Slutredovisning: Teknologiers roll i konstruktionen av valfrihet i sjukvården: nationella och individuella perspektiv: Tre frågor formulerades i projektansökan: 1. På vilka grunder utformas ev. teknologier för att stödja individers val och överblick över rättigheter och valmöjligheter och vad karaktäriserar dessa? 2. Hur kopplas teknologiers ev. information och övriga former av stöd med avseende på valfrihet till läkares insatser gentemot patienten? 3. Vilka medborgarroller stöds av den tillhandahållna teknologin? Under den inledande kartläggningen inom ramen för projektet framkom att fråga no. 1 var relevant avseende den skandinaviska och brittiska nationella kontexten snarare än avseende de svenska landstingen, främst beroende på de senares så gott som totala brist på teknologiskt stöd. En ytterligare intressant aspekt var den process som under åren 2006-2007 initierades av starka aktörer på svensk basis i form av arbetet med att skapa en nationell offentlig sjukvårdsportal. Båda dessa förhållanden gjorde att fråga no. 2 nedtonades samt att fråga no. 1 och no. 3 kom att fokusera dels en internationell kartläggning av teknologiska stöd för valfrihet, dels det svenska arbetet med en portal. Fråga no. 1 kom även att innefatta en problematisering av själva utvecklingsprocessen som sådan avseende den svenska portalen (se nedan).
Några viktiga resultat från projektet är för det första en kartläggning av ”state of the art” rörande teknologi på nationell nivå i Norge, Danmark, Sverige och Storbritannien. Avseende nationella offentliga sjukvårdsportaler rustar Norge via sin www.sykehusvalg.no individen på ett principiellt plan i hennes roll som konsument, kund och medborgare. Detta gäller även Danmark (www.sundhed.dk ) och Storbritannien (www.nhs.uk), men här är stödet för konsumentrollen (”den kalkylerande konsumenten”) mer avancerat. Dock initierades i Sverige i mars 2006 i samband med antagandet av den Nationella IT-strategin för vård och omsorg en plan om utveckling av en nationell portal. 
För det andra fokuserades i studien frågan om vilka kritiska framgångsfaktorer som bidrar till att landstingen aktivt kan knytas till det nationella portalarbetet och den nationella portalen. Studien baserades dels på Aktör-Nätverksteori, dels på intervjuer med 20 regionala projektledare för portalprojektet i Sveriges landsting. Resultatet visar att grundläggande funktionalitet i den kommande portalen i form av exempelvis en gemensam sökfunktion bland vårdgivare eller enkla personliga e-tjänster var av strategisk betydelse för att knyta landstingen till projektet. Det främsta skälet var deras förmåga att kommunicera nyttoeffekter till aktörer på olika nivåer i landstingen (ledning, vårdpersonal etc). En viktig faktor var även upplevelsen av stabilitet avseende utvecklingsorganisationen i stort vilket säkerställer framtida utveckling och nytta. För det tredje fokuserades utvecklingen av den nya svenska portalens funktionalitet ur såväl ett allmänt som ett individuellt perspektiv. En viktig slutsats var att framträdande aktörers tolkning av vad som utgör en tillräckligt bra (”good enough”) portal innebar att individens roll som patient respektive medborgare blev väl understödd medan rollerna som konsument och kund fick ett sämre stöd. Studien visade också betydelsen av att återanvända idéer (”the travel of ideas”) i form av redan existerande funktionalitet. 
Nya forskningsfrågor: Projektets resultat avseende de svenska erfarenheterna i allmänhet och utvecklingen av en nationell portal i synnerhet berör reglering av valfrihet i form av en rekommendation snarare än en lag. En teoretisk referensram som ligger till grund för projektet ser den sammanvävda effekten av institutionella ramverk som exempelvis lagar och å andra sidan tillgänglig teknologi som avgörande för de roller som individen kan utöva. Under 2009-2010 implementeras i kontrast till detta en lag om valfrihet i primärvården i Sverige (LOV). Projektet har genererat nya frågeställningar om huruvida ett obligatoriskt regelverk om valfrihet i vården som LOV även innebär en mer omfattande teknikutveckling till stöd för den enskilde individen i en valfrihetsstödjande riktning? Projektet visar också på förekomsten av såväl regionala som nationella aktörer vars idéer om relevant teknologi till stöd för individens valfrihet utvecklas och sprids i olika sammanhang. Under 2010 har konkreta initiativ tagits på nationell nivå avseende utveckling av teknologi som stöder såväl individens inblick i kvalitetsindikatorer och liknande avseende primärvården som genomförandet av själva valet av primärvårdsenhet. En fråga blir således hur och på vilka grunder dessa teknologier utformas av nationella och regionala aktörer samt vad som karaktäriserar dem? I projektet skedde slutligen en analys främst av existerande och gradvis formade teknologier ur ett mer principiellt individuellt perspektiv. Aktuellt reformarbete och teknologiskt utvecklingsarbete gör det angeläget att studera hur reella användare värderar de teknikstöd som införs på regional och nationell nivå. 
