THE PROJECT’S PURPOSE

The purpose of this project was to do a series of empirical studies aimed at testing new theoretical approaches to the issue of parenting and adolescent problem behavior. When we began this project, the defining feature of virtually all empirical studies of parenting and adolescent problem behavior was that they assumed a causal direction from parenting to adolescent behavior. They assumed that parents’ behaviors produced adolescent behavior, but were not affected by it. We had challenged this view in our earlier work on parental monitoring (Kerr & Stattin, 2000, 2003a, 2003b; Kerr, Stattin, & Trost, 1999; Stattin & Kerr, 2000), and our goal in this project was to continue to do so with theoretically based examinations of adolescents’ effects on parents and bi-directional or transactional processes between parents and adolescents. We used data from a longitudinal study financed by Vetenskapsrådet (dnr 345-2001-6661; 421-2003-1522). The longitudinal study dealt with the development of criminality and other problem behaviors. Concerning family, a unique feature of the study was the inclusion of measures to capture parents’ reactions to problem behavior as well as their proactive strategies to manage it. Thus, our aims were to use these longitudinal data to challenge the view of parenting as a unidirectional process of parental influence on adolescents and test some more bidirectional and transactional theoretical models.

THREE MAIN RESULTS OF THE PROJECT

One main result of this project was that in models testing for bidirectional effects across a number of different adolescent behaviors and parental behaviors, parental behaviors seem to be better interpreted as reactions to adolescent problem behaviors than causes of it. We have looked at various problem behaviors: delinquency (Kerr, Stattin, & Burk, 2010; Kerr, Stattin, & Pakalniskeine, 2008; Stattin, Kerr, & Tilton-Weaver, 2010), social anxiety (Van Zalk & Kerr, in press), and psychopathic personality traits (Salihovic, Kerr, Pakalniskeine, & Özdemir, 2011). Concerning delinquency, parents seem to react more to negative behavior at home than to delinquency, itself, and their reactions are both to reduce attempts to monitor or control the youth and to withdraw emotionally (Kerr et al., 2008). Taken together, then, these results suggest more influence of adolescents on parental behavior than has previously been recognized in adolescent theory and research.

A second main result of the project was the emergence of negative parental behavior as more important than monitoring in predicting changes in delinquency. Specifically, higher levels of parental monitoring did not predict less delinquency over time (Kerr et al., 2010; Kerr et al., 2008; Stattin et al., 2010), but behaviors such as angry outbursts and emotional coldness or rejection were linked to increases in delinquency over time (Kerr et al., 2008). These results contradict claims from the large literature on parental monitoring, of which many studies have been cross-sectional and most have used measures of parental monitoring that are questionable because they are made up of items that have been shown to represent adolescent more than parental behavior (Kerr & Stattin, 2000; Stattin & Kerr, 2000). For us, the negative parenting findings are central to thinking about what parents can best do to help their youths navigate adolescence successfully.

A third main result of the project was that theoretically based models of parents’ reactions to adolescent behaviors and transactional processes were supported across a range of parent and adolescent behaviors. We have tested a number of new theoretical explanations for these links between adolescent problem behaviors and parenting behaviors. Our results show support for our Context-choice theory (Persson, Kerr, & Stattin, 2007), which says that youths who do not feel valued, respected, and able to predict or control their circumstances at home will avoid other adult-controlled contexts. They will choose, instead, situations such as loitering on the streets, and in these contexts they will be exposed to negative peer influences. We have also tested and found support for cognitive dissonance reduction as an explanation for parents’ reactions to early adolescents’ alcohol drinking (Glatz, Stattin, & Kerr, 2011). In short, although parents say that they would respond to their youth’s drinking with active efforts to stop it, our results show that they actually tend to respond by changing their attitudes about it, defining it as less of a problem than they had earlier. In this study, we made a number of predictions from dissonance theory about mediating and moderating effects, and they were all supported. To our knowledge, this is the first time that dissonance theory has been applied to parenting. Moreover, we have found support for more comprehensive, transactional theories, using a variety of outcomes such as adolescent disclosure of information (Tilton-Weaver et al., 2010), internalizing and externalizing problems (Kakihara, Tilton-Weaver, Kerr, & Stattin, 2010), and democratic processes in the family (Stattin, Persson, Burk, & Kerr, in press). Each of these studies involved models that took into account parents’ and adolescents’ reactions to each others’ behaviors and contributions to a common family climate. As such, these studies are at the research front, where the assumption is that transactional processes, rather than unidirectional parenting processes, explain how family interactions relate to adolescent problem behavior.

