Populärvetenskaplig språktidskrift
Innehållet ska vara varierat och brett, med förebilder i tidskrifter som Forskning & Framsteg och radioprogram som Språket. I en och samma tidning ska rymmas både avancerad och lättsam populärvetenskap, liksom debatt, reportage, och konkreta skrivråd. I varje nummer ska det finnas minst ett par artiklar skrivna av språkforskare (enligt mönster från forskarskrivna artiklar i Forskning & Framsteg).
Tidskriften startas med god hjälp från Institutet för språk och folkminnen, som förutom ett ansenligt startbidrag avser att lägga ner tidskriften Språkvård och överföra dess prenumeranter till den nya tidskriften. Stiftelsen framtidens kultur har också bidragit till projektet. Summan jag söker från Riksbankens Jubileumsfond är ungefär densamma som från Kungl. Vitterhetsakademien och Svenska Akademien. Sammantaget med medel från Vetenskapsrådet räcker det för att nå en upplaga på 15 000 exemplar, vilket också krävs för att tidningen sedan ska bära sina egna kostnader. Det är alltså fråga om ett engångsstöd.
Patrik Hadenius
Syfte
Syftet med projektet har varit att starta en svensk populärvetenskaplig tidskrift för den språkintresserade allmänheten. Tidskriften ska främst handla om svenska språket, men också om andra språk. Språktidningen ska vara en bred populärvetenskaplig tidning om språk, med förebilder i tidskrifter som Forskning & Framsteg och program som radions Språket. Det ska vara en nyttig tidskrift för dem som arbetar med språk, men i minst lika hög grad en inspirerande, allmänbildande, roande och reflekterande tidskrift för alla som är intresserade av språk.
Resultat
Under det första året publicerades över 100 svenska språkforskare i Språktidningen. De skrev själva (25 artiklar och notiser är forskarskrivna), citerades eller uttalade sig som sakkunniga. Det handlar om en grupp forskare som tidigare haft ett begränsat forum för att popularisera sin kunskap.
Redaktionen har aktivt letat upp svenska forskare och uppmuntrat dem att skriva. Jag har besökt språkinstitutioner vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala, Göteborg, Umeå, Växjö och Örebro och berättat om hur man skriver populärt. Sammanlagt har fler än 100 språkforskare vid dessa träffar lyssnat till vikten av att skriva för allmänheten och lärt sig knep för att berätta om sin forskning.
I samtliga kontakter med forskare har Språktidningen bemötts mycket positivt. Positiva reaktioner har hörts från bland andra Ulf Teleman (Lund), Sally Boyd (Göteborg), Lars-Erik Edlund (Umeå), Per Ledin (Örebro) och Östen Dahl (Stockholm). De har samfällt uttryckt behovet av en skrift som Språktidningen.
Målet var att nå en upplaga på minst 15000 exemplar. Under 2008 trycktes tidningen i 26000 exemplar, antalet prenumeranter är nu drygt 18000. Försäljningen i detaljhandeln varierar mellan 2000 och 3000 exemplar.
Ekonomiskt var målet att tidskriften skulle bära sina egna kostnader efter de första två åren. Det ser i nuläget ut som om resultaträkningen för 2008 ger ett överskott. Bedömningen är därför att tidskriften kommer att klara sig också på längre sikt utan fler bidrag.