Johan Svedjedal, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Sökande och anslagsförvaltare har varit riksbibliotekarie Gunnar Sahlin (Kungl. biblioteket). Undertecknad Johan Svedjedal har varit vetenskaplig ledare inom projektet och har i samråd med Sahlin beslutat att stå för slutredovisningen.
Anställda i projektet har varit Lagerlöfforskarna Maria Karlsson och Anna Nordlund, textkritikern Petra Söderlund (Svenska Vitterhetssamfundet) (samtliga inom projektet vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet), Lagerlöfforskarna Jenny Bergenmar och Lisbeth Stenberg (Göteborgs universitet) och bibliotekarien Ann-Charlotte Knochenhauer (Kungl. biblioteket). Som systemman inom projektet har fungerat Krister Persson (Kungl. biblioteket). Till projektet har knutits en styrgrupp, bestående av Gunnar Sahlin (Kungl. biblioteket), Louise Vinge (Lagerlöfsällskapet), Barbro Ståhle Sjönell (Svenska vitterhetssamfundet) och Johan Svedjedal (projektet).

Bakgrund

Selma Lagerlöfs verk har aldrig utgivits i en samlad vetenskaplig utgåva. Uppgiften för projektet har varit att "inventera och delvis katalogisera" hennes förarbeten, manuskript och korrektur, att "upprätta en bibliografi över forskningen kring Selma Lagerlöf" samt att "utarbeta textkritiska principer och planer för en framtida utgivning av hennes Samlade Verk".

Problemet för utgivare av äldre texter är ofta bristen på material - man saknar utkast, manuskript, korrektur, ofta också brev med författarens kommentarer om det egna verket. Vad gäller Selma Lagerlöf är problemet närmast det motsatta. Mängden bevarat material är nästan överväldigande. Stora brevsviter till släkt, vänner och förlag finns bevarade, ofta med kommentarer om verken. Till det kommer en mängd dokument från arbetsprocessen med de litterära verken: tidiga utkast, manuskript, renskrifter, korrektur med ändringar - och sedan motsvarande material från Selma Lagerlöfs omarbetningar inför nya upplagor under livstiden.

Ytterligare ett problem för utgivaren är att Lagerlöf var den sorts författare som gärna skapade i samspel med omgivningen. Hon läste upp arbetsmanuskript för vänner och tog intryck av deras kommentarer, hon bad om hjälp med renskrift, med kommatering och grammatik (och överlämnade ibland delar av överarbetningen av manuskript till vänner som hon litade på), hon tog intryck av förlagens synpunkter. Somliga författare upplever sådant som övergrepp eller oönskade ingrepp (August Strindberg är ett känt svenskt exempel), men för Lagerlöf var denna typ av skapande samspel mindre dramatiskt. Kring sig hade hon en grupp personer som kände hennes litterära intentioner, och vilkas omdöme hon litade på. Förfarandet har naturligtvis varit känt i sina allmänna drag för litteraturforskarna, men med den bild av författares skapande som länge har dominerat inom humaniora (författaren som ensam skapare, uttryckande sin egen personlighet) har inslagen av samspel vid tillkomsten av Lagerlöfs verk skjutits i bakgrunden.

Inför en planerad vetenskaplig utgåva av hennes samlade verk måste därför en inventering göras av det bevarade materialet, tillsammans med en genomlysning av arbetsprocessen när hennes verk kom till och utgavs. Merparten av Lagerlöfs brev, manuskript och korrektur finns i Kungl. biblioteket, men en viktig samling finns även i Bonniers förlags arkiv.

