Per Ståhlberg, Södertörns högskola

2006-2011

Projektets syfte har varit att granska hur visioner om Indiens framtid konstrueras, tolkas och utmanas: transnationellt såväl som på lokala platser i Indien. Frågeställningar som berörs handlar om i vilken mån bilden av en framväxande indisk stormakt skapas på en makronivå, i samspel mellan en rad skilda aktörer inom stat, näringsliv och medier. Men också om vad slags former och uttryck framtidsvisioner får i vardaglig praktik i en indisk stad. Dessutom har det legat inom projektets ram att utforska på vilket sätt lokala föreställningar om en indisk framtid är relaterade till transnationella visioner.

I projektbeskrivningen planerades ett forskningsupplägg i två delar. Den första delen bestod i att utifrån skriftligt eller visuellt material kartlägga och analysera den nya Indienbilden, dess teman och variationer. Den andra delen av studien var planerad som ett längre fältarbete i staden Hyderabad med syfte att utforska ett antal fenomen med tämligen tydlig koppling till visioner om en blomstrande indisk framtid.

Syftet med projektet har inte ändrats. Däremot har upplägget modifierats på några punkter. Framför allt gäller det projektets andra del som under arbetets gång tematiskt blivit snävare, samtidigt som kopplingen till en enda stad inte helt dominerar.

Tre viktiga resultat

De tre resultat som jag vill lyfta fram är relaterade, men av olika art. Det första resultatet härrör från mina tolkningar av symbolerna för det nya Indien; det andra är empiriskt och refererar till praktiker som framtidsvisionerna skapar i Indien; det tredje resultatet är av teoretisk art där jag utifrån mitt material anknyter till en antropologisk/sociologisk diskussion kring nationens roll i en neoliberalt färgad kontext.

1.
Medie- och kommunikationsteknologier har haft en framträdande roll som symboler för Indiens förändring sedan flera decennier och under projektets tid är det framför allt mobilen som uppenbart fungerat som en nyckelsymbol. I en av projektets texter (paper 1) diskuterar jag mobiltelefonens symboliska kvalitéer i kontrast till andra vanliga bilder av indiska framgångar. Dess styrka ligger i att mobiltelefonen är en metonymisk symbol som övertygar genom att själv vara del i den större helhet som symboliseras (till skillnad från en metaforisk symbol för Indiens storhet, t. ex. elefanten). En metonymisk symbol är också mindre elaborerande än metaforiska symboler som ofta öppnar för kritisk reflektion. Mobilen kan behändigt visualiseras som uttryck för förändring, samtidigt som den erbjuder en kvantitativ bild av hur snabbt Indien utvecklas (siffror på nya abonnemang). Som symbol för Indiens förändring kunde mobilen under en rad år knappast utmanas, men ironiskt nog tycks mobilen alltmer ha spelat ut sin positivt laddade roll i takt med att innehavet har vuxit. Det framstår lätt som märkligt när invånarna i ett land har bättre tillgång till mobiltelefoner än till rent vatten och toaletter. Mobilen börjar idag snarast bli en reflekterande symbol för utvecklingen.

