Rolf Berndtson, Dataföreningen i Sverige

Syfte

Projektets övergripande syfte har varit att skapa, samla in, förvalta och tillgängliggöra källmaterial om svensk IT-historia under perioden 1950--80 i form av kunskapsöversikter, intervjuer, vittnesseminarier och självbiografier. Detta material har förvaltats och tillgängliggjorts genom inregistrering i existerande databaser och publicering av bearbetat material i tryck och på webben. Arbetet har genomförts i enlighet med vetenskapliga kriterier så att projektets resultat kan brukas för framtida historisk forskning inom skilda discipliner. Projektet har haft fyra huvuduppgifter:

1) Att organisera och genomföra minnes- och materialinsamlingen.
2) Att tillgängliggöra resultatet i form av databaser och bearbetade publikationer samt att presentera projektet och dess resultat.
3) Att utarbeta kunskapsöversikter över nationell och internationell forskning och över existerande empiri och arkivsituation.
4) Att vidareutveckla och anpassa samtidshistoriska metoder till studier av teknik och teknikrelaterade professionella miljöer.

Projektets ingående parter har varit Dataföreningen i Sverige, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH och Tekniska museet. Projektets allmänna uppläggning och val av metoder har varit ett resultat av ett fyra år långt samarbete mellan dessa tre parter.

Resultat

Projektet har genomförts i två faser: en initieringsfas och en konsolideringsfas. Under initieringsfasen, som pågick under perioden 2004-06, etablerades samarbetet mellan Da-taföreningen i Sverige, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH och Tekniska museet. Vidare genomfördes en handfull intervjuer och sju vittnesseminarier. På grundval av de vunna erfarenheterna utarbetades projektets organisation. Sexton s.k. fokusområden identifierades med avsikten att för varje område bilda en fokusgrupp bestå-ende av en forskningssekreterare och ett antal personer med mångårig professionell erfa-renhet från området ifråga. Fokusområdena var tidiga datorer, vård, bank och försäkring, industri, systemutveckling, användarorganisationer och användarinflytande, transport, försvar, offentlig förvaltning, telekom, universitet och högskolor, IT-industri, media, arkiv, bibliotek och museer (ABM), skolor och handel.

I konsolideringsfasen, som pågått under perioden januari 2007-december 2008, har såväl projektets organisation som alla 16 fokusgrupper etablerats. 16 forskningssekreterare och en projektadministratör har anställts för uppgiften att skapa, samla in och bearbeta käll-material inom respektive fokusområde. Materialet har därefter överförts till Tekniska museet som sörjt för att förvalta och tillgängliggöra det. När dokumentationen genomförts har fokusgrupperna avvecklats successivt och varje forskningssekreterare sammanfattat sitt arbete i en slutrapport.

Projektet har tagit fram en omfattande Projektmanual som beskriver projektets organisa-tion, arbetsprocessen inom en fokusgrupp och projektets metoder. Projektet har i samråd med Nordiska museet genomfört en landsomfattande insamling av självbiografier under 2007. Insamlingen har varit framgångsrik; drygt 250 självbiografier har inkommit. Resul-tatet kan jämföras med Nordiska museets insamling av civilingenjörsminnen under 1990-talets första hälft, vilken inbringade cirka 80 självbiografier. Vidare har projektet utvecklat och sjösatt en s.k. skrivwebb med adressen http://ithistoria.se under hösten 2007. Skrivwebben hade i januari 2008 lockat ett 30-tal personer att nedteckna sina minnen.

Arbetet inom de 16 fokusgrupperna avslutades vid utgången av 2008 och har resulterat i 16 kunskapsöversikter, 47 vittnesseminarier, 154 intervjuer och 16 slutrapporter. Kun-skapsöversikterna finns arkiverade på Tekniska museet. Majoriteten av de redigerade vittnesseminarierna är tryckta i KTH:s rapportserie TRITA-HST och finns tillgängliga i elektronisk form via Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA): www.diva-portal.org. De re-digerade intervjuerna och slutrapporterna är tillgängliga på Tekniska museets webbplats: www.tekniskamuseet.se.

