Syfte 

Projektet syfte var att undersöka det svenska försäkringsväsendets marknadsstruktur, lobbyarbete och betydelse för ekonomisk tillväxt från mitten av 1800-talet till idag. I linje med syftet har marknadsstrukturen undersökts utifrån några olika perspektiv under perioden 1850 till 1939. Försäkringsbolagens lobbyarbete har analyserats i några olika frågor; exempelvis i arbetet för gift kvinnas äganderätt vid sekelskiftet och vid tillkomsten av 1903 års försäkringslagstiftning. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och försäkringsväsendet har analyserats både utifrån utbuds- och efterfrågesidan under perioden 1850 till 2000. Det ursprungliga syftet har fullföljts. 

Resultat

Försäkringsverksamhet har bedrivits i olika former genom historien. Från dess tidigare former och fram till mitten av 1800-talet var försäkringsväsendet av ömsesidig karaktär i Sverige. Olika sällskap, föreningar och andra typer av sammanslutningar ordnade försäkringar för att på det sättet ta ett gemensamt ansvar för den enskildes risk.  Med aktiebolagsformens framväxt förändrades organiseringsformerna; försäkringsaktiebolag bildades inom både sak- och livförsäkring. Det första Försäkringsaktiebolaget, Skandia, som grundades 1855, kombinerade både liv- och brandförsäkring. De traditionella ömsesidiga organiseringsformerna levde dock länge kvar på landsbygden i form av lokala socken-, härads- och länsbolag. De äldre rikstäckande ömsesidiga brandförsäkringsbolagen förlorade dock marknadsandelar till aktiebolagen från mitten av 1800-talet och fram till första världskriget. Under mellankrigstiden växte den ömsesidiga försäkringsformen återigen i betydelse. Inom livförsäkring blev den helt dominerande och inom brandförsäkring växte marknadsandelen från 10 till 20 procent. En viktig orsak till den starka utvecklingen av aktiebolag före 1913, var dess förmåga att hantera devis nya risker som exempelvis industririskerna. Äldre ömsesidiga bolagarbetade efter principen att försöka försäkra samma typ av risk samt att kontrollera försäkringstagarna genom lokal kännedom, sammanhållning och ömsesidigt beroende. Premierna hölls låga och när stora bränder utbröt var det istället legio att genomföra uttaxeringar (premieinbetalningar i efterhand). Vår forskning visar även att stora brandhändelser ofta innebar en ökad upplåning, både bland små och stora brandbolag, vilket gjorde försäkringsbolagen avhängiga av banksektorns förmåga att möta försäkringsbolags likviditetsproblem. Den senare typen av problem ledde senare till en ökad återförsäkring, men till skillnad från aktiebolagen byggde de ömsesidiga bolagen upp större reserver för att klara av kriser. Aktiebolagen arbetade på ett annat sätt. Bolagen balanserade in- och utbetalningar genom att återförsäkra i högre utsträckning. Vi kan konstatera att återförsäkring blev ett viktigt medel för bolagen att expandera sin affär. Återförsäkring var således en viktig orsak till att aktiebolagen snabbt vann marknadsandelar inte minst inom den växande industrin, där de traditionella ömsesidiga formerna saknade kapacitet. Professionaliseringen av ömsesidiga bolag, ökade reserver och återförsäkring, gjorde att de återtog marknadsandelar inom framförallt hushållssektorn under mellankrigstiden.  

Forskningen kring svenska livförsäkringsaktörer och deras politiska och ideella engagemang i den första föreningen för gift kvinnas äganderätt visar att ekonomisk och ideell verksamhet förenades med ett affärsintresse. Aktörer aktiva i den framväxande livförsäkringen under andra halvan av 1800-talet visar på ett ömsesidigt utbyte mellan sociala och finansiella aktiviteter. Till skillnad från den allmänna uppfattningen att socialt ansvarstagande följer av ett ekonomiskt egenintresse bland affärsmän, visar forskningen att det handlar om en rad olika och ibland även motstridiga bevekelsegrunder. Nyanseringen av den bilden, är ett viktigt bidrag för att förstå vilka olika drivkraften som låg bakom ansträngningarna för att stärka gifta kvinnors rättsliga ställning. Det sociala ansvarstagandet var inbäddat i uppfattningen att ekonomisk utveckling kan bidra till social och ekonomisk förändring. Engagemanget för gifta kvinnor var alltså del i en större strävan till förbättring av samhället genom motarbetandet av konservativa värderingar som hörde det förindustriella samhället till. Integreringen av det sociala och det ekonomiska innebar att livförsäkringsmännen kunde framställa och konstruera själva livförsäkringsverksamheten som ett socialt projekt och som en social
innovation. Livförsäkringsrörelsens idé motiverades således utifrån en samhällsförbättrande funktion på samma sätt som arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen, och den var en del av det liberala, borgerliga projektet för modernisering och demokratisering av samhället.

