Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka betydelsen av övervikt och fetma under medelåldern för utveckling av kognitiv svikt och demens senare i livet. Kognitiv svikt visar sig som lindrig nedsättning i minnes- eller andra intellektuella funktioner (t.ex. tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk) medan demens är ett syndrom med en stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella funktioner samt en påverkan på personlighet och emotionella funktioner. 

I försök att hitta faktorer som kan kopplas till kognitiv nedgång och demens har man framförallt tittat på det genetiska arvet samt ett antal faktorer relaterade till vaskulär funktion så som högt blodtryck och stroke. På senare år har dock intresset vaknat för hur livsstil relaterar till hjärnfunktion. Övervikt och fetma är tillstånd som för de allra flesta är ett resultat av den livsstil individen har valt. De negativa effekterna av övervikt och fetma för den fysiska hälsan är väl kända, medan kunskapen kring effekterna på hjärnans funktioner begränsad. 

Utvecklingen av både kognitiv svikt och demens är en process som i många fall tar flera år innan en klinisk diagnos kan ställas. För att kunna undersöka och identifiera riskfaktorer för dessa tillstånd krävs det därför studier som har lång uppföljningstid. I det svenska tvillingregistret, som detta projekt baserats på, finns information om individers livsstil från 1960-talet. Individerna i registret blev 30 år senare inkluderade i omfattande longitudinella studier om kognitiv svikt och demens. Den samlade informationen i tvillingregistret om livsstil i medelåldern och de kognitiva mätningarna 30 år senare har därför kunnat användas för att belysa den långsiktiga risken för att drabbas av kognitiv svikt och demens i hög ålder. 

Vid projektets start fanns det endast en studie som direkt hade undersökt det långsiktiga sambandet mellan övervikt och demensrisk. Resultaten från denna studie, som visade på ett samband, var mycket intressanta och behövdes replikeras samt nyanseras. Några av de mer specifika frågorna i det projekt som finansierades av Riksbanken var att undersöka huruvida fetma enbart ökade risken för demens av vaskulär typ, något som man kunde förvänta sig givet den vaskulära problematiken som fetma kan resultera i, eller om risken ökade även för demens av Alzheimers typ. I fortsättningen av denna frågeställning undersöktes även eventuella medierande effekter av de faktorer som ofta sammanfattas som det metabola syndromet där högt blodtryck, stroke och diabetes ingår. 

Ett av projektets viktigaste resultat är det som visar att övervikt i medelåldern har ett samband med ökad risk för demens 40 år senare. Det finns en ökad risk för såväl demens av vaskulär typ som demens av Alzheimers typ. Vid en undersökning av de bakomliggande mekanismerna kring dessa samband visar det sig att sambandet mellan övervikt och vaskulär demens till stor del är medierad av diabetes och vaskulär problematik. Detta är däremot inte fallet när det gäller demens av Alzheimer typ, där sambandet verkar ha andra förklaringsfaktorer. I samma studie undersöktes även betydelsen av APOE allele 4 för sambandet mellan övervikt och demensrisk. Genuppsättningen APOE allele 4 är en känd riskfaktor för både vaskulär sjukdom och demens varför man kunnat förvänta sig att individer som både är överviktiga och bärare av APOE allele 4 skulle ha ytterligare förhöjd demensrisk. Resultaten visade dock att dessa två riskfaktorer inte interagerade i förhållande till demensrisk.

Ett annat viktigt resultat är att bland dem som inte utvecklar demens finns det ändå en signifikant kognitiv påverkan i samband med övervikt i medelåldern. Denna negativa påverkan visar sig i samtliga kognitiva domäner, det vill säga i minne, verbal förmåga, psykisk snabbhet och visuospatial förmåga. Tittar man närmare på hur denna effekt ser ut visar det sig att i de yngre kohorterna, där genomsnittsåldern var 60 år när de kognitiva mätningarna startade, presterade de som var överviktiga (enligt BMI, Body Mass Index, 30 år tidigare) på signifikant lägre nivå jämfört med dem som hade normal vikt. Dessutom fann man att under den 15-årsperiod då kognitiv funktion mättes vart tredje år uppvisade de överviktiga signifikant snabbare nedgång jämfört med dem som var normalviktiga. Samtliga ovannämnda resultat gäller i samma grad för män och kvinnor.

I samtliga studier i detta projekt har självrapporterad information kring vikt och längd använts för att räkna fram BMI som mått på övervikt och fetma. Det finns givetvis svagheter i att enbart använda självrapporterad information av en så viktig variabel. Därför genomfördes en studie av tillförlitligheten i denna information genom att jämföra självrapporterad information kring vikt och längd med vikt och längd uppmätt av undersökningssjuksköterskor i delar av samplet. Dessutom undersöktes huruvida samstämmigheten förändrades över en 20-års period baserat på 5 mätningar. Vad gäller vikt så visade resultaten att folk tenderar att själva rapportera sin vikt som något lägre (i genomsnitt 0,5 – 1,5 kg) jämfört med när den mäts vid en undersökning, kvinnor i något högre utsträckning än män. Denna bias är dock stabil över en 20-årsperiod. Vad gäller längd tenderar folk att rapportera något högre längd (ca 1 cm) jämfört med när den mäts i en undersökningssituation. Denna bias visade sig öka något (dock mindre än 1 cm) under en 20-års period.

