Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projekttiden
Syftet med projektet har varit att beskriva och kritiskt analysera det civila samhället i en skandinavisk välfärdsstat, med särskilt fokus på trender av informell omsorg och frivilliginsatser. Frågeställningar som berörts är vilka mönster av samvariation som finns mellan informella omsorgsgivare och de som gör frivilliginsatser, och hur ser mönstret av informell omsorg och frivilliginsatser ut över tid? Metodologiskt har projektet genomförts bland annat genom en återanalysering av fyra stycken befolkningsstudier som utförts mellan åren 1992-2005 av enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola. Syftet har i stort sett inte ändrats under projekttiden. Genomförande av ytterligare en befolkningsstudie 2009 har gjort det möjligt analysera de frågeställningar som projektet berört i ett längre tidsperspektiv. Detta har gjort det möjligt att studera projektets huvudsakliga analytiska frågeställning att utifrån teoribildningar inom området problematisera hur vi kan förstå utvecklingen av omfattning och inriktning av det civila samhället i en skandinavisk välfärdsstat.

Projektets tre viktigaste resultat
1). Analyser av det empiriska materialet visar att svenskarnas engagemang i civilsamhället är större än någonsin. Ser man på utvecklingen av det ideella arbetet, allmänt sett, sedan början av 1990-talet, så visar resultat från upprepade befolkningsstudier 1992-2009 att ideellt arbete i Sverige är omfattande och häpnadsväckande stabilt högt ur ett internationellt perspektiv, med omkring 50 procent av befolkningen som regelbundet är oavlönat engagerade i någon typ av ideell organisation. Om engagemanget i civilsamhällets organisationer i Sverige kan beskrivas som omfattande och stabilt över tid kan det icke-organiserade, informella hjälparbetet snarare karaktäriseras som omfattande och ökande under de senaste två decennierna. Ett grundantagande för att förstå denna utveckling är att det, till skillnad från arbetet inom ideella organisationer, inte är omgivet av någon ”skyddande” organisatorisk struktur utan är ett öppet och känsligt system som påverkas av förändringar – exempelvis nedskärningar – i de offentliga välfärdssystemen på ett mer direkt sätt. 

2) Analyser av resultaten visar att det är vanligt det är vanligt i Sverige att vara engagerad både som informell hjälpgivare och i ideellt arbete samtidigt. Redan på 1990-talet var det relativt vanligt att vara "dubbelt aktiv", och det har skett en markant ökning över tid. Att denna grupp var den största i 2005 års studie är ett intressant resultat i sig. Kunskapen om olika gruppers obetalda engagemang problematiserar bilden av att ideellt och informellt engagemang av omsorgskaraktär skulle vara separata fenomen. 

3) De studier som genomförts av svenska förhållanden visar att det är vanligt att vara ”dubbelt aktiv” och att gränserna mellan olika former av obetalt engagemang är mer flytande än som tidigare uppmärksammats. Det ger ytterligare en bild av att civilsamhället som ett sammanhang för omsorg är komplext och variationsrikt. En möjlig tolkning av de ganska flytande gränserna mellan informell omsorg och ideellt arbete är att välfärdens organisering i Sverige hittills har gett möjlighet för informella omsorgsgivare att ha utrymme och tid för engagemang i ideella organisationer och annat samhällsengagemang, liksom för de ideellt aktiva att utföra informellt omsorgsarbete. Detta engagemang kan ses som ett uttryck för ett levande civilsamhälle där både informellt omsorgsgivande och ideellt arbete ses som ett medborgerligt engagemang som är en viktig del av civilsamhället. Ett sådant synsätt på medborgerligt engagemang bidrar till möjligheter att synliggöra omsorg på ett sätt som vare sig mer traditionell omsorgsforskning eller forskning om civilsamhället tidigare gjort.

