Staden, guden och havet
Stora grekiska helgedomar såsom Delfi, Olympia och Delos grävdes ut innan man egentligen visste vad arkeologi kunde användas till. Den bild vi har idag av de grekiska gudarna och den grekiska religionen bygger därför i hög grad på det lilla vi vet från bevarade skrifter och på vad som t ex avbildas på grekiska vaser eller i grekiska skulptur. På Kalaureia (Poros) gräver svenska arkeologer sedan några år tillbaka i havsguden Poseidons helgedom. Hur omfattande helgedomen är vet vi ännu inte och inte heller hur förhållandet mellan den och den kringliggande staden var. Staden, Guden och Havet är ett brett upplagt forskningsprojekt, som sätter arkeologin i centrum för religionsforskningen. Vår hypotes är att religionen i Kalaureia inte var statisk utan utvecklades ur behov i det lokala samhället och ändrade karaktär när den historiska situationen så krävde. En annan del av projektet vill undersöka vilken slags helgedom (eller ruin av en helgedom) vi har behov av i dagens samhälle, genom att studera föreställningar och förväntningar hos den lokala befolkningen och inte minst hos de turister--en stor del av dem svenskar--som besöker ön årligen.
Projektet är internationellt och forskarnas olika ämnesbakgrunder förväntas ge upphov till en dialog, ur vilken en ny bild kan växa fram av vad man kunde ha de grekiska gudarna till dels i det föflutna, dels i dag.
Projektet är internationellt och forskarnas olika ämnesbakgrunder förväntas ge upphov till en dialog, ur vilken en ny bild kan växa fram av vad man kunde ha de grekiska gudarna till dels i det föflutna, dels i dag.