Projektets viktigaste publikation är den som visar att de individer som är överviktiga i medelåldern har sämre kognitiv förmåga 30 år senare. Nyheten i dessa resultat är framförallt relaterad till att detta är den första studien som undersöker effekterna av övervikt på kognitiv funktion där utfallsmåttet är kognitiva tester och inte en demensdiagnos. En annan aspekt som gör dessa resultat till ett viktigt kunskapsbidrag är den långa uppföljningstiden, något som få andra studier i världen har.
En annan viktig publikation är den som visar på att övervikt i medelåldern (45 – 65 år) ökar risken för demens av Alzheimers typ där uppföljningstiden varit 40 år. Denna studie visar att inte bara fetma utan även måttlig övervikt kan ha långsiktigt negativa effekter för hjärnans funktion.

Projektet som pågick 2007 – 2009 har hittills resulterat i 6 publikationer, varav 5 i internationella vetenskapliga peer-reviewed tidskrifter, samt en i en nationell tidskrift (se publikationslistan). Resultat från projektet har blivit presenterade på en rad vetenskapliga möten och internationella konferenser.

In English

The overall aim of the project was to examine the effects of midlife overweight and obesity on the development of cognitive impairment and dementia risk in old age. Cognitive impairment is characterized by mild decline in memory and other cognitive functions whereas dementia is a syndrome characterized by steady decline in all cognitive functions as well as changes in personality and emotional functions.

In the search of the causes of cognitive impairment and dementia the main focus has been on genetic influences as well as vascular risk factors such as high blood pressure and stroke. In recent years, however, there has been a change of focus towards a greater interest in the potential effect of lifestyle on brain functions. Overweight and obesity is to a great extent a result of the individuals’ lifestyle. The negative effects of overweight and obesity on health are very well known, in contrast, the knowledge regarding the effects on the brain is limited.

The development of cognitive impairment and dementia is a process that in many cases extends over a long period of time before a clinical diagnosis can be made. Therefore, in the search of the causes of these diseases, studies need to have an extensive follow-up time in order to be able to detect potential risk factors. The Swedish Twin Registry, on which the project is based, includes information from the 1960s regarding peoples’ lifestyle. The same sample of people was 30 years later included in an extensive longitudinal study on cognitive function and dementia. By merging these two databases a unique opportunity to examine the long-term effects of overweight in midlife on cognitive function in late life is given.

At the start of the project there was only one previous study that had examined the long-term effects of overweight and obesity in relation to dementia risk. The results, that indicated a significant association, were very interesting but needed to be replicated and further extended. One of the specific aims of the current project that the Bank of Sweden Tercentenary Foundation supported was to examine if midlife overweight was mainly related to vascular dementia or if the risk was increased also for Alzheimer’s disease. Another aim was to explore the potential mediating factors of this association that are best described as symptoms of the metabolic syndrome such as high blood pressure, stroke, and diabetes.

One of the most important results of the project is the finding that overweight in midlife is related to increased risk of dementia 40 years later. The risk is not only related to vascular dementia but Alzheimer’s disease. In the search for mediating factors of this association it became clear that in the case of vascular dementia the association was largely mediated by diabetes and known vascular risk factors. This was, however, not the case concerning Alzheimer’s disease in which the mechanisms are still unknown. In the same study the effect of APOE allele 4 in relation to overweight and dementia risk was examined. Given that APOE allele 4 is a proven genetic risk factor for Alzheimer’s disease and vascular disease it could be hypothesized that individuals who are overweight and carriers of APOE allele 4 would have a higher risk for dementia. The results did, however, not support an interactive effect of these two risk factors.

Another important result of the current project is the finding that among a group of non-demented individuals those who were overweight in midlife performed at a lower level on the cognitive tasks in old age. The negative effects were seen in all cognitive domains, that is, in memory, verbal ability, perceptual speed, and visuospatial ability. Further analyses of these results showed that in the younger cohorts, where the mean age was 60 years at the start of the cognitive testing, those who were overweight in midlife (according to BMI, Body Mass Index, 30 years earlier) performed at a lower level compared to normal-weight individuals. Moreover, the overweight group had a significantly steeper decline across the 15 years in which cognitive function was tested every third year. All above results account for both men and women.

In this project self reported information on weight and height has been utilized to calculate BMI and used as a measure of adiposity. Using self reports of BMI could be criticized for being an unreliable way to measure adiposity. Therefore it was of interest to examine the reliability of the self reported information on weight and height as compared to measured by a nurse in parts of the sample. Moreover, the reliability over a 20-years period, based on five assessments, was examined. The results showed that people tend to report somewhat lower weight (on average 0.5 – 1.5 kg) as compared to when assessed by a nurse, this was more often the case for women. This bias was stable over the 20-years period. People also tend to report larger height (ca 1 cm) as compared to when assessed by a nurse. This bias had a small increase (less than 1 cm) over the 20-years period.

The most significant publication in this project is the one that shows that those who are overweight in midlife perform at a lower level on the cognitive tasks 30 years later. The novelty of the findings is foremost related to the fact that this is the first study to be published on the association between overweight in midlife and later cognitive function using a range of cognitive tasks as the outcome variable instead of dementia diagnosis. A further aspect that adds to the significance of this study is the extensive follow-up time. Another important publication is the one that shows that midlife overweight is related to increased risk for Alzheimer’s disease 40 years later. This study shows that not only obesity but also overweight can have long term negative effects on brain function.

This project, that has been ongoing between 2007 and 2009, has up to now resulted in 6 publications, of which 5 have appeared in international scientific peer-reviewed journals (see list of publications), and one in a national journal. Findings from this project have been presented at several meetings and international conferences.