Metodiska problem

Projektets största utmaning har varit att under en begränsad tid genomföra mycket omfattande dokumentationsinsatser. För att genomföra arbetet inom den stipulerade tiden anställdes som nämnts ovan totalt 16 forskningssekreterare på tidsbegränsade anställningar mellan 1 till 12 månader. Att koordinera och utbilda dem för dokumentationsuppgifterna hörde till ett av projektets svårare problem. Sättet detta bemöttes på var genom att arrangera inledande workshops om metodik samt att ha återkommande arbetsmöten. Forskningssekreterarnas arbete med intervjuer och vittnesseminarier har vidare bestått av två tidskritiska moment som bägge har handlat om kommunikationen med informanterna: dels att i rimlig tid planera in intervjuer och seminarier, dels vid efterföljande granskning och godkännande av det skapade och insamlade materialet av informanten. Förhinder i form av resor, sjukdomar, utomlandsvistelse och dylikt hos informanterna har varit ett problem som forskningssekreterarna ständigt brottats med.

Förvaltning och förmedling av projektets resultat

Som nämnts ovan kommer Tekniska museet att förvalta det insamlade materialet. I syfte att sprida projektets resultat planeras ett separat synlighetsprojekt att genomföras.

Ett antal föreläsningar och seminarier/konferenser har genomförts inom ramen för pro-jektet:

1) En workshop för projektdeltagarna med syfte att presentera projektmanualen ägde rum vid Tekniska museet i Stockholm den 4 juni 2007.
2) Per Lundin presenterade projektet vid konferensen IFIP WG9.7 Second Working Con-ference on the History of Nordic Computing i Turku, Finland, den 21-23 augusti 2007
3) En metodworkshop för projektets forskningssekreterare anordnades den 24 augusti 2007. Inbjudna föreläsare var historikern Tom Misa, föreståndare för CBI i Minneapolis, historikern Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, och etnologen Lars Kaijser, Stockholms universitet.
4) En kick-off för hela projektet arrangerades den 28 augusti 2007. Bland talarna åter-fanns Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond. Mötet hade ca 60 deltagare.
5) Gustav Sjöblom presenterade projektet och dess metoder för forskarskolan Management och IT (MIT) den 6 februari 2008.
6) Peter Du Rietz presenterade projektet vid ett öppet föredrag på Pelles Lusthus i Ny-köping den 6 mars 2008.
7) Peter Du Rietz höll en lunchpresentation vid Teknik- och vetenskapshistoriska da-garna på Tekniska museet den 8 april.
8) Gustav Sjöblom presenterade projektet och dess metoder på lunchseminariet på Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, den 17 april 2008.
9) En slutkonferens för projektet ägde rum den 18 juni 2008 på Tekniska museet. Antalet deltagare översteg 180 personer.
10) Per Lundin & Isabelle Dussauge presenterade projektet och dess metoder vid den internationella teknikhistoriska konferensen SHOT i Lissabon den 14 oktober 2008.
11) Peter Du Rietz presenterade projektet vid Samdoks höstmöte den 21 november 2008.

Pressmeddelanden om projektet har gått ut 7/3 och 17/7 2007. Vidare har projektet uppmärksammats i media:
o 46 pressklipp från både rikstäckande och lokala tidningar (44 st 2007, 2 st 2008)
o 5 inslag i etermedier, både radio och TV. 13,45 minuter (2007)
o Webbartiklar: 17 st (11 st 2007, 6 st 2008)
o Projektplatsen har använt projektet i sin marknadsföring som ett exempel på ett lyckat projekt som de bidragit till
o 703 Googleträffar på "Från matematikmaskin till IT" (2008-11-17).

Nya forskningsfrågor

Dokumentationsinsatserna som skett inom projektet har framförallt bidragit till att upp-märksamma och synliggöra användningen av datorer och IT i Sverige mellan 1950 och 1980. Det uttalade användarperspektivet i materialet kommer att i en helt annan utsträckning än vad som tidigare gjorts inom forskningen göra det möjligt att svara på den övergripande frågan: Hur har datoriseringen förändrat samhället?

Det insamlade materialet har hitintills resulterat i forskningsprojektet, "Precursors of the IT-nation: Computer Use and Control in Swedish Society, 1955-1985", vilket finansieras av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse och leds av Arne Kaijser vid Avd. För teknik- och vetenskapshitoria, KTH. En ambition med detta projekt är att svra på ovan nämnda fråga.