NEW RESEARCH QUESTIONS GENERATED BY THE PROJECT

This project has generated questions about what parents can best do to prevent adolescent problem behaviors. In one attempt to answer this, Stattin initiated a national study of the most common parenting intervention programs in Sweden. The analyses of the study, which is currently underway, will be done on the level of program components in order to tease apart the different aspects of parenting programs and determine which specific changes in parenting behaviors account for the effects.

THE PROJECT'S TWO MAIN PUBLICATIONS

There are two publications from this project that, we feel, will have the most influence on the field. One is an invited chapter in an edited volume on parental monitoring that was initiated by researchers at the National Institutes of Health in the United States (Stattin et al., 2010). The list of contributors to the volume includes the major figures in what has been called “the monitoring debate,” which ensued in the literature when our reinterpretation articles were published in 2000 (Kerr & Stattin, 2000; Stattin & Kerr, 2000). Our chapter, which is positioned first in the volume, spells out our criticisms of the monitoring literature in a more direct way than any other work we have done. The book also contains a question-and-answer section where we and the other authors had the opportunity to describe our thinking about different issues in a less strictly scientific way. We feel that because of the high-profile status of the contributors to this volume and the content and positioning of our work in the volume, it has a chance to influence the thinking of coming researchers in the area of parenting adolescents. The other publication that we feel will have an impact is a longitudinal study testing different theoretical models of the causal links between parental monitoring and adolescent delinquency and disclosure (Kerr et al., 2010). This study resides in what is considered the top journal for research on adolescence, and in the first year since it came out, it has already been cited 16 times. Because of its visibility and the obvious interest it has already generated, we believe that this will be one of the most important publications from this project.

OTHER TYPES OF COMMUNICATION OF PROJECT RESULTS

Stattin has communicated these findings to researchers, practitioners, and the general public at many parenting conferences around Sweden, as well as in newspaper and television interviews. In addition, Stattin and Kerr described these findings in a keynote address at the European Association for Research on Adolescence conference in Vilnius, Lithuania in the spring of 2010, and Kerr described them in a keynote address at the Congress of the European Society on Family Relations in Jyväskylä, Finland in the fall of 2008 and at the Thomas Coram Annual Lecture, an event for the general public sponsored by the Thomas Coram Foundation for Children in London, England in the fall of 2009.

PROJEKTETS SYFTE 

Syftet med detta projekt var att göra en serie empiriska studier som avsåg att testa nya teoretiska synsätt på frågan om föräldraskap och ungdomars problembeteende. När vi började det här projektet var det utmärkande draget för nästan alla empiriska studier att de utgick från ett orsakssamband med riktning från föräldraskap till ungdomarnas beteenden. De antog att föräldrarnas beteenden influerade ungdomarnas beteenden, men påverkades inte av dessa. Vi hade ifrågasatt detta vanliga synsätt i våra tidigare arbeten om föräldrars monitoring (Kerr & Stattin, 2000, 2003a, 2003b, Kerr, Stattin & Trost, 1999, Stattin & Kerr, 2000), och vårt mål i detta projekt var att fortsätta göra så med teoretiska undersökningar av ungdomars effekter på föräldrar och dubbelriktad eller transaktionella processer mellan föräldrar och ungdomar. Vi använde data från en longitudinell studie som finansieras av Vetenskapsrådet (Dnr 345-2001-6661, 421-2003-1522). Den longitudinella studien handlar om utvecklingen av kriminalitet och andra problembeteenden. När det gäller familjen var ett unikt drag i studien att den inkluderar föräldrarnas reaktioner på problembeteenden samt deras proaktiva strategier för att hantera dessa problem. Således var vårt mål att använda dessa longitudinella data för att ifrågasätta synen på föräldraskap som en enkelriktad process av föräldrainflytande, och testa dubbelriktade och transaktionella teoretiska modeller. 