Nya forskningsfrågor som har genererats av projektet 
Projektet har visat på vikten av att fortsätta studera frågor som berör civilsamhällets fortsatta utveckling med fokus på omfattning och förändring. I takt med fortsatta förändringar av välfärdens organisering visar projektet på att det är viktigt med fortsatta studier av frågor som berör civilsamhällets gränsytor mot den offentliga sektorn men också marknaden. Vilka risker finns för att ett ökat tryck på medborgarna att utföra oavlönat arbete, framför allt av omsorgskaraktär, kan försvåra inte bara möjligheterna för den typ av dubbla engagemang som beskrivits i projektet utan överhuvudtaget för bevarandet av ett mångfacetterat engagemang i civilsamhället? 

Projektets två viktigaste publikationer 
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2009). Caregiving and Volunteering among Older People in Sweden − Prevalence and Profiles. Journal of Aging & Social Policy, 21, 4, 352- 373. 
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2011). Links between informal caregiving and volunteering in Sweden: a 17-year Perspective. Accepted for publication in European Journal of Social Work.

I den första artikeln (2009) diskuteras att olika medborgarprofiler av äldre som är involverade i obetalda insatser inte är en homogen grupp. Äldres engagemang i civilsamhället är ett mångfacetterat fenomen och civilsamhället en samhällssfär där äldre har olika roller och profiler. I artikeln visas att det finns beröringspunkter mellan olika typerna av engagemang och insatser bland äldre medborgare, det gick att urskilja en tydlig grupp äldre som är både engagerade i informella insatser och i frivilligorganisationer. Analysen ger en intressant spegling av livet i ’tredje åldern’ som en fas där många äldre engagerar sig i civilsamhället. Den andra artikeln (2011) analyserar informellt omsorgsgivande och ideella insatser i frivilligorganisationer i Sverige i ett 17-årigt perspektiv. Resultaten visade att det fanns beröringspunkter mellan olika former av obetalda insatser. I alla fyra studier var det vanligt att vara engagerad både i informellt hjälparbete och ideella insatser. Denna grupp av ’aktiva medborgare’ var vanligtvis också engagerad i informella sociala nätverk. Denna ’dubbel-aktiva’ grupp har ökat över tid och de utför många timmar av engagemang per månad. Resultaten utmanar den litteratur som menar att informellt hjälparbete är ett omfattande hinder för att engagera sig i ideella insatser. Det kan finnas skäl att uppmärksamma risken för att ett ökat tryck på medborgarna att utföra oavlönat arbete, framför allt av omsorgskaraktär, kan försvåra möjligheterna för denna typ av dubbla engagemang. 

Andra typer av förmedling av projektets resultat samt övrig meritering med koppling till projektet

Presentationer vid internationella konferenser 

Presentation av paper vid internationell konferens ’Aging and Design’ (Anordnad av IFA, International Federation on Aging) i Montreal, Canada, september 2008. Titel på presentationen var Older People as the Pillar of Civil Society? – Caregiving and Volunteering Among Older People in Sweden.

Presentation av paper tillsammans med professor Eva Jeppsson Grassman vid internationell konferens september 2008, anordnad av Ersta Sköndal högskola i samarbete med CINEFOGO, ’Contemporary European Perspectives on Volunteering’. Titel på presentationen var Profiles of Older People in Sweden – Patterns of Informal Caregiving and Volunteering.

Presentation av poster vid IAGG (International Association of Gerontology and Geriatrics) world conference Paris, 4-9/7, 2009: Supporting Elders in Various Cultural Contexts: The Role of Governments, Markets, and Civil Society in Social Policy. Tillsammans med Professor Andrew Scharlach, University of California, Berkeley, Professor Mary McCall, St Mary’s College, California, Professor Tokie Amnie, Tsukuba University, Japan, Professor Ariela Lowenstein, Haifa University, Israel och docent Cecilia Henning, Jönköping University. 

Presentation av paper vid ARNOVA (Associations for Research on Nonprofit Organisations and Voluntary Action) konferens i Cleveland, Ohio, USA, tillsammans med professor Lars Svedberg och teologie dr Johan von Essen 18-21 november 2009. ”Patterns of Civic Participation in Sweden: Extensive and Stable in Prosperity and Crisis”.