Nya frågeställningar och projekt 

Projektet har bidragit till att aktualisera frågan om den finansiella sektorns roll för ekonomisk tillväxt; hur finansiell omvandling interagerade med den reala ekonomiska utvecklingen under 1800- och 1900-talet. I linje med den övergripande frågan om den finansiella revolutionen är förenlig med den traditionella neoklassiska tillväxtteorins förklaring av det industriella genombrottet, har ett nytt projekt påbörjats. Inom ramen för projektet kommer interaktionen mellan den finansiella och reala ekonomins att undersökas på mikro såväl som makro. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet. 

Projektets två viktigaste publikationer 

Lars Fredrik Andersson, Liselotte Eriksson and Magnus Lindmark, “Life Insurance and income growth: the case of Sweden 1830-1950”, Scandinavian Economic History Review, 2010 vol. 58, no 3. 

I artikeln undersöks utvecklingen av livförsäkringsmarknaden i Sverige från tidigt 1800-tal och fram till mitten av 1900-talet. Vi analyserar ett antal hypoteser som tidigare har lanserats i litteraturen som förklaringar till tillväxten av livförsäkringstjänster.  Resultatet visar att inkomstelasticitet ger en rimlig approximation av utvecklingen under 1900-talet, men att andra faktorer måste till för att förklara den höga tillväxten under andra halvan av 1800-talet.  Priset på försäkringstjänster, mätt som overheadkostnadernas andel av premierna, var förhållandevis konstant under den senare perioden, medan risk, mätt som mortalitet både mätt som nivå och volatilitet minskade. Det senare skulle allt annat lika innebära ökade marginaler i försäkringsaffären, vilket därmed underlättade för etablering av nya företag. De nya folk/industriförsäkringsföretagen bidrog till att minska försäkringarnas storlek och tillgänglighet via stora agentnät, vilket i sin tur bidrog till en ökning av antal försäkringar och försäkrade. När marknaden för livförsäkring utvidgades och omfattade över- medel- arbetarklass och andra med behov av livförsäkring, blev så småningom försäkringsefterfrågan i hög utsträckning styrd av inkomst.

Lars Fredrik Andersson and Magnus Lindmark “All Fired Up: the growth of fire insurance in Sweden 1830-1950”, Financial History Review, volume 17, issue 01, pp. 99-117, 2010. 

I artikeln undersöks ett antal olika hypoteser hämtade från försäkringslitteraturen, som kan bidra till att förklara utvecklingen av brandförsäkringen i Sverige från början av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Inkomstutvecklingen och urbaniseringen är viktiga faktorer bidrog till en ökad efterfrågan på brandförsäkring. Brandförsäkringens expansion underlättades vidare genom att riskerna minskade, och att försäkringsaktiebolagen på ett mer effektivt sätt kunde försäkra de växande industririskerna.  Från sekelskiftet 1900 kan tillväxten i brandförsäkringen approximeras med inkomster. Utbudet av brandförsäkring var i sin tur viktigt för att den växande finansiella sektorn. Brandförsäkring skapade säkerheter för lån på fastegendom, såsom hus, genom at garantera dem som säkerhet för lån. Liv- och brandförsäkring kom på det sättet att bli viktiga komplement, genom att öka sparandet och samtidigt göra det möjligt att låna och omsätta sparande medel till investeringar på ett sätt som inte varit möjlig utan ett försäkringssystem baserat på professionella bolag, försäkringstekniskt kunnande, effektiv organisering och människor med kunskap om hur försäkring kan användas för att minska den enskildes risk inför livets osäkerheter. 

Andra former av förmedling av forskningsresultat 

Cardiff Business School 2007: Presentation av ”Commercial Banking, Insurance, and Economic Growth in Sweden between 1830 and 1998” av Andersson L.-F. 