Arbete inom projektet

Arbetsfördelningen inom projektet har följt den plan som angavs i ansökan. Utifrån huvuduppgiften att inventera och förteckna materialet har arbetet bestått i följande:
1) Inventering och analys av källmaterial (manus, korrektur etc)
2) Inventering av forskning om Selma Lagerlöf
3) Byggande av en databas för förteckning och koppling (länkning) av material
4) Digitalisering av visst tryckt material

Johan Svedjedal har lett projektarbetet, inklusive drivit planeringsarbete kring den fortsatta verksamheten och organisationen (bl.a. planering för strukturen i en utgåva som kombinerar tryckform och digitala möjligheter).
Krister Persson har utvecklat, byggt och justerat databasen. Tillsammans med Maria Karlsson har han skrivit en omfattande användarhandledning till databasen.
Ann-Charlotte Knochenhauer har bistått forskarna inom projektet i arbetet med Lagerlöf-samlingarna på Kungl. biblioteket, hon har inventerat Lagerlöfmaterial i andra arkiv/bibliotek och efterlyst material i privat ägo. (I detta har bl.a. ingått en ordentlig och förnyad genomgång av efterlämnat material i Mårbacka.)
Maria Karlsson har inventerat och förtecknat material bakom Selma Lagerlöfs tryckta material i bokform, alltså ett omfattande material bestående av manuskript, korrektur etc. Hon kom också att bli den som skötte det mesta av kontaktarbetet med systemmannen Krister Persson (det material hon arbetade med uppvisade en stor bredd av problem).
Jenny Bergenmar har arbetat med att inventera och förteckna de noveller m.m. som Lagerlöf publicerade under sin livstid, men som inte kom i bokform under författarens livstid. Hon har samtidigt låtit digitalisera stora delar av detta material (som digitala faksimil, ej OCR-behandlade).
Lisbeth Stenberg har inventerat och förtecknat material av Lagerlöf som inte trycktes under hennes livstid (främst manuskript från ungdomsåren och de sista levnadsåren). Hon har också skrivit en särskild utredning kring detta material.
Anna Nordlund har inventerat och förtecknat forskning kring Selma Lagerlöf.
Petra Söderlund har arbetat med analys av arbetsprocessen med Lagerlöfs böcker inom Bonniers förlag (inklusive analys av ändringar mellan olika upplagor / versioner), samt med de textkritiska principerna för den vetenskapliga utgåvan.

Ursprungligen var avsikten att också inventera Selma Lagerlöfs brev, främst med avseende på uppgifter om tillkomst och bearbetning av hennes verk. I bantningen av projektet ströks denna uppgift. Ett starkt bidragande skäl var att Nils Afzelius redan utarbetat en ganska omfattande lappkatalog med sådana uppgifter (denna katalog finns i Kungl. biblioteket).

Databasen

Materialet har förtecknats i en databas som har utvecklats särskilt av Kungl. biblioteket för detta ändamål. Syftet har dock varit att databasen ska en mer generell uppgift än att bara passa för material av och om Selma Lagerlöf - den ska tvärtom kunna användas för motsvarande inventeringsarbete gällande kvarlåtenskapen efter andra författare. Tekniskt är den kompatibel med Libris, dvs möjligheten finns att läsa över information mellan de bägge databaserna (även om en del justeringsarbete återstår för att överläsningen ska bli kostnadseffektiv). Arbetet med att utveckla databasen uppskattades inför ansökan av Kungl. biblioteket till att motsvara tre månader. I praktiken blev det mycket mer omfattande, vilket innebär att Kungl. bibliotekets insats med databasen delvis fick karaktären av motfinansiering.
Totalt rymmer databasen 1 496 dokument (dvs. "inmatade blanketter", där varje blankett kan förteckna ett stort antal manuskriptblad av Lagerlöf). De viktigaste typerna av dokument är följande:

Böcker utgivna under Lagerlöfs livstid: 313 dokument
Tryckt material ej i bok under Lagerlöfs livstid: 183 dokument
Manuskript: 378 dokument
Forskning om Selma Lagerlöf: 622 dokument

Utöver detta finns ett antal dokument gällande manuskript och verk av Lagerlöf tryckta efter hennes livstid, m.m.
Nästan allt material i Bonniers arkiv och i Kungl. biblioteket är genomgånget och förtecknat i databasen, men en viss andel av den nyare forskningen återstår att mata in. En del av manuskript- och korrekturmaterialet är grovförtecknat, i väntan på en närmare analys av det (som rimligen kan ske först i samband med utgivningen). Vad gäller manuskript av Lagerlöf som inte ledde fram till tryck under hennes livstid (ungdoms- och ålderdomsdiktningen) föreligger en särskild utredning (omfattande 68 s.) vars resultat f.n. bara delvis finns tillgängliga via databasen. Projektets mål för inventering har i allt väsentligt uppnåtts. Databasen är ännu inte publicerad vid Internet och av säkerhetsskäl är den fortfarande lösenordsskyddad. Lösenord utdelas på förfrågan av krister.persson@kb.se.

