Anna Gunder, Nobelmuseet

2007-2009

Projektets syfte var att undersöka det litterära Nobelprisets betydelse för den litterära kulturen globalt och i Sverige 1950-2005. I enlighet med projektplanen har forskningen huvudsakligen gällt Nobelprisets betydelse för de enskilda pristagarna och deras verk internationellt och i Sverige samt intresset för utländsk litteratur i Sverige.

Projektets tre viktigaste resultat

Ett av projektets viktigaste resultat är att Nobelpriset har en inverkan på den transnationella spridningen av pristagarnas verk - det finns en Nobeleffekt när det gäller översättning av pristagarnas verk till nya språk. Effekten är tydlig både för de pristagare i mitt urval som var förhållandevis mindre kända vid tiden för sitt pris och för dem som redan var giganter i den litterära världen (även om den av naturliga skäl inte är lika stark för de senare). Effekten är kraftfull, men relativt kortvarig - inom fem år har den klingat av betydligt. Det är förstås inte möjligt att avgöra exakt hur många av översättningarna till nya språk som är en följd av Nobelpriset, men den samlade statistiken för de tio pristagare som undersökningen omfattar tyder på att priset spelat en stor roll i det här avseendet. Paradoxalt nog är Nobeleffekten svår att urskilja i enskilda fall men blir tydlig när man undersöker en grupp pristagare.

Det är viktigt att komma ihåg att även mindre välkända pristagare är erkända och etablerade i den litterära världen före Nobelpriset. Till skillnad från de redan världsberömda och mest välkända pristagarna tillhör de emellertid inte det kluster av moderna klassiker som ingår i "hyperkanon". Frågan är naturligtvis om Nobelpriset kan lyfta in relativt okända författare i denna transnationella hyperkanon av litterära verk som är översatta till så många språk att de kan sägas vara lästa över hela världen. Trots att effekten avtar relativt snabbt har de mindre välkända pristagarna en mycket mer central position i det världslitterära systemet efter Nobelpriset.

Ett andra resultat gäller metodiska perspektiv och förutsättningar. I Index Translationum och WorldCat är det enkelt att ta fram uppgifter om översättningar av skönlitteratur (antal översättningar av ett visst verk, vilka språk en viss författare har översatts till etc). En närmare granskning av dessa databaser visar emellertid på brister och luckor som gör dem osäkra att använda i undersökningar baserade på bibliografiska data. Jag beslutade därför att bara inkludera pristagare för vilka det finns omfattande och tillförlitliga traditionella bibliografier. Då inte heller dessa är felfria kombinerades emellertid resultat från alla tre källorna för att få en mer fullständig bild. Denna inskränkning innebar stora begränsningar gällande urvalet eftersom det helt enkelt saknas utförliga bibliografier för många av pristagarna. En olycklig konsekvens var inte minst att ingen kvinnlig pristagare kunde inkluderas.

Ett tredje huvudresultat är att den i medierna ständigt återkommande föreställningen om Nobelpriset som en "dödskyss" för pristagarnas kreativitet och produktivitet kunde konstateras vara en myt. Nobelpriset innebär inte slutet på författarnas litterära karriär. En genomgång av produktiviteten för de 58 pristagarna som utsetts åren 1950-2005 visade att bara ett fåtal publicerat lite eller ingenting efter sitt Nobelpris (beaktat faktorer såsom ålder och levnadstid efter priset). I inget av fallen fann jag Nobelpriset vara den huvudsakliga orsaken till en nedgång i produktion.

Som redan nämnts har vissa metodiska svårigheter medfört förändringar. En annan ändring är att undersökningen av Nobeleffekten för François Mauriac i Sverige inte har genomförts inom ramen för projektet. Det främsta skälet är att metodiska överväganden ledde till förändringar som i sin tur gjorde att jag valde att prioritera en djupstudie av en pristagares verk transnationellt (Laxness)framför ett helt och hållet svenskt perspektiv (Mauriac). Med Laxness som fallstudie kunde jag undersöka Nobelprisets betydelse dels för utgivningen av pristagarens verk på olika språk under en mycket lång tidsperiod dels för modern isländsk litteratur i Sverige (vilket inte är möjligt med ett dominerande kulturspråk som franska). Jag har för avsikt att genomföra undersökningen av Mauriac i den svenska litterära kulturen vid ett annat tillfälle.

