Slutredovisning av projektet Värdering av jordbrukslandskapets kollektiva nyttigheter

Projektets bakgrund och forskningsproblem
Jordbrukslandskapet förändras drastiskt, vilket hotar biologiska mångfalden, kulturmiljöer, landskapsbild, mm. Om dessa kollektiva nyttigheter ska tillgodoses effektivt enligt samhällets efterfrågan behövs finansierande politiska styrmedel. 

Utarmningen av jordbrukslandskapet har av Naturvårdsverket rankats som det allvarligaste hotet mot biologiska mångfalden i Sverige. Odlingslandskapets kulturmiljöer bör enligt Riks-antikvarieämbetet ges högsta prioritet, och Regeringens har lyft fram dess betydelse för kulturturismen, friluftslivet och för den sociala välfärden. Jordbruksverket fördelar ca 900 Mkr/år i miljöstöd till värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Det har tidigare saknats ett gediget underlag om den svenska befolkningens värderingar av odlingslandskapet och dess innehåll. Sådana uppgifter om olika objekts biologiska och sociokulturella värden ur befolkningens perspektiv behövs för att utforma en effektiv politik. 

Grundproblemet är att jordbrukslandskapets värden i hög grad är kollektiva varor som inte kan produceras effektivt av marknaden. De var tidigare biprodukter av livsmedelsproduk¬tionen, men har under de senaste decennierna minskat drastiskt till följd av ny teknologi och ändrade prisförhållanden. Det behövs därför ökade och riktade ekonomiska incitament om ett multifunktionellt jordbruk som genererar uthållig och effektiv produktion av biomångfald och andra landskapsvärden övertaget ska finnas kvar. 

Parallellt med de växande hoten mot kulturlandskapet och dess biologiska mångfald har den politiska efterfrågan på dessa kollektiva nyttigheter ökat den senaste 30-årsperioden. Av Riksdagens numera sexton fastställda miljömål har ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett levande växt- och djurliv” direkt koppling till de värden som har studerats i projektet. Ytterligare tre miljömål är tydligt beroende av jordbrukslandskapets utveckling.

Effektiva miljöstöd måste differentieras i förhållande till graden av efterfrågan, men underlaget för en sådan bedömning har tidigare varit bristfälligt. Effektivare fördelning av resurserna kräver bl.a. kännedom om vad i landskapet som värderas, och hur högt olika saker värderas. Att utforma en effektiv politik för dessa miljöproblem är därmed en förhållandevis omfattande uppgift. Ett huvudskäl är miljöproblemens karaktär av kollektiva nyttigheter. Landskapsproblematiken är dessutom synnerligen komplex. I vår värderingsstudie har vi i första hand beaktat: (i) det mångdimensionella spektrum av värden som kan delas in i tre övergripande kategorier: biologiska värden, kulturhistoriska värden, och övriga sociokulturella värden följande tre dimensioner, (ii) att landskapen är heterogena i många avseenden samt (iii) att värderingarna av kulturlandskapet varierar inom befolkningen och är möjligen olika mellan olika geografiska regioner.

Projektets syfte
Projektet sökte att bestämma det samhällsekonomiska värdet av jordbrukets produktion av positiva miljönyttigheter, dvs. av biodiversitet, kulturhistoriska miljöer och andra socio-kulturella kvalitéer (rekreation, mm). Med s.k. choice experiments estimerades värdet av olika slags objekt i kulturlandskapet och av olika kvalitsegenskaper hos dem. Marginalnyttan av rikare landskap skattades för olika kvantiteter av objekt samt för olika kvalitetsnivåer. Underlaget för analyserna utgjordes av svar från enkäter till ett statistiskt urval av boende i Sverige. 

Innan vår studie fanns ännu inga studier som skattat det samhällsekonomiska värdet hos enskilda element i det svenska jordbrukslandskapet. Internationellt fanns endast tre begränsade studier (Bergland, 1998; Santos, 1998; Dachary-Bernard, 2004) enligt vad vi känner till. Inte heller fanns information om de marginella substitutionskvoterna mellan olika attribut (egenskaper, karaktärer) eller om marginalvärdena av förändringar i landskapet.

Studiens specifika syfte blev därför att ge en unik kartläggning av de landskapsvärden som skapas i jordbruket. Studiens resultat är användbara som konkret underlag för utformningen av jordbrukets miljöstöd. Resultaten är ett kraftfullt verktyg för att effektivisera dessa styrmedel och bidrar med starka argument för utformningen av den politik som kan styra framtida produktion av dessa värden.