Projektets resultatmässigt två viktigaste publikationer utgörs av: 
1) Ranerup, A. (2008) In What Ways does Web Technology Support the Individual in Choice Reforms in Healthcare? A Comparison among Norway, Denmark and Sweden, International Journal of Healthcare Information Systems and Informatics, 3(2), s. 48-68. I artikeln sker som beskrevs ovan en granskning av tillgängliga teknologier till stöd för valfrihet i några länder. De norska och danska erfarenheterna visar på möjligheten att tillhandahålla stöd för individens valfrihet i vården i så varierade och skilda roller som den som medborgare, kund, konsument och patient. Speciellt intressant är aktuella försök att stödja individens förståelse för, och utvärdering av, vårdens kvalitet som utgångspunkt för val, men även möjligheter och svårigheter vid val samt redovisning av relevanta kvalitetsindikatorer.  
2) Ranerup, A. (insänd) Success and Failure in Portal Development: Enrolling County Councils to Healthcare Portals. Insänd till “Special Issue om Success and failure in E-Government Implementation”. Ovan redovisades en tredje typ av resultat rörande den strategiska vikten av, men även den mångfacetterade betydelsen av, begreppet nytta hos aktörer i samband med utveckling och införande av teknologi som portaler till stöd för valfrihet och liknande inom ramen för ett i viss mån frivilligt ramverk för valfrihet och ett likaledes delvis frivilligt teknikutvecklingsprojekt. Resultatet innehåller således generella insikter om svårigheter och möjligheter rörande genomförandet av gemensam teknikutveckling i en organisatorisk miljö med många aktörer och nivåer. 
Övrig spridning av resultatet: Projektet har finansierat sökandes redaktörskap i antologin Lindblad-Gidlund, K, Ekelin, A. Eriksén, S och Ranerup, A. (2010) Förvaltning och medborgarskap i förändring - etablerad praxis och kritiska perspektiv. Lund:Studentlitteratur. Sökanden har även vid ett flertal tillfällen inom ramen för kursen E-handel och E-Government, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs Universitet, föreläst om projektets resultat och allmänna problematik. Sökanden har även presenterat resultat från projektet vid seminarium på Centre for Health Management, CBS, maj 2009 i samband med en gästvistelse. 
Kommentarer till budget: vad gäller ”Resekostnader” innefattar dessa dels konferensavgifter och resa, samt uppehälle på ECIS-konferensen i Galway juni 2008, samt 3d Nordic Workshop on Health Management i Uppsala december 2008 där publikationer från projektet presenterades, dels resekostnader avseende intervjuer i Stockholm innefattande främst utvecklingsorganisationen Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under 2007-2008. "Övriga kostnader" inkluderar litteratur samt inspelningsutrustning.

The role of technology in the construction of choice in healthcare: national and individual perspectives: Three questions were formulated in the research application: 1. On what grounds are technologies supporting the individual’s choice, overview of rights and opportunities designed and how can the provided facilities be characterized? 2. How does the support provided by the technologies relate to the support provided by doctors? 3. Which roles of the individual are supported by the provided technology? During the initial empirical study it became clear that concerning question no. 1 the relevant empirical cases where at that point in time to be found in Norway, Denmark and the UK and not in the Swedish county councils. Another interesting aspect was the recently initiated work to develop a Swedish national public healthcare portal. This resulted in that question no. 2 gained less priority whereas question no. 1 and 3 came to include an international comparative review of provided technology as well as a deeper case study of the Swedish portal development project.
