Margareta Ståhl, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Syfte och avgränsning

Finns det demokratiska bilder eller är det tolkningsramarna som är demokratiska? Det här projektet har använt rummet som utgångspunkt för att undersöka konstruktionen av arbetarkonst. Syftet med projektet har varit att inventera, fotografera och dokumentera originalkonst inom folketshus- och parkrörelsen för att bygga upp kunskap om arbetarrörelsens konst i industrisamhället. Uppgiften har varit att bygga en bilddatabas med bilder på och uppgifter om den konst som finns eller har funnits i Folkets Hus och Folkets Parker. Projektet omfattar originalkonst som målningar, skulpturer och miljögestaltningar i hela landet.

Resultat

Bilddatabasen
Registret omfattar 250 orter och omkring 5 000 konstverk registrerade på 3 415 poster i Filemaker Pro 8. En post kan innehålla flera bilder, exempelvis på tidigare verk från samma plats eller detaljbilder. Där finns uppgifter om ursprung, källhänvisningar och texter. Posterna är sökbara på ort, motiv, teknik, konstnär, tid, kategori m m. Av motiven utgörs den största gruppen av arbetare, arbetsplats och arbetarrörelsemotiv med 626 poster - förutom porträtt på arbetarrörelsens ledare - medan landskap har nästan lika många poster. En speciell grupp av målningar är det egna huset eller den egna parken. Den största kategorin utgörs av nära 3 000 tavlor, därefter kommer omkring 400 skulpturer, omkring 200 reliefer, över 150 väggmålningar och ungefär lika många textila konstverk förutom 65 ridåer. Oljemålning är den vanligaste tekniken. Ifråga om konstens tillkomst har ungefär en tredjedel kunnat fastställas i tid. Vi kan konstatera ett ökande antal verk fram till och med 1980-talet med en tillfällig nedgång på 1960-talet.

Resonemang
Folkets Hus och Folkets Parker byggdes av arbetarrörelsens organisationer från 1890-talet och framåt. Pionjärtidens lokaler finns sällan bevarade och de ursprungliga utsmyckningarna har ofta försvunnit. Inventeringen har därför partiellt fått göras med hjälp av historiker, tidningar, vykort och arkivhandlingar. Några perioder har utkristalliserats under arbetets gång. Pionjärtidens konst handlar om teaterdekorationer, väggmålningar och fotografier på arbetarrörelsens ledare men även om fanor och enstaka oljemålningar. Konstverken var lokalt initierade och bekostades av medlemmar eller också var konstverken gåvor Folkets Hus. Den tidiga konsten väcker frågor om form kontra innehåll, om rummets betydelse för konstens spridning, om det skapas en ny arbetarkonst.

Under 1940-talet började folketshusrörelsen centralt att intressera sig för konst och en fond skapades för att köpa in konst att deponeras i landets Folkets Hus. Även föreningar som Folket i Bild och Tidningen Vi köpte konst till folketshusrörelsen. Ett exempel är de arbetarförfattareporträtt som idag hänger i Norra Latin i Stockholm. Under såväl pionjärtid som folkhemstid har lokala konstnärer utfört väggmålningar med motiv från det lokala arbetslivet, den fackliga och politiska kampen och från arbetarnas vardagsliv och fritid. Dessa bildberättelser visar en horisontellt utformad platsspecifik folkhemskonst. Skiljer sig motiven arbetarrörelsens samlingslokalernas från annan offentlig utsmyckning? Finns en motsvarande konst hos arbetsgivarsidan?

Under 1970-talet började folkparksrörelsen få statliga anslag för inköp av konst. Under slutet av 1970-talet, hela 1980- och 1990-talen stimulerades konsten genom att FPC och FHR centralt samarbetade med konstnärer och administrerade projekt. Resultaten har blivit stora konstmiljösatsningar.

Folketshusrörelsen har idag en konstansvarig som arbetar med konstinköp för deponering ute i landet och med konstpedagogisk verksamhet, med att stimulera samarbete mellan konstnärer och brukare och att stödja lokala konstnärer. Är dessa centralt initierade konstinköp annorlunda till form och innehåll än de lokalt förvärvade verken? Kan vi här tala om en demokratisk konst utifrån motiv eller form eller handlar det om en förmedlingsprocess där receptionskontexten är det centrala?

Oförutsedda tekniska och metodiska problem
Ett problem har varit avgränsningen. Vi valde att inte registrera mångfaldigad konst som litografier. Men utifrån en bild på ett konstverk har det inte alltid varit möjligt att bedöma om ett verk är tryckt eller målat. Ett annat problem har varit den dåliga kvaliteten på insända bilder. De har krävt omfattande bildbehandling eller omfotografering. Ytterligare ett problem är att kunskapen om konsten varit dålig. Material kan vara felbedömda, ägandeförhållanden oklara eller signeringar feltolkade.