TRE VIKTIGA RESULTAT I PROJEKTET

Det viktigaste fyndet i detta projekt var att i modeller där vi testade för dubbelriktad effekter på ett antal olika ungdomsbeteenden och föräldrabeteenden, så kunde föräldrarnas beteenden bättre tolkas som reaktioner på ungdomars problembeteenden än orsaker till dem. Vi har sett på olika problembeteenden: brottslighet (Kerr, Stattin, & Burk, 2010, Kerr, Stattin, & Pakalniskeine, 2008, Stattin, Kerr, & Tilton-Weaver, 2010), social ångest (Van Zalk & Kerr, under tryckning ), och psykopatiska personlighetsdrag (Salihovic, Kerr, Pakalniskeine, & Özdemir, 2011). När det gäller brottslighet, verkar föräldrarna reagera mer på ungdomarnas negativa beteende hemma än att deras brottbeteende, och deras reaktioner är både att minska monitoring och minska kontrollen av de unga samtidigt som de drar sig tillbaka känslomässigt (Kerr et al., 2008). Sammantaget så tyder dessa resultat på ett större inflytande av ungdomarnas agerande på föräldrarnas beteende än man antagit och funnit i tidigare forskning. 

En andra huvudresultatet i projektet var att vi fann att negativa föräldrarbeteenden var betydligt kraftigare prediktorer av förändringar i ungdomarnas brottslighet än monitoring. Specifikt, högre nivåer av föräldrarnas monitoring predicerade inte minskad brottslighet över tid (Kerr et al, 2010;. Kerr et al, 2008;. Stattin et al, 2010.) Men negativa föräldrabeteenden som arga utbrott och emotionell kyla hängde samman med ökningar i brottslighet över tid (Kerr et al., 2008). Dessa resultat motsäger påståenden i litteraturen om föräldramonitoring, där många studier haft tvärsnittsdata och de flesta har använt mått på föräldrarnas monitoring som är tvivelaktiga, eftersom de består av items som mer handlar om ungdomarnas agerande mer än föräldrarnas (Kerr & Stattin, 2000; Stattin & Kerr, 2000). För oss är resultaten som visar att negativa föräldrabeteenden kan underblåsa en brottsutveckling hos ungdomar viktiga för preventivt arbete. 

En tredje viktigt resultat i projektet var att våra teoretiskt baserade modeller om föräldrarnas reaktioner på ungdomars beteenden, och transaktionsprocesser, fann stöd när vi undersökte en rad föräldra- och ungdomsbeteenden. Vi har testat ett antal nya teoretiska förklaringar till dessa kopplingar mellan ungdomars problembeteenden och föräldrabeteenden. Våra resultat visar stöd för vår Context-choice teori (Persson, Kerr, & Stattin, 2007), som säger att ungdomar som inte känner sig uppskattade, respekterade hemma och som inte kan förutse eller kontrollera sina förhållanden i hemmet, kommer att undvika vuxemkontrollerade miljöer på fritiden. De kommer i stället att välja situationer som att hänga ute på gatorna, och i dessa sammanhang kommer de att utsättas för negativa kamratinfluenser. Vi har också testat och funnit stöd för att kognitiv dissonansteori förklarar varför föräldrar blir mer tillåtande till ungdomsdrickande när de ställs i en situation där de funnit sitt barn berusat (Glatz, Stattin & Kerr, 2011). Kort sagt, även om föräldrar säger att de skulle respondera på sina ungdomars drickande med aktiva insatser för att stoppa det, visar våra resultat att de faktiskt tenderar att reagera genom att ändra sin attityd till ungomsdrickande och definiera det som ett mindre problem än de tyckte tidigare. I denna studie gjorde vi en rad förutsägelser från dissonansteori om medierande och modererande effekter, och de fann alla stöd. Så vitt vi vet är detta första gången som dissonansteorin har tillämpats på föräldraskap. Dessutom har vi funnit stöd för mer omfattande, transaktionella teorier, med olika utfall, såsom ungdomars berättande för föräldrarna om vad de gör på fritiden (Tilton-Weaver et al., 2010), internaliserade och externaliserade problem (Kakihara, Tilton-Weaver, Kerr, & Stattin , 2010), och demokratiska processer i familjen (Stattin, Persson, Burk, & Kerr, in press). Var och en av dessa studier har inneburit att utveckla modeller som tar hänsyn till föräldrars och ungdomars reaktioner på varandras beteenden, och dessa reaktioners bidrag till ett gemensamt familjeklimat. Tillsammans är dessa studier i forskningsfronten, där antagandet är att transaktionella processer, snarare än enkelriktade föräldraskapsprocesser, förklarar hur familjens interaktioner hänger samman med ungdomars problembeteenden. 

