Projektets främsta syfte är att klargöra hur och varför metoderna vid det praktiska rättsliga beslutsfattandet avviker från etablerade rättsvetenskapliga metodteorier. Ett annat syfte är att skapa en deskriptiv teori som förklarar på vilket sätt beslutsfattare typiskt sätt tänker och resonerar när så sker. 
Teorier om rättsligt beslutsfattande inom rättsvetenskapen utgår från att formell beslutsrationalitet bör prioriteras före materiell rationalitet om dessa krockar med varandra i konkreta beslutssituationer. Detta beror på att rättens och rättsnormers materiella innehåll bestäms av en politiskt vald lagstiftare, vars rationalitet enligt teoribildningen inte kan ifrågasättas av rättstillämparen.
Resultaten visar att beslutsfattare inte i första hand strävar efter att fatta formellt riktiga beslut, utan att det ur beslutsfattarperspektivet är minst lika viktigt att besluten är riktiga i materiellt hänseende. Till skillnad från teoribildningen utgår beslutsfattare ifrån att såväl ekonomisk, samhällelig som etisk rationalitet utgör en del av den rättsliga beslutsrationaliteten. Om ett, enligt beslutsfattaren materiellt riktigt beslut, inte uppfyller formella rationalitetskrav hamnar beslutsfattaren i en konfliktsituation, som enligt teoribildningen löses genom att hon är bunden av formella rationalitetskrav. Men i praktiken försöker beslutsfattaren att lösa konflikten genom att anpassa och modifiera sitt resonemang och sin beslutsmotivering på sådant sätt att hon inte behöver ändra beslutet i materiellt hänseende. 
Den anpassning och modifiering av resonemang och beslutsmotivering som beslutsfattare genomför i en konfliktsituation görs i praktiken inte med hjälp av rättsvetenskapliga teorier, eftersom dessa typiskt sett inte innehåller tillräckligt enkla och/eller lätt tillämpbara metoder för sådana situationer. Forskningsresultaten visar att beslutsfattare i stället använder argumentations- och resonemangstekniker som överensstämmer med och kan förutsägas utifrån kognitionspsykologiska teorier om heuristiska beslutsmetoder i komplexa fall. En viktig utgångspunkt för sådana teorier är, att beslutsfattare inte håller isär the context of discovery och the context of justification på det sättet som rättsvetenskaplig teoribildning förutsätter. Med hjälp av teorierna om parallel constraint satisfaction och bidirectional reasoning kan vidare förklaras hur dessa två kontexter samverkar och på vilket sätt tänkandet och beslutsmetoderna påverkas. 
Ett intressant forskningsresultat är också att den berömda amerikanska rättsrealisten Jerome Frank redan 1930 presenterade en rättsvetenskaplig metodteori som liknar den teori som projektet kommer fram till. Franks teori fick dock inget större genomslag eftersom den ansågs leda till oacceptabel regelskepticism. Projektet analyserar och diskuterar denna kritik. 
Att rättsligt beslutsfattande skiljer sig från etablerade rättsvetenskapliga teorier på det sättet och med de konsekvenser som projektet visar får stöd även från den danske prof. Henrik Zahle. Han kritiserar rättsvetenskapen, och särskilt dess delområde rättsfilosofi för att ha misslyckats i att beskriva det praktiska rättsliga beslutsfattandet. Denna kritik utvecklas och det hävdas att beslutsforskningen inom rättsvetenskapen kan dra mera nytta av den moderna kognitionsforskningen än vad som hittills har varit fallet. 
Ett exempel av på vilket sätt den moderna kognitionsforskningen kan utnyttjas för att analysera och skapa teorier inom rättsvetenskapen kan hämtas från ett annat forskningsprojekt som har löpt parallellt med det aktuella projektet och i vilket projektledaren har varit delaktig och kunnat testa sina idéer. I en fallstudie kunde bevisas att teorin om bidirectional reasoning kan utnyttjas bl.a. för forskningen om hur nationella domstolar resonerar då de tolkar nationell rätt i ljuset av EU-rätt. 
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet är framför allt hur rättsvetenskapen bör ställa sig inför det faktum att någon strikt skillnad mellan the context of discovery och the context of justification inte görs i praktiken samt att prioritetsordningen mellan de olika rationalitetsformerna i rättspraxis skiljer sig från vad som tidigare har antagits. En till viktig fråga är hur kognitionsvetenskapliga teorier i framtiden kan utnyttjas inom den rättsvetenskapliga beslutsforskningen. Därför har projektledaren redan initierat ett doktorandprojekt om hur olika bias kommer till uttryck inom det rättsliga beslutsfattandet. 

