Syftet med forskningsprojektet var att studera idéer, genomförande, effekter och lärande av olika förvaltningspolitiska och demokratipolitiska initiativ i kommuner i fyra europeiska länder (Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland). Någon förändring av syftet med projektet har inte skett, men de planerade fallstudierna kunde av olika skäl inte genomföras i önskad omfattning. Enligt projektets uppläggning skulle det genomföras fallstudier i sammanlagt fyra kommuner. Dessvärre har endast en av dessa genomförts (den svenska). Den viktigaste förklaringen är att den komplexitet som konkreta förvaltningspolitiska och demokratipolitiska initiativ och praktiker är inbäddad i har krävt en omfattande läsning av förhållandena i respektive land samt studera olika utvärderingar av reformer som genomförts i respektive land. Vidare underskattades de resursinsatser som krävs för att genomföra denna typ av fallstudier. Projekttiden var totalt 11 arbetsmånader, men det gavs av lokala skäl ingen möjlighet att exempelvis under än längre tid förlägga arbetet till något universitet i ett annat land. Trots avvikelserna från forskningsplanen har projektet gett bidrag till demokrati- och förvaltningsforskningen 
De tre viktigaste resultaten
För det första framgår att synen på kommunal demokrati tenderar att bli alltmer pragmatisk. Även om minskat valdeltagande anges som en viktig faktor bakom olika satsningar på demokratiförnyelse är inte ökat valdeltagande det primära. Istället betonas medborgarnas deltagande i konkret hantering av olika samhällsproblem, såsom folkhälsa, hållbar utveckling och områdesförnyelse. Politisk jämlikhet som demokratins viktigaste mål tenderar att tonas ned. Dessa utvecklingstendenser gäller dock i mindre utsträckning i Sverige än på andra håll i Europa. För det andra, vilket hänger samman med det förra, framställs medborgarna i allt större utsträckning som ”medskapare”. Det är inte i första hand medborgarnas röster och åsikter som efterfrågas, utan deras problemlösningskapacitet. Politiker och professionella har allt svårare att finna legitima och effektiva lösningar på sociala problem i exempelvis ”utsatta” områden i städerna. Denna osäkerhet blir en drivkraft för att medborgare bjuds in att medverka i problemhanteringen. Det kan också betraktas som ett sätt att sprida ansvaret för framgång och misslyckande. Medborgarna blir därmed också medansvariga för den lokala politiken på ett tydligare sätt än genom att endast rösta vid de kommunala valen. För det tredje tenderar politisk och professionell styrning i den kommunala politiken att förändras. I såväl den svenska fallstudien som i studier av förändrad styrning i andra europeiska kommuner framkommer en mer omfattande blandning än tidigare av hierarkisk styrning, marknadsstyrning och nätverksstyrning. Det privat-offentliga samarbetet ökar, både i form av entreprenadverksamhet och i form av att bjuda in medborgarna som medskapare. Konkurrens och interna marknadsliknande förhållanden har i stor utsträckning institutionaliserats. Samtidigt växer floran av statliga regler för att främja kontroll och ansvarsutkrävande. England uppvisar härvidlag tydliga drag av både marknadsstyrning och stark statlig styrning. Närverksstyrning i form av samarbeten mellan olika samhälleliga aktörer i syfte att med frivilligheten som grund skapa offentliga värden ökar också i omfattning. I vissa fall förekommer exempelvis ”demokrati på entreprenad” (Montin 2006b) Den ökande blandningen av styrningsformer kan ses som uttryck för ett kontinuerligt lärande. Nya former läggs till gamla och det skapas en ökad medvetenhet om problem och utmaningar som varje form är förknippad med. Draget av lärande bör dock inte överdrivas. Fortfarande framträder tydliga drag av trosvisshet i samband med styrnings- och demokratiförnyelse, det vill säga bestämda sätt att se på vari problemen består samt vad som är det lämpligaste sättet att lösa dessa problem. Denna trosvisshet tenderar att vara hindrande för kritiskt reflekterande.
Projektet har genererat en rad nya forskningsfrågor. En sådan handlar om hur blandningen av olika styrformer faktiskt fungerar och – framför allt – om och hur det sker en övergripande politisk styrning som gör att styrningen får en demokratisk förankring (”metagoverance”). Forskning kring detta tema kommer förhoppningsvis att ske (givet att extern finansiering erhålls) dels inom ramen för det nedan nämnda Nordiska nätverket kring governance, dels i form av studier av svensk landsbygdspolitik. En annan forskningsfråga handlar om tjänstemännens roll i den kommunala demokratiutvecklingen. I samtliga tre fall har ansökningar lämnats till olika nationella och internationella medelsbeviljande organ.
Bland de skrifter som hittills publicerats som ett direkt resultat av projektet finns framför allt ett bokkapitel på svenska (Montin 2006a) samt ett bokkapitel på engelska (Montin 2007). Det första tar fasta på temat ”medborgaren som medskapare” och det förs en diskussion kring vad detta kan betyda ur ett demokrati- och idékritiskt perspektiv. I detta sammanhang görs också en jämförande betraktelse omfattande England, Tyskland och Nederländerna. Det andra kapitlet skrevs framför allt på grund av en internationell efterfrågan på en kritisk granskning av svensk demokratipolitik. 