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS I PROJEKTET 

Projektet har genererat frågor om vad föräldrar bäst kan göra för att motverka ungdomars problembeteenden. I ett försök att svara på denna inledde Stattin en nationell utvärderingsstudie av de mest vanliga föräldrastödsprogram som används i riktade insatser i Sverige. Analyserna av utvärderingsstudien pågår för närvarande. Utvärderingen undersöker olika komponenter för att klarare reda ut vilka förändringar i föräldrarnas beteenden och känslor som är generella över programmen och vilka som är specifika. 

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER 

Det finns två publikationer från detta projekt som vi tror kommer att ha inflytande på forskningsområdet. Den ena är ett kapitel i en redigerad volym om föräldramonitoring som initierades av forskare vid National Institutes of Health i USA (Stattin et al., 2010). Listan över bidragsgivare till volymen innehåller de centrala personerna i det som har kallats "monitoring debatten", som följde i spåren av de omtolkningar som vi gjorde i två artiklar som publicerades år 2000 (Kerr & Stattin, 2000; Stattin & Kerr, 2000). Vår kapitel, som är placerad först i volymen, klargör vår kritik av monitoring-litteraturen på ett mer direkt sätt än i något annat arbete vi har gjort tidigare. Boken innehåller också ett ”fråga och svar” avsnitt där vi och de andra författarna haft möjligheter att beskriva vår syn på olika frågor på ett mindre strikt vetenskapligt sätt. Vi anser att på grund av den höga profilen hos dem som bidragit till denna volym, och vår position i debatten som den kommer till uttryck i boken, så kommer kapitlet sannolikt att påverka tänkandet hos kommande forskare på området. Den andra publikationen som vi anser kommer att få konsekvenser är en longitudinell studie med olika teoretiska modeller om orsakssambanden mellan föräldrarnas monitoring och ungdomars brottslighet (Kerr et al., 2010). Denna studie är publicerad i den mest välrenommerade journalen inom adolescenceforskningen och redan under första året citerades studien 16 gånger. På grund av sin synlighet och det intresse som artikeln redan genererat, anser vi att detta kommer att bli en av de viktigaste publikationerna från detta projekt. 

ANDRA FORMER FÖR ATT KOMMUNICERA RESULTATEN FRÅN PROJEKTET 

Stattin har kommunicerat dessa resultat till forskare, praktiker, och allmänheten på många föräldraskapskonferenser runt om i Sverige, liksom i tidningar och i intervjuer i TV. Vidare redogjorde Stattin och Kerr för dessa resultat i ett inledningsanförande vid European Association for Research on Adolescence konferensen  i Vilnius i Litauen under våren 2010, och Kerr redovisade dem i ett inledningsanförande vid Congress of the European Society on Family Relations i Jyväskylä, Finland under hösten 2008 och vid Thomas Coram Annual Lecture, ett evenemang för allmänheten sponsrat av Thomas Coram Foundation for Children i London, England under hösten 2009.