Ekonomisk historiska mötet 2007: Presentation av två papper av Lars Fredrik Andersson och Magnus Lindmark. 

Nordiska historikermötet Reykjavik, 2007; nordisk försäkringshistoria, Magnus Lindmark. 

Arrangering av Financial Economics and Financial History 2008, workshop i Umeå: Presentation av 3 papper, Andersson, Lindmark och Mike B. Adams. Workshop finansierad av USBE  

Arrangering av Financial history workshop i Umeå 2009-04-16, Presentation av två  papper, Andersson, Lindmark och Mike B. Adams. Workshop finansierad av USBE  

Budget

Projektets budget har utsträckts i tid från den ursprungliga planeringen. Skälet till att projekttiden har sträckts ut är arbete inom andra forskningsprojekt. Finansieringen från projektet var uttömd till den sista december 2010. I projektet har Magnus Lindmark och Lars Fredrik Andersson finansierats. Arvode har även ersatt arbete utfört av Professor Mike Adams, Swansea University. I posten övriga kostnader ingår utgifter för Böcker och datorprogram.  

Open Access publicering 

Publikationerna i projektet finns inte tillgängligt via Open Access. De tidskrifter som vi publicerat i; Accounting Business and Financial History; Scandinavian Economic History Review, Financial History Review; Business history, tillhandahåller inte full text open acess. 

Aim

This project has explored the market structure, the lobbying work and the economic impact of the Swedish insurance industry during the period 1830 to 2000. In line with the aim, the first part of the project has examined the organizational forms. In the second part we have examine the interest of social and legal issues. In the third part we test the causal relation between banking, insurance and economic. I believe that we have accomplished the parts we promised to undertake in this project. 

Result 

In the first part we have examined the organisational aspects of life- and nonlife insurance. The early lines of insurance were undertaken in mutual forms. Up till the mid 19th century, the predominant forms were friendly societies, mutual pools, and other societies sharing individual members’ risk. The establishment of joint-stock companies changed the old ways of insurance; joint stock companies were formed in both property and life insurance. The first joint-stock company -  Skandia – was established in 1855. Skandia combined both fire and life insurance. Insurance pools, organising rural insurance in a single parish or county, kept their position up till the post war period. Old nation-wide mututal companies however lost market shares to joint-stock companies. During the interwar period mutual companies expanded more rapidly than joint-stock companies. In life insurance, mutual forms became predominant and joint-stock companies were transformed into mutual forms. In fire insurance market mutual companies increased their market shares from 10 to 20 percent. The success of joint-stock companies in the pre-1913 period was due to their ability to underwrite new risks in eg. the manufacturing sector. Underwriting in old mutual and hence insurance pools on the countryside was quite successful in controlling for adverse selection and moral hazard by some simple but efficient measures. One principle was to select only well known policy holders that shared the same kind of risk, eg including farm house of similar size and location but excluding large estates. Premiums were kept low, and large fire events caused ex post premium payment. Our research shows that mutuals used loans to cover high claim experiences. Liquidity problems increased the demand of reinsurance and accumulation of reservs by larger premium payments on beforehand.  Joint-Stock companies worked along other underwriting practices. Premiums income and claims experiences were balances by way of reinsurance and to a less extent on accumulated reserves.  Reinsurance was a important explanation behind the rapid growth of insurance in general, but insurance supplied by joint stock companies in particular during the second half of the nineteenth century. Mutual companies regain their position when reinsurance and accumulated reserves were used excessively and underwriting became more professional.  
Our research suggest that insurance assisted economic development in the early years of industrialization by, amongst other things, mobilizing savings, mitigating risk and uncertainty, encouraging entrepreneurship, accumulating productive capital, and fostering the development of the national financial and legal infrastructure. Life insurance mobilizes savings while fire insurance assumingly promoted economic growth as a result of their risk transfer, indemnification and financial intermediation functions. By offering risk transfer and indemnification for unexpectedly large losses, insurance companies aided investment in productive assets. By providing surety to investors and other contractual claimants, such as banks, the insured investment became protected against unanticipated severe losses through for instance fire damage. Insurance savings increased more rapidly than income during the second half of the nineteenth century. At the turn of the century, savings can be approximated by income. Fire insurance gathered strength during the ninetieth century; the share of property insured increased from 30 to 90 per cent between 1830 and 1900. Bank lending and capital formation kept a similar phase suggesting a co integration process. A formal test shows that insurance, banking and income is cointegrated, and that insurance is granger causing banking and income. On that account we conclude that insurance is of fundamental importance for the industrial break through and economic growth in general.  