Digitalisering

Den planerade utgåvan avses kombinera publicering i tryckt form (böcker) med en digital form (faksimil av manuskript, originaltryck m.m.). Ederingen kommer att ske i digital form (sannolikt via programmet Juxta). Utgåvan planeras alltså fullfölja och vidareutveckla tidigare nationella digitala projekt som C. J. L. Almqvists Samlade Verk och Litteraturbanken. Inom Litteraturbanken har redan inletts visst arbete kring anpassning av ederingsprogrammet JUXTA (http://patacriticism.org/juxta).

Inom ramen för Litteraturbankens ordinarie verksamhet (och i samråd med detta RJ-projekt) har digitalisering av Selma Lagerlöfs verk i bokform påbörjats. Litteraturbanken har köpt inskannade versioner, preliminärt OCR-behandlade, av Lagerlöfs verk i bokform, och har påbörjat korrekturläsning av dem. Två av verken har publicerats on-line (Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa) och ytterligare fem är korrekturlästa (Antikrists mirakler , Osynliga länkar [obs 3. upplagan = ny version], Kejsarn av Portugallien, En herrgårdssägen och Troll och människor). Med detta föreligger grundmaterial för edering av sju verk.

Inom ramen för RJ-projektet har digitalisering skett av merparten av det material som Lagerlöf tryckte under sin livstid, men ej i bokform. Detta har skett i form av digitala faksimil. Totalt föreligger här nu ca 140 titlar (noveller, intervjuer m.m.). Efter OCR-behandling - i de fall det är tekniskt möjligt - finns också här ett underlag för framtida edering.

Kommunikation inom projektet

De flesta inom projektet bor och arbetar i Stockholm (Knochenhauer, Karlsson, Persson, Söderlund), andra i Göteborg (Bergenmar, Stenberg) och Uppsala (Svedjedal, Nordlund - som en del av projekttiden bodde i Marseille). Mycket av kommunikationen kring olika detaljfrågor (databasen etc.) sköttes därför genom kollektiva e-brev - tidvis med mycket intensiv brevväxling. Hela gruppen eller delar av den möttes också regelbundet i Stockholm, då oftast för demonstrationer "hands on" av databasens uppbyggnad och diskussion av hur den kunde förbättras. Detta sätt att arbeta var ofrånkomligt, eftersom det material som matades in inte sällan ställde forskarna (och databasen) inför oförutsedda problem.
Inom projektet ordnades också två internatmöten, ett vid projektets början (Sunne, januari 2006) och ett inför slutfasen (Svartå, augusti 2007). Där diskuterades såväl praktiska som mer övergripande editionsteoretiska frågor (relationen tryck / digital publicering, variantapparatens omfattning, etc.).

Kungl. biblioteket har naturligtvis fungerat som en central för arbetet, vilket innebär att många problem har diskuterats där vid samtal mellan två eller flera forskare (också Göteborgs- och Uppsalaforskarna har ju tidvis arbetat där). Strukturen har då varit att viktiga principiella frågor har förts ut på e-postlistan, och att besluten i sista hand har fattats av projektledaren (självfallet i samråd med systemmannen och berörda forskare).
Arbetsinsatserna inom projektet har redovisats genom skriftliga månadsrapporter. I projektets början lämnades de endast in till projektledarna, men efter deltagarnas önskan kom de snart att skickas ut till alla inom projektet. Månadsrapporterna användes ibland för att diskutera problem och ställa frågor till gruppen som helhet.

Kommunikation utåt från projektet

Utöver de kontakter som presenterats ovan bör följande nämnas.
Förberedelserna för utgåvan har väckt relativt stort intresse i omvärlden. Projektet behandlades t.ex. i en större tidningsartikel i Dagens Nyheter vid projektstarten, och flera av projektdeltagarna har presenterat arbetet vid seminarier eller föreläsningar (dessa förtecknas inte fullständigt nedan). Den textkritiska problematiken kring Selma Lagerlöf har också diskuterats vid seminarier vid de litteraturvetenskapliga institutionerna i Uppsala och Göteborg.