2.
Visioner om Indiens framtid förlitar sig ofta på tillväxt i den informationsteknologiska industrin. Dessa förväntningar har öppnat upp en rad kommersiella möjligheter. En sådan arena finner man inom den privata utbildningssektorn. För en ung man/kvinna som vill vara en del av det nya Indien tycks en teknisk utbildning framstå som den mest lovande vägen att gå. Varje år kämpar hundratusentals ungdomar i antagningstester för att komma åt ett begränsat antal utbildningsplatser. Detta har skapat en snabbt växande bransch av privata institut ("coaching institutes") som säljer träningskurser inför testerna. Instituten finns över hela landet men några platser har blivit populära centrum. Jag har fältarbetat på institut i Hyderabad, som attraherar ungdomar från södra Indien, men har också i Kota, norra Indiens mest välkända centrum för denna typ av verksamhet. I en av projektets texter (paper 2) analyseras branschens kommersiella praktik och dess kulturella implikationer. Jag argumenterar här för att den privata utbildningsbranschen anknyter till en viktig ideologisk vändning i Indien, nämligen att landets stora och i huvudsak fattiga befolkning börjar uppfattas som en resurs, från att tidigare betraktats som en belastning. Det är inte längre kring den välbärgade medelklassen som framgångsvisionerna cirkulerar, snarare kring de stora massor som ännu inte nått dit - de utgör en potential, som arbetskraft och konsumenter, men också som en intellektuell resurs. Min studie har visat att denna idé också utnyttjas i kommersiell praktik. Instituten blir framgångsrika genom att visa resultat (många elever måste lyckas i prestigefulla antagningar). Man är därför i behov av talanger, och dessa söker man fram ur ett stort befolkningsunderlag genom skilda urvalstekniker. Jag menar att det är urvalsprocessen, snarare än undervisningspedagogiken, som är det viktigaste instrumentet i denna verksamhet.
Ytterligare en text (paper 3) handlar om utbildning. Jag har samlat material kring studentmigration och framför allt tittat på "study abroad agencies" som i Hyderabad verkar mellan indiska studenter och utländska lärosäten. Texten belyser de lokala agenturernas funktion och speciella kompetens i systemet av transnationell studentrörlighet. Resultaten visar bland annat att indiska studenter inte anlitar agenturer för att de är osäkra och villrådiga, utan för att de vet ganska exakt vad de behöver assistans med (som visum eller scholarship). Den största inkomstkällan kommer från utländska universitet som är tämligen beroende av lokala mäklare för sin rekrytering.

3.
Två av projektets texter syftar till att föra en generell teoretisk diskussion kring bilden av ett nytt Indien. En av dessa är samförfattad med medievetaren Göran Bolin (Bolin och Ståhlberg 2010; bygger på paper 4). I denna text analyserar vi hur såväl Indien som Estland försökt förändra sin internationella image med hjälp av så kallade "nation branding"-kampanjer. Vi argumenterar, utifrån dessa två fall, för att samhällsvetenskapens etablerade syn på "nationen" i stora stycken är förlegad. Samtidens "nationer" symboliseras ofta på ett sätt som liknar tidigare decenniers nationsbilder, men de konstrueras idag på helt andra grunder och med helt andra syften än de gjort under större delen av 1900-talet. Nation-branding är, menar vi, ett tydligt exempel på hur "nationsbyggande" har rört sig från en politisk till en kommersiell arena, från en inhemsk till en internationell publik och från en historisk till en framåtblickande orientering i tiden.

I en annan text (paper 5 - under publicering som Ståhlberg 2011) granskar jag den inhemska Indienbilden som den speglas i inhemsk populärkultur. Jag tittar närmare på ett antal exempel från television, reklam, film och litteratur kring en tidpunkt då Indien firade sitt 60-årsjubileum som självständig stat (dvs 2007). I de exempel jag diskuterar framstår det tydligt att kulturella element från en tidigare nationalistisk era fortfarande utnyttjas flitigt i populärkulturen men att dessa historiska referenser är lyfta ur sitt sammanhang och istället inplacerade i en neoliberal, marknadsorienterad världsbild. Nya idéer kring till exempel entreprenörskap och individuellt självförverkligande kombineras med familjär retorik från en Nehru-Gandhiansk era och får därigenom en historisk legitimitet. Texten utmynnar i ett resonemang om den populära Indienbilden som en hybrid mellan en nationalistisk och neoliberal världsbild.

Nya forskningsfrågor

En ny fråga som ligger nära till hands handlar om att försöka tolka vad man kan uppfatta som en "backlash" för framgångssagan Indien. Flera konkreta händelser som utmanar framgångsbilden har uppmärksammats stort i indiska massmedier under senare tid. Det handlar om folkliga protester mot korruption som kan betraktas som uttryck för att medelklassens framgångsförhoppningar nu har vänts mot missnöje eller cynism. En intressant uppgift vore att studera hur den senare tidens Indienscenario förhåller sig till folkliga utmaningar mot korrupta regimer på andra håll i världen just nu (arabiska våren).