Den senare delen av studien inriktades mot frågeställningar relaterade till ’benefit transfer’(d v s hur värdeestimat från en lokal kan överföras till en annan lokal) och ett särskilt fokus gavs till miljöpsykologiska aspekter i förhållande till vad som grundlägger individers värdering av hagmarker. Även om benefit transfer nämndes i den ursprungliga projektansökan blev det slutliga anslaget djupare än vad som ursprungligen var avsett. Det ska också påpekas att den miljöpsykologiska relationen infördes som ett tillägg till den ursprungliga planen. Motiven för dessa tillägg är den uppmärksamhet som de individspecifika grunderna till preferenser fått i senare tids forskning. Eftersom tillämpningar med inriktning på landskapsvärdering och kollektiva nyttigheter i stort sett saknas sågs en möjlighet att utveckla vår studie till att inkludera dessa delar för att på så sätt ansluta till det område som vi ändå arbetade med. Vi har dock ännu inte hunnit att slutligt bearbeta insamlad data i dessa delar men detta arbete pågår och kommer att slutföras under 2011. Den kunskap som de senare delarna av studien kan generera är central för resultatens användbarhet i utformning av politik och i design av ekonomiska styrmedel. Utan sådan kunskap finns stor osäkerhet om reliabiliteten vid värdeöverföringar i tid och rum från tidigare (internationella) arbeten och från den första delen av detta projekt.

Projektets viktigaste resultat
Studiens resultat som de redovisas här baseras på två enkätstudier utifrån s k Choice Experiments (totalt urval = 8000) riktade till personer i åldrar 18-75 i hela riket. Data samlades in under våren 2008. Den ena studien omfattade element i jordbrukslandskapet och den andra studien var inriktad mot betes- och hagmarker. Resultaten samredovisades i Hasund, Kataria & Lagerkvist (2010). Centrala resultat var:
•    Marginella värdeestimat har skattats för 8 typer av hagmarker, 10 typer av fältelement samt för 9 miljökvalitetsattribut. Den monetära värderingen stämmer med tidigare expertskattningar av attributens betydelse i den mån jämförelser är möjliga att göra. Attribut med högre nivåer av miljökvalitet (biodiversitet, synlighet, samt kulturhistoriskt värde) ges en högre värdering än attribut där sådana kvalitéer saknas eller finns i mindre omfattning.
•    Värdestimaten är i flera fall relaterade till så kallade referenspunkter (d v s individuella aspekter såsom tidigare kunskap/erfarenhet/intresse). Detta är ett viktigt metodologiskt resultat eftersom estimering av valmodeller ofta innehåller betydande heterogenitet. Våra resultat indikerar omfattningen av dessa problem inom värdering av landskapsattribut och de utgör ett viktigt kunskapsbidrag eftersom litteraturen saknat denna aspekt. Detta motiverade studiens avslutande inriktning i förhållande till benefit transfer samt miljöpsykologiskt fokus.
•    Studien utvecklades för att kunna fungera som utgångspunkt i utveckling av t ex miljöstöd. Ett betydande resultat är att befolkningens preferenser (värdering av enskilda landskapstyper och-/samt attribut avsevärt skiljer sig mot de ersättningsnivåer som finns inom miljöstödsprogrammen. Detta betyder att även mindra anpassningar i miljöstödssystem skulle kunna medföra stora samhällsekonomiska vinster.

Nya forskningsfrågor som har genererats
Som angivits ovan kom den senare delen av studien att inriktas mot frågeställningar relaterade till ’benefit transfer’(d v s hur värdeestimat från en lokal kan överföras till en annan lokal) och ett särskilt fokus gavs till miljöpsykologiska aspekter i förhållande till vad som grundlägger individers värdering av hagmarker. Inom dessa delar har vi identifierat följande frågeställningar för vårt fortsatta arbete:
•    Är värderingar för försämringar respektive förbättringar av hagmarkers miljökvalitet symmetriska, och hur påverkas denna symmetri i så fall för hagmarker av allmänna respektive särskilda miljövärden?
•    Hur grundläggs individers värdering av hagmarker? Hur påverkar personlighetsaspekter, miljöattityder samt landskapsperception individens värdering av hagmarker?

 
Projektets två viktigaste publikationer
Här bör framhållas att resultaten har redovisats sammanhållet i en vetenskaplig artikel. Även om materialet hade kunnat delas upp för olika tidskrifter gjordes valet av en gemensam framställning för att på så sätt ge en möjlighet till jämförelse och överblick. Publicering gjordes i:

 Hasund, Knut Per, Kataria, Mitesh and Lagerkvist Carl-Johan (2011). Valuing public goods of the agricultural landscape: a choice experiment using reference points to capture observable heterogeneity. Journal of Environmental Planning and Management, 54(1):31-53.