Projektets syfte var att publicera en eller två artiklar under projekttiden samt en monografi. Syftet har ändrats i detta hänseende eftersom projektledaren parallellt arbetat med ett annat internationellt forskningsprojekt inom ramen för vilket en omfattande antologi har publicerats. Denna artikel grundas på den teoribildning som skett inom ramen för det RJ-finansierade projektet och den har fått stor nationell och internationell uppmärksamhet. nationellt och internationellt, och används för närvarande som undervisningsmaterial vid juristutbildningen i bl.a. Åbo och Uppsala. Arbetet med monografin fortskrider för närvarande och räknas att vara färdig i slutet av 2010. 

Under projekttiden har forskningsresultat presenterats och diskuterats i forskningsseminarier vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Åbo. Därutöver har forskningens resultat använts som underlag vid både grund- och forskarutbildningen vid Uppsala Universitetet.  

The main object of the project is to answer the questions of how and why legal decision making in practice deviates from established theories of legal reasoning. Another important aim is to create a theory, with the help of which it is possible to describe the methods which legal decision-makers typically use when such deviations occur. 
Established theories in legal sciences are based on the fundamental assumption that legal decision making in the first hand ought to fulfil the requirements of formal rationality. Formal rationality ought also be given priority if and when it conflicts with the requirement of material rationality in concrete cases. This is due to the fact that the content of the norms is to be decided by the politically elected legislator whose choices legal decision makers ought not to criticise. 
However, the results of this project show that legal decision-makers do not, at least not in the first hand, strive to make formally rational decisions. Instead, from the decision-makers’ perspective it is at least as important to make materially rational decisions. This is so due to the fact that economic, societal and/or ethical rationality is considered to be an integrated part of the rationality of legal decision making.  If these two forms of rationality conflict which each other in a concrete case, a judicial decision-maker does not solve the conflict by giving priority to the formal rationality. Instead, she is trying to reconstruct her way of justifying the decision in a way which both results in a better formal rationality and enables her to preserve the material content of the decision. 
The reconstruction of the justification will not be conducted with the help of legal theories, because these theories either give priority to the formal rationality on the cost of material content of the decision or suggest methods which are too complicated and time-consuming. Instead, the results of the project show, that the methods of reconstruction correspond to the theories of cognitive psychological methods of reasoning in complex decision situations.  An important underlying assumption behind such theories is that in reality, decision-makers do not follow the distinction between the context of discovery and the context of justification, as is argued in legal theory. In addition, by using the theories of parallel constraint satisfaction and bidirectional reasoning it is possible to foresee and explain in which ways these two contexts integrate with each other and how this integration affects thinking and reasoning. 
An interesting result is also that the great American legal realist, Jerome Frank already in 1930 introduced a theory, which is similar to the modern cognitive psychological theories. It has been argued that his theory leads to unacceptable rule scepticism. This criticism is analysed and discussed in the light of the results. 
The Danish prof. Henrik Zahle has recently published a book about legal decision making in practice. Even he argues that legal theories have not succeeded in describing how judges reason in reality. In the project, his ideas are analysed and developed further. It is suggested that legal sciences should pay more attention to the modern cognitive psychological research on decision making and reasoning.
There are several ways how the results of the project may be used in legal sciences in the future. In another project, in which the project leader worked parallel, it was stated that the theory of bidirectional reasoning can be used as a model for explaining how national courts reason under their duty to loyal interpretation according to the EU-law. 
The project has resulted in several new questions. One challenge for legal sciences is how to take the intertwinement between the context of discovery and the context of justification into consideration when developing theories of legal reasoning and decision making in the future. Another very interesting question is how other theories of decision making and reasoning which have been developed within the cognitive psychology can be used in legal sciences in the future. Already, a project about biased reasoning in law has been started with the leadership of the project leader
The results of the project will be published in a book by the end of 2010. During the project, research seminars have been given at the universities in Uppsala, Stockholm, Göteborg and Turku. The results are also used for teaching purposes at the University of Uppsala.