Presentation av paper vid ISTR (International Society for Third Sector Research) konferens i Istanbul, Turkiet tillsammans med professor Lars Svedberg och teologie dr Johan von Essen 7-11 juli 2010. ”A remarkably stable civic engagement - Sweden in prosperity and recession”. 

Vistelse vid University of California at Berkeley 
En period av postdoc-projektet blev jag inbjuden av professor Andrew Scharlach att vara gästforskare och gästlektor vid University of California at Berkeley, School of Social Welfare under perioden juli 2009-januari 2010. Denna vistelse har gett möjlighet att etablera ett samarbete mellan UC Berkeley och Ersta Sköndal högskola utifrån gemensamma forskningsintressen. Tillsammans med professor Lars Svedberg och teol. dr Johan von Essen höll vi en offentlig föreläsning i november 2009 vid School of Social Welfare med namnet ”Civil Society in Prosperity and Recession: The Case of Sweden”. 

Arbetsmöjligheter i USA
Bland annat utifrån den meritering som postdoc-projektet inneburit har jag fått erbjudande om anställning som associate professor (tenured position) vid Stony Brook University, School of Social Welfare, New York, USA. Anställningen kommer att påbörjas den 1 september 2011. 

Utnämnande till docent
Under projekttiden har jag blivit utnämnd till docent vid Ersta Sköndal högskola i februari 2011. 

Civil Society in a Scandinavian Welfare State Context – Trends in Informal Care and Volunteering 

Aims of the project and possible changes during the project
The objective of this research project has been to describe and analyse civil society in a Scandinavian welfare state context, with special focus on trends in informal caregiving and volunteering. Specific research issues raised in the project have concerned what types of informal caregiver and what types of volunteer can be identified, what are the patterns of inter-relation between type of carer and type of volunteer and what patterns of change can be seen over time. The research project had an empirical approach but it has also engaged with and contributed to the debate about civil society in a Scandinavian welfare state context. Reanalysing earlier research has been one methodological tool used when contributing to the theoretical debate and for developing new research questions. Moreover, one additional national survey study has been conducted (in 2009) within the project, which has increased the possibilities further to fulfil the aims of the project. 

The three most significant results from the project 
1). Analyses of the empirical material shows that peoples involvement in civil society are greater than ever in Sweden. If we look at the development of voluntary work, in general, the results from repeated population surveys from 1992 to 2009 display that voluntary work in Sweden is extensive and amazingly stable from an international perspective, with about 50 percent of the population regularly involved in any type of voluntary organization. If the engagement in civil society organizations in Sweden can be described as broad and stable over time, the non-organized, informal help and caregiving can rather be characterized as substantial and increasing over the past two decades. A basic assumption, in order to understand this development, is that, unlike the work of voluntary organizations, informal helpgiving is not surrounded by a "protective" organizational structure, rather it is an open and sensitive system that is affected by the changes - such as cutbacks - in the public welfare system in a more direct way.

2) Analysis of the results shows that it is common in Sweden to be involved both as an informal caregiver and volunteer at the same time. Already in the 1990s it was fairly common to be "doubly active", and there has been a marked increase over time. That this group was the largest in the 2005 study is an interesting result in itself. Knowledge of different groups involvement in unpaid work problematizes the image of that volunteering and informal caregiving would be separate phenomena.

3) The studies conducted of the civil society in Sweden shows that it is common to be "doubly active" and that the boundaries between different forms of unpaid work is more fluid than has been previously recognized. It provides an additional view of the civil society as a context for social care that is multifaceted and varied. One possible interpretation of the rather fluid boundaries between informal caregiving and voluntary work is that the organization of welfare in Sweden so far has provided the opportunity for informal caregivers to have space and time for engagement with voluntary organizations and other community involvement, as well as for the volunteers to carry out informal care work. This commitment can be seen as an expression of a vibrant civil society where both informal caregiving and volunteering is seen as a civic engagement that is an important part of civil society. 