En annan vetenskaplig artikel har förberetts för att belysa frågor om s k sample selection. Denna uppsats är ännu inte antagen för publicering: Hasund, KP., Kataria, M., Lagerkvist, C.J. 2009. Correcting for sample selection bias in binary choice experiments.

Andra typer av förmedling av projektets resultat
 Knut Per Hasund: Invited speaker to the seminar “Värdera natur- och kulturvärden”, Swedish Board of Agriculture. Jönköping. 2008-11-07
 Knut Per Hasund: Invited speaker, seminar presentation “Indikatorbaserade miljöersättningar - om resultatrelaterad betalning och om värdering av jord¬bruks-landskapets kollektiva nyttigheter”, Swedish Board of Agriculture. Jönköping. 2011-01-21
  Knut Per Hasund: Invited speaker to Landsbygdsnätverket, presentation “Värdering av och ersättning för jordbrukslandskapets kollektiva nyttigheter”. Stockholm. 2011-02-17
Slut på redovisning.

Final report for the project “Valuing public goods of the agricultural landscape” 

Background and research problem 
The agricultural landscape undergoes a rapid change which have threatens the biological diversity, the cultural heritage, the estetic qualities of the landscape, etc. Publicly financed payments are necessary to meet the public demand for the provision of such public goods from the agricultural landscape. 

The deterioration of the agricultural landscape have been ranked as the most immediate threat to the biological diversity in Sweden by the National Board of Environmental Protection. Furthermore, the Swedish National Heritage Board has agrued that the cultural historical aspects of the agricultural landscape should be given highest ploitical priority; the Swedish government has pointed to the importance of the agricultural landscape in the provision for cultural related tourism, outdoor activities, and social welfare. The National Board of Agriculture administer approx 900 Million SEK/year in environmental payments in support of valuable landscape types and elements. A comprehensive assessment of the valuation among the Swedish population refering to the types and elements of the agricultural landscape has not been available. Such information is imperative in the formation of an efficient policy.

The basic problem is that the values of the agricultural landscape is to be characterised as public goods meaning that they cannot be effectivly provided on a functioning market. In the previous agricultural policy regimes such values were more of bi-products but the ongoing structural change within the agricultural sector (new technologies, altered price relations, etc) have drastically reduced the provision of these public goods. Thus, there is a need for increased as well as more targeted economic incentives if a multi-functional agriculture should provide an efficient and sustanable level of bio-diversity and other public goods from the agricultural landscape, if they are to remain at all.

An increasing demand from the political system for public goods from the agricultural landscape has paralleled the increased treats to the cultural landscape and bio-diversity. Out of the sixteen environmental objectives that the Swedish parliament has raticified two are of particular relevance for the present study: the first being “A rich agricultural landscape” and the second being “A rich flora and fauna”. Another three of the environmental objectives are strongly related to the development of the agricultural landscape.

Effective environmental support payments directed to the agricultural landscape need to be differented according to what is demanded by the general public but data for such considerations has been lacking. An efficient policy requires information about what in the landscape that is associated with values as well as the extent of such values. This means that the design of an efficient policy is complex. The public good(s) characters of the services from the agricultural landscape accentuates this complexity. The present study has primarily targeted: (i) the multidimensionalilty associated with landscape values. The following three general categories were studied: biological values; cultural historical values; and finally other socio-cultural values. (ii) the heterogeneity in many dimensions, and finally (iii) the heterogeinity within the Swedish population, as well as in between geographical regions, with respect to landscape preferences.

Project aim 
The aim of this project was to analyze the economic value of the provision of public goods from the agricultural landscape in Sweden (i.e. bio-diversity, cultural historical aspects, as well as other socio-cultural aspects such as outdoor recreations, etc). A series of Choice Experiments were undertaken to estimate the marginal economic value of certain landscape types and objects, as well as certain inherent levels for each such types and objects. Representative samples were drawn from the Swedish census register for the purposes of the study. 

The current study was the first study to estimate the economic value of the provision of public goods from the agricultural landscape in Sweden. Internationally there were only three studies with a similar, but more limited, scope (Bergland, 1998; Santos, 1998; Dachary-Bernard, 2004). The aspect of obtaining marginal values for specific attributes or marginal values for attribute levels are a novel aspect of our study.

The specific objective of the present study was therefore to provide a unique analysis of landscape values associated with the agriculture. The outcome of the study is directly applicable in policy design and provides a mean to design agri-environmental payments to the landscape in a more efficient way. Strong arguments for the future development of the agricultural landscape policy are provided. 

