa (kommande 2009) ”Les Familie dans la Model de Nordique” Revue Historie Nordique, no 3: 2009 (under publicering).

I artikeln lyfts vikten av att analysera arbetsmarknadspolitikens utformning och ideologiska grunder i relation till jämställdhetspolitiska ambitioner fram. Intervjumaterialet har gett vid handen att de jämställdhetspolitiska ambitionerna var som allra tydligast inom AMS vilket gör att jämställdhetspolitiska diskurser och konkreta praktik inte endast kan hänvisas till social- och familjepolitiska modeller, utan att den också bör knytas till den förda arbetsmarknadspolitiken. I artikeln introduceras också aktiveringsinspektören.

Andra typer av förmedling av projektets resultat såsom seminarier, föreläsningar, länkar till egna hemsidor.

”Den Svenska Modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigstid” Föredrag hållet vid ”(Själv)Biografiseminariet” den 14/9 2007, Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet.

 “Institutionalising Gender Equality in the Swedish Model”. Föredrag och paperpresentation vid COST Action 34: “The Role of Institutions from past to present”, i Madrid, Spanien, 25-27 juni 2008.

”Jämställdheten och den aktiva arbetsmarknadspolitiken” Föredrag och paperpresentation den 30/10 2008, vid det allmänna seminariet på Institut for tverrfaglige kulturstudier, NTNU, Norge.

”Elit och biografi i den svenska modellen”. Föredrag och paperpresentation den 20 februari vid det Allmänna seminariet på Centre for Welfare State Research, Syddansk universitet, Odense, Danmark.

”Family and Labour Market in the Swedish welfare state”. Föredrag och paperpresentation vid en Workshop med titeln ”The political economy of welfare: Labour markets, family and globalisation”, som avhölls mellan den 26–27 mars 2009 på University of Iceland, Reykjavik.

English Version:

The aim of the project

In this research project, I have analyzed a generation of leading administrators in the post-war period in Sweden. More specifically, a group of senior public administrators, especially connected to labour market policy, has been studied. The point of departure has been that this particular group constituted a central part of a modern Swedish reform bureaucracy, and therefore played an active role in the embodiment of the Swedish Model. This has turned out to be highly relevant in the case of gender equality ideologies and policies.

Thus, the aim of the project has been to carry out a biographical study of a generation of leading administrators. In the analysis, the group’s social background, recruitment patterns within the administration, and the connection between individual lives and more general societal changes have been analyzed. The members of the group have been studied separately, but also collectively as a generation of public administrators (women and men) that functioned as a carrier of reformist ideas in the post-war polity.

Thus, the attention have been directed towards this group – or, as I prefer to call them, ”agents of change”. Who were they? Which social background did they have? What did their educational background look like? How were they recruited into the bureaucracy? And how were their values shaped in the interplay between politics and bureaucracy?

The members of the group have been studied individually, through in-depth interviews, but also as a sociological generation, as a carrier of reformist ideas in the post-war period.

Three most important results of the project

1.    The research results show that the group did function as an important mediator between a powerful program of social change and the different parts of the Swedish state apparatus. Hence, the group seems to constitute a mediating link between reformist goals, defined on a political level, and administrative practice, and social practice affected by interventionist administrators.
2.    It is obvious that there are differences between the conditions of men and women within the reform bureaucracy. Gender equality ideals and goals in the organization were explicit: women and men should have the same career opportunities. In practice, however, these ideas and goals were difficult to achieve. In a reform bureaucracy like the Labour Market Board, where efforts to achieve gender equality were highly developed, women could be found in positions carrying less organizational status but were higher education degrees were needed. Men, however, were to be found in positions with high status, but where formal education was deemed less important. This cleavage had consequences for gender equality ambitions. It also seems like high female officials could not move upwards in the hierarchy as easily as their male colleagues. Thus, there are obvious differences between men’s and women’s positions that in the end affected their practice (HOW?) , even if both genders were an important link between reformist goals and social practice. 
3.    A highly interesting result is about the importance of the reform bureaucracy as a persuasive actor. Through the interview material it was revealed that the Labour Market Board (AMS) established a special position called Activating Inspector (aktiveringsinspektör). The explicit aim for this group of civil servants was to get women working in the homes (as housewives) to get a gainful employment. The first activating inspector was installed in 1966, and the position disappeared only in the mid 1980’s. His or her task was to pursue campaigning towards women working in the homes that were needed on the labour market. The activating inspector travelled around the county, went from house to house and tried to persuade women about the importance to get a paid job. Their main agenda can be summarized as follow: gainful employment was a central part of creating welfare in the country, but a paid job should also create equal relations within families and economically independent women. This function of reform bureaucracy has never before been studied, and it is my ambition to carry on the project with an in-depth analysis of the early reform bureaucracy as a persuasive agent.