Projektets viktigaste publikationer

Projektets resultat kommer att publiceras i en monografi på engelska under 2012. I det första kapitlet granskas "dödskyssen" genom en undersökning av produktiviteten efter priset för alla pristagare belönade 1950-2005. I det andra kapitlet analyseras översättningsmönster för följande tio pristagare: Ernest Hemingway (1954), Halldór Laxness (1955), Juan Ramón Jiménez (1956), Saint-John Perse (1960), Patrick White (1973), Eyvind Johnson (1974), Saul Bellow (1976), Czeslaw Milosz (1980), Gabriel García Márquez (1982), och Seamus Heaney (1995). Nästföljande kapitel undersöker effekten av 1955 års Nobelpris till Halldór Laxness och omfattar dels en analys av utgivningen av Laxness verk i översättning 1934-2007 i relation till Nobelpriset, dels en undersökning av prisets betydelse för modern isländsk litteratur i Sverige. Det avlutande kapitlet gäller Nobelprisen till Yasunari Kawabata och Kenzaburo Oe och intresset för japansk litteratur i Sverige (översättning, recensioner, artiklar). Analysen av WorldCat och Index Translationum redovisas i ett appendix.

Projektet har varit bidragande i bildandet av en forskargrupp vid Avdelningen för litteratursociologi, "Svensk skönlitteratur i världen" (SIV), vars huvudfrågor rör översättning och spridning av svensk skönlitteratur utomlands. Ett första steg har varit att sammanställa befintlig statistik i syfte att ge en bild av den svenska litteraturens ställning i det världslitterära systemet (som visat sig vara starkare än väntat, jfr Johan Svedjedal, "Svensk skönlitteratur i världsperspektiv", SoU 2012:10).

Under arbetets gång har betydelsen av enskilda personers brinnande intresse och enträgna arbete blivit allt tydligare - i mycket hög grad är det översättare, förläggare, kritiker, litterära agenter, essäister och forskare som upprätthåller kunskap och utbyten i det transnationella litterära systemet. Det gäller särskilt litteratur på språk som inte hör till de traditionellt sett mest inflytelserika, som till exempel svenska. Vilka personer har förmedlat den svenska litteraturen till läsare ute i världen under senare år och vilken betydelse har de haft för svenska författares framgångar utomlands? Dessa och liknande frågor faller naturligt inom ramen för SIV (jfr ovan).

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Projektet har även väckt nya frågor rörande de metodiska grundförutsättningarna för forskning om "världslitteratur" och hur litterära verk rör sig mellan språk och länder. De databaser som finns i nuläget är otroliga informationskällor, men inte tillräckligt tillförlitliga när det ställs höga krav på exakthet och fullständighet. Hur kan forskare i humaniora dra nytta av befintliga digitala resurser och, inte minst, hur kan de bli mer delaktiga i den fortsatta utvecklingen av dessa kraftfulla redskap?

Publikationer

Boken som beskrivits ovan utgör projektets viktigaste publikation. Därtill betraktar jag "Nobeleffekten" som central eftersom föredraget väckte intresse för min forskning bland såväl andra forskare som allmänheten och media.

Konferenser, seminarier m.m.
Jag har under projekttiden presenterat och diskuterat min forskning på seminarier och konferenser utomlands och i Sverige. Jag har även blivit intervjuad i press och radio.

Papers:
"Translations to the peoples of five continents? On the Nobel Prize in literature and translations of the laureates' work" The Long Twentieth century (SHARP) Brisbane, Australia, 2011
"Smakval som ger mersmak? Om Nobelpriset och japansk skönlitteratur på svenska 1950-2005", Utomeuropeisk litteratur i Sverige - översättning, reception och funktion vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholm 2010
"Äntligen! Men vad händer sen? Om Nobelpristagares verk i översättning", IASS: Översättning - adaption, interpretation, transformation,Lund, 2010
"Nobelprisets vidare verkningar. Om Nobelpriset i litteratur och intresset för utländsk litteratur i Sverige 1950-2005", Litteraturvetenskaplig ämneskonferens: 'Författaren under omförvandling', Göteborg, 2010
"Winning Works in other Words. On the effects of the 1955 Nobel Prize in literature for Laxness's novels internationally", Red River Conference on World Literature, Fargo, USA, 2010
"Nobeleffekten" Kvällar på Svenska Akademien, 2010
"Winning Works in Sweden: The Consequences of the Nobel Prize in Literature for Icelandic Literature in Sweden 1940-1969" Literature, Geography, Translation: The New Comparative Horizons Uppsala, 2009
"Vinnande verk i världen. Om Halldór Laxness romaner i översättning" Övralidssymposiets seminarium om Nobelprisets kulturhistoria, Linköping 2009
"Lasting Interest or Passing Curiosity? The Importance of the Nobel Prize in Literature for Foreign Literature in Sweden 1950-1975", 'The Invasion of Books'. The Influence of Foreign Literature on Small Language Communities 1950 - present day i Uppsala, 2008
"Snåriga spår. Om översättning av Nobelpristagares verk ur ett globalt perspektiv" paper vid Litteratur i rörelse. Utomeuropeisk litteratur i svensk översättning, Stockholm, 2008