New research questions initiated by the project 
The project has demonstrated the importance of maintaining research that will continue to study issues related to the development of civil society with a special focus on the extent and patterns of change. In line with continued changes in the organization of welfare the project shows that it is important to further study issues of the interface between civil society and the public sector and the market as well. What are the risks of an increasing pressure on people to carry out unpaid work, especially in the nature of care, may it be a risk not only for the potential of the kind of “double activity” that has been outlined in the project and also in general for preserving the civil society as a multi-faceted arena for engagement?

The two most important publications in the project 
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2009). Caregiving and Volunteering among Older People in Sweden − Prevalence and Profiles. Journal of Aging & Social Policy, 21, 4, 352- 373. 
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2011). Links between informal caregiving and volunteering in Sweden: a 17-year Perspective. Accepted for publication in European Journal of Social Work.

The first article (2009) discusses the various profiles of older people who are involved in unpaid work. Older people's engagement in civil society is a multifaceted phenomenon and civil society a social sphere, in which older people have different roles and profiles. The article shows that there are similarities between different types of commitment and engagement among senior citizens, it was possible to discern a distinct group of older people who are engaged both in informal caregiving and in voluntary organizations. The analysis provides an interesting reflection of life in the 'third age' as a phase in which many older people get involved in civil society. The second article (2011) analyzes informal caregiving and voluntary work in organizations in Sweden in a 17-year perspective. The results showed that there were similarities between the various forms of unpaid work. In all four studies, it was common to be involved in both informal caregiving and voluntary work. This group of 'active citizens' were usually also involved in informal social networks. This dual-active group has increased over time and they perform many hours of engagement per month. The findings challenge the literature that argues that informal caregiving is a major barrier to engagement in volunteering. There may be reasons to pay attention to the risk of that increasing pressure on people’s engagement in unpaid work may restrain the ability of this type of dual commitment.

Other types of dissemination of the results and other type of implications of the project 

Presentations at international conferences 
2008 September. ’Aging and Design’ (Arranged by IFA, International Federation on Aging) in Montreal, Canada, September 2008. Presentations: Older People as the Pillar of Civil Society? – Caregiving and Volunteering Among Older People in Sweden. 2008 September. 

Presentation of a paper together with Professor Eva Jeppsson Grassman at an international conference arranged by Ersta Sköndal University College in collaboration with CINEFOGO, ’Contemporary European Perspectives on Volunteering’. Profiles of Older People in Sweden – Patterns of Informal Caregiving and Volunteering.

Presentation of a poster at the IAGG world conference Paris, 4-9/7, 2009: Supporting Elders in Various Cultural Contexts: The Role of Governments, Markets, and Civil Society in Social Policy. Together with Professor Andrew Scharlach, University of California, Berkeley, Professor Mary McCall, St Mary’s College, California, Professor Tokie Amnie, Tsukuba University, Japan, Professor Ariela Lowenstein, Haifa University, Israel och Associate Professor Cecilia Henning, Jönköping University. 

Public presentation at University of California at Berkeley, USA, School of Social Welfare, together with professor Lars Svedberg and Theology Dr Johan von Essen, 16 November 2009. “Civic Participation in Sweden in times of prosperity and crisis”.

Presentation of a paper at the ARNOVA conference in Cleveland, Ohio, USA, together with Professor Lars Svedberg and Theology Dr Johan von Essen, 18-21 November 2009. ”Patterns of Civic Participation in Sweden: Extensive and Stable in Prosperity and Crisis”.

Presentation of a paper at the ISTR conference in Istanbul, Turkey, together with Professor Lars Svedberg and Theology Dr Johan von Essen, July 2010. ” Stability and Variations in Civic Engagement: Sweden in prosperity and recession”.

Visiting scholar at the University of California at Berkeley 
As part of my postdoc I was invited to be a guest researcher and senior lecturer at University of California at Berkeley, School of social Welfare during the period July 2009-January 2010.

Working possibilities in USA
During the time of the postdoc I have been offered a tenured position as associate professor at Stony Brook University, School of Social Welfare, New York, USA. This employment will start at 1 September 2011. 

Appointment as Associate Professor 
During the project I have been appointed as associate professor at Ersta Sköndal University College, February 2011.