New research questions derived from the project

Several important and new research questions have occurred throughout the project. As mentioned above, new knowledge about the reform bureaucracy has emerged, especially concerning the so called activating inspector. It has become clear that no research has been done on this part of the bureaucracy. I argue that it is therefore most important to both map the specific position, but especially to search for more theoretically based knowledge about reform bureaucracy, both as a persuasive agent and in relation to its meaning for women’s entrance to the labour market. Thus, it seems like the activating inspector embodied contemporary labour market and gender equality policies: they were its “doers”.

Also, issues about the role of gender relations in the social practice of the civil servants – beyond the specifically formulated ideals on for example gender equality –need to be more closely researched. 

The projects two most important publications

Lundqvist, Åsa (forthcoming 2010) Gender Equality and Social Change: making and remaking gender relations in the Swedish Model. Policy Press: Bristol.

The main results of the research project are gathered in this monograph. It is above all an analysis of how women and men in the post-war Swedish reform bureaucracy have contributed to the construction of a gender equal discourse, but also practice, through their work as reform bureaucrats. The analysis is concerned about who these reform bureaucrats were, where they came from, how their ways in the bureaucracy looked like, and what ideas and practices they embodied within the bureaucracy. Moreover, the book offers an analysis of the group as a sociological generation with common ideas on how reforms should be carried out. It is however, a complex history, where gender relations, feminization processes and ideas on gender equality are visible and often controversial aspects of the everyday life of the bureaucrats.

Lundqvist, Åsa (kommande 2009) ”Les Familie dans la Model de Nordique” Revue Historie Nordique, no 3: 2009 (artikeln är antagen för publicering, och är för tillfället under översättning).

The article analyses the close connection between gender equal ambitions and labour market policy reforms. Through the interview material it has been clear that gender equal ambitions were clearly explicit within the Labour Market Board which means that gender equality discourses not only can be connected to social- and family policy models, but also to labour market policies. The activating inspector is introduced in the article.

Seminars, lectures, conference presentations etc.

”Den Svenska Modellens kvinnor och män – elit och biografi i svensk efterkrigstid” (Men and women in the Swedish model – elite and biography in Swedish Post-War period). Lecture at the ”(Själv)Biografiseminariet”, September 14 2007, Centre for Gender Studies, Lund University

 “Institutionalizing Gender Equality in the Swedish Model”. Lecture and paper presentation at COST Action 34: “The Role of Institutions from past to present”, in Madrid, Spain, June 25-27, 2008.

”Jämställdheten och den aktiva arbetsmarknadspolitiken” (Gender Equality and active labour market policy). Lecture and paper presentation, October 30 2008, at the Higher Seminar at the Institut for tverrfaglige kulturstudier, NTNU, Norway.

”Elit och biografi i den svenska modellen” (Elite and Biography in the swedish Model). Lecture and paper presentation, February 20 2009, at the Higher Seminar at the Centre for Welfare State Research, Syddansk universitet, Odense, Denmark.

”Family and Labour Market in the Swedish welfare state”. Lecture and paper presentation on a workshop with the title ”The political economy of welfare: Labour markets, family and globalisation”, March 26–27 2009 at the University of Iceland, Reykjavik.