A first result from the project is therefore a ”state of the art” review of available technologies at a national level in Norway, Denmark, Sweden and the UK supporting choice in healthcare. Through the portal www.sygehusvalg.no Norway equips the individual in her role as consumer, customer and citizen. This also goes for Denmark (www.sundhed.dk) and the UK (www.nhs.uk) but concerning these later countries the support to pursue the role as a consumer is even more advanced. However, the National strategy for IT in healthcare published in March 2006 contained plans for designing a Swedish national healthcare portal.  Secondly, in the study of the development of the Swedish national healthcare portal a research issue treated the critical success factors for enrolling or connecting the county councils to the project and the portal as such. This study was based on Actor-Network Theory and on 20 interviews with the project leaders in the different county councils and regions. A result was that basic functionality in the forthcoming portal was of strategic importance to enrol the country councils to the project in form of for example functionality to search among the providers of care and basic personal e-services for patients. The main reason was their capacity to communicate perceived usefulness among actors at various levels. Another important factor was that the development organisation itself must be perceived as “future proof” to safeguard the further development of portal functionality and as an effect from this the portal will be perceived as useful. Thirdly, a further focus was on the portal functionality in a general as well as an individual perspective. An important conclusion were that prominent actors’ interpretation of what makes up a ”good enough” portal meant that the individual’s role as a patient and a citizen was supported, but less so concerning her role as a consumer and costumer. The study also showed the importance of ”the travel of ideas” in form of reusing already existing functionality in the design of the new portal. 
New research questions: The Swedish case study is based on regulations of the rights of choice of provider of healthcare (hospitals) formulated in recommendations rather than a law. Part of the theoretical framework of the project defines the joint effect of regulatory frameworks and technology decisive for the roles of the individuals. During 2009-2010 a law of choice of healthcare provider in primary care in Sweden (LOV) was implemented. The project has resulted in new questions about whether regulatory frameworks like this will be accompanied by a richer development of technology supporting choice. The project also shows the existence of regional and national actors with ideas about relevant support (see above). In 2010 initiatives were taken at a national level concerning the development of technology offering quality indicators in primary healthcare as well as technology supporting the actual choice itself. A relevant question here is how and on what grounds these technologies are designed by national and regional actors, as well as how the technologies can be characterized? In the project there was also an analysis of provided technology at a more principal level. However, the current work to introduce technology to support the individual in the choice of primary healthcare provider makes user evaluations of these technologies a relevant area for further research. 
The two most important publications from the project were:
1) Ranerup, A. (2008) In What Ways does Web Technology Support the Individual in Choice Reforms in Healthcare? A Comparison among Norway, Denmark and Sweden, International Journal of Healthcare Information Systems and Informatics, 3(2), s. 48-68. This article contains a comparative study of provided technology supporting the individual. The Norwegian and Danish experiences show instances of technology to support the individual in her role as citizen, customer, consumer and patient. The most interesting aspect here is the instances of technology supporting the individual in her endeavour to evaluate the quality in healthcare as well as some problems associated with this. 
2) Ranerup, A. (submitted) Success and Failure in Portal Development: Enrolling County Councils to Healthcare Portals. Submitted to “Special Issue about the Success and Failure in E-Government Implementation”. Above a third type of result was presented emphasizing the importance of the concept of perceived usefulness in a context market by a more open regulatory framework as regards the rights of choice. This also indicates more general insights about the possibilities and difficulties as goes for technology development in organisational contexts with many levels and actors. 
Further forms of dissemination: The project financed the researcher acting as one of the editors of Lindblad-Gidlund, K, Ekelin, A. Eriksén, S och Ranerup, A. (2010) Förvaltning och medborgarskap i förändring - etablerad praxis och kritiska perspektiv. Lund:Studentlitteratur. The project result were presented in lectures as well as at a seminar during a research visit in Center for Health Management, CBS, May 2009. 
Budget: The category ”Travelling costs” include two conference trips (ECIS 2008 in Galway and 3rd Nordic Workshop in Uppsala) to present publications from the project. Further, the researcher has also made several trips to Stockholm as a part of interviewing at the development organisation SVR AB and The Swedish Association of County Councils and Regions. “Further costs” includes literature and costs for recording equipment.