När det gäller andra resultat har projektet främjat både egen forskningsmeritering och den lokala forskningsmiljön. Tack vare projektet kunde avgörande bidrag färdigställas för befordran till professor (maj 2007) och projektet främjande medverkan i internationella forskningsnätverk. Bland annat har det möjliggjort aktivt deltagande i ”Nordic governance network” – ett forskarnätverk som samordnads vid Roskilde universitetscentrum. För den lokala forskningsmiljöns vidkommande har projektet gett utrymme för att medverka i utveckling av kurser och som lärare vid Forskarskolan urbana studier. Vidare har projekttiden gjort det möjligt för mig att knyta an ett flervetenskapligt uppdragsforskningsprojekt till ett vidare teoretiskt och komparativt sammanhang. Härvidlag har projektet genomförts i tydlig enlighet med de ursprungliga planerna i ansökan.

The aim of the project was to analyse ideas, implementation, impacts and learning concerning the relation between public management policies and democracy polices at local government level within the EU. Four countries were selected: Sweden, Netherlands, UK and Germany). Although the general aim of the study was not changed during the research, only one of planned case studies was made. The most important reason was that I soon discovered that local public management policy initiatives and democracy policy initiatives and practices are embedded within rather complex environments. Therefore, a lot of efforts had to be put on reading and examining literature and case studies. Secondly, I underestimated the resource needed for doing the case studies. The time for the project was eleven month of fulltime work, but different circumstances made it impossible to locate my research to some other university in a foreign country.
However, despite these deviations from the research plan the project have contributed to the research on democracy policies and public management policies. In the following, three important results form the project will be shortly presented. First, the image of local (municipal) democracy tends to be more pragmatic than before. Although declining turnout in elections is regarded as an important factor behind different democracy renewal initiatives increasing turn out does not seem to be a primary aim of the initiatives. Political equality as the main goal of democracy tends to be of less importance. Instead citizen participation in handling of local societal problems, such as health prevention, sustainable development and renewal of “depressed” areas is emphasised. This tendency is though less expressed in Sweden as in other European countries. Secondly, which is connected with the former, citizens is extensively regarded as “co-creators” of public values. It is not their voices and opinions that are requested, but their problem solving capacity. Local politicians and professionals tend to find it increasingly harder to find legitimate and effective solutions for social problems. This uncertainty has become a driving force for inviting and involving citizens and users in problem solving processes. It can also be seen as a way of distributing responsibilities for success and failures. Citizens are then co-responsible for local politics and policy-making in a more obvious way than if they only participate in local elections. Thirdly, political and administrative governance (steering) tends to change towards an increasing complexity of mixing hierarchical, market based and network based tools. These modes of goveranance are also increasingly related to handling problems of democracy. Private-public collaboration increases in terms of contracting out as well as involving associations in policy problem solving. There are, for instance cases of “democratisation by contracting out”. Competing tendering and internal quasi-market arrangements are more or less institutionalised in many local governments. Mean while, the variety of central government steering mechanisms are increasing. A combination of market orientation and strong central government control is prominent in England. There is also an increasing use of network governance in terms of co-operation between several societal actors, which is aiming at supporting voluntary participation in producing public values (citizens as co-producers). The increasing mixture of modes of governance can be seen as an expression of continuous learning. New modes of governance are put together with old ones and consciousness of problems and challenges related to different ways of steering is growing. However, the tendencies of learning should not be exaggerated. Reform actors in local government administration and politics are still often full of implicit faith when new ideas of public management or democracy oriented initiatives are introduced. There is often a lack of critical self-reflections.
The project has generated several new research questions. One question is about how the mixture of modes of steering actually works and particular if and how there is an overall political governance which democratically anchors different modes of steering (democratic metagovernance). Research concerning this theme will hopefully (if sufficient funding will be provided) be developed within the frame of below mentioned Nordic research network, and in a study of the development of rural policies in Sweden. Another research question concerns the role of civil servants within the development of local democracy. By the time of writing this report, three applications have been sent to different national research foundations.
Among the publications which so far have been written within the project, two is of special interest (Montin 2006a and Montin 2007). The first is a chapter in Swedish dealing with the theme of “citizens as co-creators” and includes a discussion about what this discourse can mean from perspectives of local democracy. The chapter also includes a comparative reflection of how the discourse is expressed in different countries. The second chapter was written mainly as a response to a request of a critical examination of the development of democracy policy in Sweden. 
When it comes to other significant results of the project it has furthered my personal research qualifications and the local research environment. Thanks to the project I was able to become full professor (May 2007) and the project also furthered participation in international research networks. Among other things it was made possible to participate in the “Nordic governance network”, which is coordinated at Roskilde University Centre. For the sake of the local research environment (Centre for Urban and Regional Research) the project made it possible for me to participate in developing and teaching in PhD-courses.