The latter parts of the study were directed to issues related to benefit transfer (i.e. the transfer of estimates from an earlier study to another location or to a related policy issue). A particular focus was also given to aspects of environmental psychology; in particular we addressed the formation of individual values related to pasture land. Even if aspects of benefit transfer were mentioned in the initial proposal the actual approach taken became more in-depth. Reasons being the prominence that such aspect has received in the most recent literature. Since that literature has not been directed to aspects of agricultural landscapes there is a good potential in exploring such paths given the knowledge that we already had attained within this field. An extensive amount of data has been collected (N = 4000, collected sept-dec 2010) to be used for the benefit transfer and the environmental psychological analysis. This  analysis is now ongoing with a goal as to complete the work to the end of 2011. Combining the latter approach with the results from the first phase will be imperative to the usability of the results for policy design as well as in the future work in studying and understanding incentive structures. Without such a combination of results, the inherent uncertainty in value estimates will hamper the interpretability of our and similar value estimates.

The key results of the project 
The result discussed here is based on two major mail survey studies using a Choice Experiment method (total sample = 8,000) involving subjects of ages 18-75 in Sweden. Data (first phase) was collected during the spring 2008. The first survey covered field elements while the second were related to values of permanent grasslands. Results were published in Hasund, Kataria & Lagerkvist (2011). The key results were:
•    Marginal values have been estimated for 8 grassland types, 10 types of field elements, as well as for 9 agri-environmental quality attributes. The monetary estimates were found to be consistent with the ranking made by non-economists experts for comparable attributes. In general, values for environmental quality attributes were found higher than for the element types attributes. Values were found monotonic in quality levels (bio-diversity; visibility; and cultural historical values).
•    Reference dependence for the valuation of attributes was considered and approximately half of the included reference point effects were significant. This is an important methodological result as the estimation of choice models typically are related to substantial levels of observable heterogeneity. Our results indicate the extent of this aspect in the valuation of landscapes attributes and adds to the literature since the extent of the problem has not been investigated for this field of application. The findings here also motivated the direction given to benefit transfer and to the formation of individual preferences that became the focus in the last part of the study.
•    The study was designed to provide results useful for the design of agri-environmental payments related to the agricultural landscape. In this respect, the findings of large divergence between private preferences for landscape attributes and agri-environmental payments implies that even a modest adaptation and differentiation of the payments could lead to a significantly more socially efficient landscape policy.

New research questions generated by the project 
The last part of the study was directed towards issues related to benefit transfer (i.e. how value estimate from one study can be transferred to a new policy context). The focus on issues related to environmental psychology represents another line of our later work which then seeks to explore the formation of individual landscape perceptions and valuations. Here we have identified the following main research questions:
•    Are people’s preferences for the landscape changes symmetric? We point here particularly to the study of to what extent to which possible improvement in landscape values obtained from restoration activities are valued differently from a corresponding change in quality from having the landscape to deteriorate by not initializing restoration measures. And in addition: are such asymmetries dependent on the initial endowment? 
•    How are individual preferences for landscape values explained? How do personality, environmental attitudes as well as landscape perceptions form such preferences?
 
The two most important publications
It should be noted that the results of the (first phase) project has been published in a peer reviewed scientific journal. The decision to present this quite wide study in only one publication was motivated from the perspective of the end users of the results. It is easier to use the results if they are presented together. The publication was done in:

 Hasund, Knut Per, Kataria, Mitesh and Lagerkvist Carl-Johan (2011). Valuing public goods of the agricultural landscape: a choice experiment using reference points to capture observable heterogeneity. Journal of Environmental Planning and Management, 54(1):31-53.

Another manuscript has been prepared in which issues related to sample selections are discussed. This manuscript has not yet been accepted for publication. Further details can be found in: Hasund, KP., Kataria, M., Lagerkvist, C.J. 2009. Correcting for sample selection bias in binary choice experiments.

Other types of dissemination 
 Knut Per Hasund: Invited speaker to the seminar “Värdera natur- och kulturvärden”, Swedish Board of Agriculture. Jönköping. 2008-11-07
 Knut Per Hasund: Invited speaker, seminar presentation “Indikatorbaserade miljöersättningar - om resultatrelaterad betalning och om värdering av jord¬bruks-landskapets kollektiva nyttigheter”, Swedish Board of Agriculture. Jönköping. 2011-01-21
  Knut Per Hasund: Invited speaker to Landsbygdsnätverket, presentation “Värdering av och ersättning för jordbrukslandskapets kollektiva nyttigheter”. Stockholm. 2011-02-17
End of final report.