The third part has dealt with social issues in private insurance. Especially we have investigated the involvement of life insurance actors in the first Swedish organization for women’s rights: the organization for married women’s property rights. The social commitment of life insurance actors implied a conjunction of idealistic movements and activities with the pursuit of economic gain. This fact, in turn, points towards an interdependence between social and financial activities during the second half of the 19th- century. Therefore, this study nuances dominant assumptions regarding self-interest and the maximization of profits as the only driving force among economic actors and that consequences of economic interests fostered the democratic process. Instead this study argues that social commitment was integrated with, and considered a part of, economic growth and contributed to economic and social change. This implies that 19th-century life insurance business cannot be understood by present-day assumptions of economic behaviour. 

New research questions

This project has highlighted the issue of financial revolution and economic growth; how has financial developments interacted with the real economic growth during the nineteenth and twentieth century? In addressing this question we have organised a new project. This project explores the relation between financial development and economic growth in Sweden during the period 1830 to 1970. Based on contradicting hypothesis of the financial revolution and neo-classic growth theory, we address the issue of financial intermediation and economic growth. We test the relation between financial and real economic development at both macro and micro level. The project is financed by the Swedish Research Council. 

Two most important publications 

Lars Fredrik Andersson, Liselotte Eriksson and Magnus Lindmark, “Life Insurance and income growth: the case of Sweden 1830-1950”, Scandinavian Economic History Review, 2010 vol. 58, no 3. 

In this paper we provide an analysis of the life insurance market in Sweden from the early 19th century to the mid 20th century. We consider determinants put forward in the financial history literature to explain the growth of life insurance. The paper shows that income elasticity of demand gives a fairly good approximation of the development in the twentieth century, while other factors need to be taken into account to explain the growth of life insurance in nineteenth century. The price of life insurance, measured as the overhead-to-premium-income-ratio, remained fairly constant during the second half of the 19th century, while the risk, as indicated in terms of crude mortality rates and its volatility did decline.  This probably improved the return on life-insurance savings and further helped the entry of new firms. The average premium size was reduced to enable the diffusion of life insurance to workers.

Lars Fredrik Andersson and Magnus Lindmark “All Fired Up: the growth of fire insurance in Sweden 1830-1950”, Financial History Review, volume 17, issue 01, pp. 99-117, 2010. 

In this paper we investigate supply and demand factors that have been put forward to explain the growth of fire insurance markets during the financial revolution. We show that income growth and urbanisation fostered the demand of fire insurance. The supply of fire insurance on the other hand, helps to explain the growing financial market. Fire insurance assisted in mortgaging fixed assets, such as houses, through guarantying them as collateral. This paper shows that both on the supply and demand side, fire insurance were an integrated part of the financial revolution. 

Other research outputs 

Cardiff Business School 2007: Presentation of ”Commercial Banking, Insurance, and Economic Growth in Sweden between 1830 and 1998” by Andersson L.-F. 

Swedish Economic history Conference 2007: Presentation of two papers by Lars Fredrik Andersson and Magnus Lindmark. 

Nordic History Conference Reykjavik, 2007; One paper by Magnus Lindmark. 

Organizing Financial Economics and Financial History 2008, workshop in Umeå: Presentation of 3 papers by, Andersson, Lindmark och Mike B. Adams. Workshop financed by USBE  

Organizing Financial history workshop in Umeå 2009-04-16, Presentation of two  papper by Andersson, Lindmark och Mike B. Adams. Workshop financed by USBE  

Budget

The budget has been extended in time due to other obligations in other research projects. The project ended in last December 2010. Lars Fredrik Andersson and Magnus Lindmark have been financed in the project, and Prof. Mike Adams, Swansea University has received some financial support for his work in the project (see publication list). We have expenses on computer software and book under the heading Other Expenses. 

 Open Access publicering 

Publications in the project are not accessible in the Open Access network. We have published in the following peer-review journals; Accounting Business and Financial History; Scandinavian Economic History Review, Financial History Review; Business history.