Arbetets integrering i organisationen samt hur arbetet kommer att vidareföras
Registret finns i två identiska exemplar, det ena hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, det andra på Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Men upphovsrättens ekonomiska villkor inskränker tillgängliggörandet i den omfattning vi önskar. Ungefär en tredjedel av konstnärerna i registret är anslutna till BUS. Att förmedla materialet på nätet skulle kosta helt oöverstigliga summor. Vi funderar över hur tillgängligheten skall kunna utökas. Forskare kan ta del av materialet.

En forskningsinitierande nordisk arbetarkonstkonferens genomfördes den 14-16 april 2008 i Smedjebacken. En slutrapport i bokform är under arbete. Forskningen inom området kommer att fortsätta. Seminarier kommer att genomföras i övriga nordiska länder.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Frågan om hur begreppet arbetarkonst bör definieras har tydliggjorts. Handlar det om form eller motiv, om upphovsman eller om mottagarkontext? Likheter och skillnader mellan begreppen arbetarkonst och arbetarlitteratur är frågor som har genererats under arbetets gång. Finns det en specifik arbetarkonst eller bör vi tala om industrisamhällets bilder?
Vilka andra arenor för arbetarkonst bör inventeras?

Hur en arbetaridentitet förstärks genom visuella källor är en fråga som vuxit fram under inventeringens gång. Vilka branscher avbildas, vilka saknas? Varför är kvinnorna så dåligt representerade? Är svaret på om det finns en demokratisk konst en fråga om förmedling, kommunikation? Eller om att synliggöra en för stora grupper i samhället okänd konst. Frågor väcks om konstbildningens ovanifrånperspektiv gentemot ett folkligt underifrånperspektiv, om makt- och ägandeperspektiv. Frågan om hur konstverken - och kunskapen om dem - ska kunna bevaras är en fråga som initierats och debatterats.

Olika typer av förmedling av projektets resultat

2007
25 april - 1 oktober: Den hemlösa konsten. En utställning i ARABs lokaler.
Hemsidan www.arbark.se /utställningar/Den hemlösa konsten
3 maj: Seminarium "Ett Arbetarrörelsens konstarkiv? Vem ska ta hand om den hemlösa konsten?" 30 deltagare från organisationer och samhällets kulturfrämjande institutioner

Föreläsningar och bildvisningar
10-11 maj: FHPs konstdagar
24-25 maj: Nordisk historikerkonferens vid Centrum för arbetarhistoria i Landskrona
14 sep: Ahlbäcksdagarna i Smedjebacken
23-24 okt: Brunnsvik
6 nov: Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap AKS på ABF i Stockholm
8 nov: Arbetshistoriska seminariet vid Lunds Universitet
24 nov:Socialistiskt forum, ABF i Stockholm

Arbetarhistoria 124 nr 4 2007 Arbetarrörelsen och konsten med artikel av undertecknad. Den goda konsten? Arbetarkonst i Folkets Hus och Folkets Park från 1890 fram till idag med flera bidrag av litteraturvetare och historiker.

2008
14-16 april: Nordiskt arbetarkonstseminarium, Smedjebacken.
23 april: Föreläsning och bildvisning, Centrum för arbetarkultur, Göteborg
maj: Samarbete med Arbetets museum inför utställningen Liv och Arbete i konsten
8 okt: "Folket, konsten och politiken" paneldiskussion om 1970-talet, ABF i Göteborg
29 nov: Anförande och bildvisning för Skådebanan, Stockholm
18 dec: Diskussion med företrädare för Ahlbäcksstiftelsen och Arbetets museum om arbetarkonstprojektets fortsättning

2009
18 april 2009 Stockholms arbetarkonst anförande arrangerat av Södra Arbetarinstitutet, Stockholm.

En sammanställning i bokform är under arbete från det nordiska arbetarkonstseminariet och planeras utkomma hösten 2009. En seminarieverksamhet planeras med de nordiska länderna.

Avslutning
Konsten berättar om ett samhälle i snabb förvandling. Arbetarkonsten är en källa till en alltför lite beforskad historia, arbetets och arbetarklassens historia, som här lyfts fram och synliggörs. Den är också ett arbetarrörelsens kulturarv från industrisamhället, ett i det närmaste outforskar område att analysera men också att vårda och bevara.

Projektet
Projektet Konsten i Folkets Hus och Folkets Park påbörjades 2006 som ett samarbetsprojekt mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm ARAB och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker FHP finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Senare tillkom Statens Kulturråd med accessmedel. Arbetet med bilddatabasen avslutades i februari 2008 men arbetarkonstprojektet drivs vidare i olika former av olika aktörer.

Personal
Projektledare har varit fil dr Margareta Ståhl vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm från den 1 januari 2006 till februari 2008, Hon har genomfört forskning kring verken för att fastställa proveniens och andra uppgifter om verken.
1 mars 2006 anställdes konstnären Marie Ericsson. Hon har utformat bilddatabasen och lagt in bilder och texter samt fotograferat majoriteten av konstverken. Marie Ericsson har också utfört den bildbehandling som varit nödvändig främst på inkomna bilder.



´