Projektgruppen har presenterat sitt arbete mer samlat i tryck i två sammanhang, dels i ett temanummer av tidskriften Parnass, dels i en årgång av Samfundet De Nios kalender (där Maria Karlssons bidrag dock främst har anknytning till det brevprojekt hon inleder tillsammans med Jenny Bergenmar).

I manuskript föreligger en bok av Petra Söderlund som mer i detalj undersöker Lagerlöfs arbetsprocess vid skapandet och hur produktionen hos Bonniers gick till (sättning, korrekturläsning, revidering inför nya upplagor etc). Efter överarbetning planeras den utkomma under 2008. Söderlund har presenterat delar av detta arbete vid en nordisk textkritisk konferens hösten 2007 (NNE, Uppsala; bidraget utges i konferensvolym under 2008), och har vidare undersökt hur liknande stora utgivningsprojekt bedrivs i Norden. I manuskript ligger vidare uppsatser av Jenny Bergenmar om Lagerlöf och hennes kritiker respektive om Lagerlöf och hennes läsare, ett konferensbidrag av Lisbeth Stenberg om Lagerlöfs plats i litteraturhistorieskrivningen, samt en uppsats av Anna Nordlund om textkritiska problem kring Herr Arnes penningar.
Flertalet av projektdeltagarna har varit med i planeringen inför den jubileumsutställning om Selma Lagerlöf som Kungl. biblioteket öppnar våren 2008. Redaktör för utställningskatalogen (med bidrag av flera projektdeltagare) har varit Anna Nordlund. Inom utställningen uppmärksammas den textkritiska problematiken kring Selma Lagerlöf.

Som har framgått ovan har resultat och problem presenterats vid internationella konferenser.
Projektet har också haft kontakter med ett "systerprojekt", det som gäller utgivning av Zacharias Topelius Samlade verk (Svenska litteratursällskapet i Finland). Också Topeliusprojektet befinner sig i en inventerings- och planeringsfas, och planerar att utnyttja digitala verktyg. Projektledaren Svedjedal har presenterat Litteraturbanken vid en mindre konferens i Finland, hela projektgruppen besökte i mars 2007 Helsingfors för ett tvådagarsseminarium med erfarenhetsutbyte, och delar av Topeliusgruppen har besökt Stockholm i samma syfte.
Petra Söderlund är en av de två svenska ledamöterna i nätverket COST Action A32: Open Scholarly Communities on the Web (Öppna vetenskapliga communities på webben), att stödja europeiskt utbyte av erfarenheter, kunskap och idéer om elektroniska möjligheter för textkritisk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Under projekttiden har hon deltagit i arbetet bl.a. genom en workshop i Antwerpen. Också Anna Nordlund har deltagit i en workshop på området (inom projekt Hyper-Nietzsche i München, 2006).

Fortsatt arbete

Efter inventerings- och utredningsarbetet inom projektet kan nu själva utgivningsarbetet påbörjas. All erfarenhet visar att den bästa metoden är att förbereda flera volymer (och därtill hörande digitalt material) innan själva tryckningen görs. På det sättet kan utgivarna pröva sina principer i full skala utan att binda sig slutgiltigt innan flera typer av material har behandlats. Arbetet med själva utgåvan av Lagerlöfs verk är omfattande och resurskrävande. Den hittillsvarande projektledaren har ingen möjlighet att binda upp sig till detta arbete och ansökningsförfarande på den långa sikt som krävs, och lämnar därför projektgruppen efter den igångsättningsfas som förberedelseprojektet har inneburit. Projektgruppen rymmer personer som kan driva det fortsatta arbetet på ett utmärkt sätt. Under innevarande år (2008, alltså efter RJ-projektet) har medel utbetalats från Vitterhetsakademin, Barbro Osher Pro Suecia Foundation och företrädare för släkten Lagerlöf för att arbeta med en mindre provedering (Körkarlen).