Viktiga publikationer

Jag färdigställer nu en bok med arbetstiteln Indian Futures: Visions and Practices. Boken består av fem kapitel - exklusive inledning och avslutning: I) Tropes of Transition (analyserar symboler för det nya Indien); II) Another Tryst with Destiny (det nya Indien inom populärkulturen); III) Branding India (behandlar myndigheternas och industrins "nation building" kampanjerer); IV) Mobile Students, (om utbildning och karriärvägar); V) Knowledge and Numbers (diskuterar neoliberalism som kulturell logik i Indien). Min avsikt är att publicera denna bok under 2012 på det Indiska förlaget Rawat Publishers, som jag har etablerad kontakt med.

En annan teoretiskt viktig publikation är ett kapitel med titeln "Between Community and Commodity: Nationalism and Nation Branding" samförfattat med Göran Bolin. Texten ingår I volymen Communicating the Nation, redigerad av Anna Rosvall och Inka Moring och utgiven av Nordicom, Göteborg (2010).


Andra typer av förmedling

Forskningen har presenterats vid följande konferenser (för titlar se publikationslistan): Annual Contemporary India Seminar, Oslo universitet, 22 november 2010 samt 29 september 2009;
Opening the Black Box of Migration: Brokers and the Organization of Transnational Mobility, Singapore (National University) 19-20 augusti 2010;
Globalizing South Asia, Helsinki 27-29 maj, 2010;
Annual Meeting of The Association of American Anthropologist, Philadelphia 2-6 december 2009;
Cultural Technology/Cultures of Technology, Nobel Museet och Södertörns Högskola, Stockholm19-20 oktober 2009;
Sveriges och Norges Antropologförbunds gemensamma årskonferens, Bergen, maj 2009; International Communication Association's Annual Conference, Chicago 21-25 maj 2009; International Conference of Asian Scholars (ICAS) i Kuala Lumpur, 2-5 augusti 2007.

Föreläsningar kring projektet har givits vid:
Medievetenskap och Engelskaämnet, Södertörns högskola;
Socialantropologen, Filmvetenskap samt Journalisthögskolan, Stockholms universitet;
Media studies, Jammia Millia Islamia, New Delhi;
Media Studies, University of Hyderabad;
Socialantropologi, Wiens Universitet.

Publikationer

Bolin, Göran och Per Ståhlberg. 2010. Between Community and Commodity: Nationalism and Nation Branding. I Anna Rosvall och Inka Moring (eds), Communicating the Nation, Göteborg: Nordicom

Ståhlberg, Per. [Accepterad för publicering, 2011]. Popular Culture and the Indian Future. Economic and Political Weekly

Ståhlberg, Per (Under bearbetning). Indian Futures: Visions and Practices. Jaipur: Rawat Publications.

Konferenspaper (i urval):

Paper 1: “My Time is Now”: Media Technology as a Trope of Transition in Contemporary India. Presenterat vid Transitions: 3rd Annual Contemporary India Seminar, Oslo 2010.

Paper 2: “Winning isn’t everything, it’s the only thing”: Indian coaching schools as focus of contemporary debates on business ethics. Presenterat vid Annual Meeting of The Association of American Anthropologist, Philadelphia 2009.
 
Paper 3: “Mobile Indian Student and the Global Industry of Higher Education”. Presenterat vid Opening the Black Box of Migration: Brokers and the Organization of Transnational Mobility, Singapore 2010.

Paper 4: Visions of the Future: India as a Global Superpower. Presenterat vid International Conference of Asian Scholars, Kuala Lumpur 2007

Paper 5: Another Tryst with Destiny: Popular Culture and the Indian Future. Presenterat vid Cultural Technology/Cultures of Technology, Stockholm 2009.