References

Glatz, T., Stattin, H., & Kerr, M. (2011). A Theoretical Explanation for Parents’ Reactions to Youths’ Alcohol Intoxication. Under editorial review. 

Kakihara, F., Tilton-Weaver, L., Kerr, M., & Stattin, H. (2010). The relationship of parental control to youth adjustment: Do youths' feelings about their parents play a role? Journal of Youth and Adolescence, 12, 1442 – 1456. doi: 10.1007/s10964-009-9479-8

Kerr, M., & Stattin, H. (2000). What parents know, how they know it, and several forms of adolescent adjustment: Further support for a reinterpretation of monitoring. Developmental Psychology, 36, 366-380. 

Kerr, M., & Stattin, H. (2003a). Parenting of adolescents: Action or reaction? In A. C. Crouter & A. Booth (Eds.), Children's influence on family dynamics: The neglected side of family relationships (pp. 121-151). Mahwah, NJ, US: Lawrence Erlbaum.

Kerr, M., & Stattin, H. (2003b). Straw men, untested assumptions, and bi-directional models: A response to Capaldi and Brody. Mahwah, NJ, US: Lawrence Erlbaum Associates Publishers, 269. 

Kerr, M., Stattin, H., & Burk, W. J. (2010). A Reinterpretation of Parental Monitoring in Longitudinal Perspective. Journal of Research on Adolescence, 20, 39-64. 

Kerr, M., Stattin, H., & Pakalniskeine, V. (2008). Parents react to adolescent problem behaviors by worrying more and monitoring less. In M. Kerr, H. Stattin & R. C. M. E. engels (Eds.), What can parents do? New insights into the role of parents in adolescent problem behaviors (pp. 91 - 112). London: Wiley.

Kerr, M., Stattin, H., & Trost, K. (1999). To know you is to trust you: parents' trust is rooted in child disclosure of information. Journal of Adolescence, 22, 737-752. 

Persson, A., Kerr, M., & Stattin, H. (2007). Staying in or moving away from structured activities: Explanations involving parents and peers. Developmental Psychology, 43, 197-207. 

Salihovic, S., Kerr, M., Pakalniskeine, V., & Özdemir, M. (2011). Adolescent Psychopathic Traits and Parental Behavior: Direction of Effects. Under editorial review. 

Stattin, H., & Kerr, M. (2000). Parental monitoring: A reinterpretation. Child Development, 71, 1072-1085. doi: 10.1111/1467-8624.00210

Stattin, H., Kerr, M., & Tilton-Weaver, L. (2010). Parental monitoring: A critical examination of the research. In V. Guilamo-Ramos, J. Jaccard & P. Dittus (Eds.), Parental Monitoring of Adolescents: Current Perspectives for Researchers and Practitioners (pp. 3 - 38). New York: Columbia University Press.

Stattin, H., Persson, S., Burk, W. J., & Kerr, M. (in press). Adolescents' perceptions of the democratic functioning in their families. European Psychologist. 

Tilton-Weaver, L., Kerr, M., Pakalniskeine, V., Tokic, A., Salihovic, S., & Stattin, H. (2010). Open up or close down: How do parental reactions affect youth information management? Journal of Adolescence, 33, 333-346. doi: 10.1016/j.adolescence.2009.07.011

Van Zalk, N., & Kerr, M. (in press). Shy Adolescents’ Perceptions of Parents’ psychological Control and Emotional Warmth: Examining Bidirectional Links. Merrill Palmer Quarterly.

BUDGET CLARIFICATION:

The topic of this project was controversial among researchers in the parenting area. In addition to our own work on the project, we had a number of doctoral students and postdocs working on the same issues. We wanted to make sure our findings would be highly visible among parenting researchers, so we made a conscious decision to channel some of the funding away from personnel to travel for our group to international conferences and workshops where the findings could be disseminated.