Torbjörn Bergman, Statsvetenskap Umeå universitet

2007-2012

Projektet syftade till att bidra till studierna av konstitutionella reformer. Empiriskt har projektet bland annat kartlagt den senaste revideringen av den nuvarande svenska regeringsformen (RF) medan arbetet fortfarande pågick. Tidigare litteratur om svenska grundlagsreformer har tillkommit genom att forskare i efterhand rekonstruerat vad som hände, ibland decennier senare. Det finns mycket goda exempel på bra sådan forskning, men rekonstruktion av motiv och skeenden i efterhand skapar metodologiska problem som vår ansats gav oss goda möjligheter att hantera. Teoretiskt har projektet gett ett bidrag genom att länka till studierna av hur politiska partier gör svåra avvägningar mellan olika målsättningar under varierande institutionella förhållanden.
Projektet har bedrivits enligt projektplanen. Projektets tre viktigaste resultat hänger samman med tre centrala publikationer.

Författningsreformen 2010

I samband med det statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Umeå 27-28 oktober 2011 fick varje deltagare ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Statsvetenskaplig tidskrift (2011, 113:3). Temanumret Författningsreformen 2010 - de politiska partierna och politikens spelregler och redovisar våra viktigaste resultat för en svenskspråkig publik. Det var också ett huvudinslag på den debatt om partierna och politikens spelregler som hölls på årsmötet. Numret består av en introduktion av projektledaren (Bergman) och fem artiklar som analyserar den revison av regeringsformen som beslutades 2010 och som trädde i kraft den 1 januari 2011. I den första artikeln gör Magnus Blomgren en analys av det viktigaste konkreta förslagen och relaterar dem till den (svenska) statsvetenskapliga tradition där politiska partier kan ha flera och ibland motstridiga mål. Det är dock också så att partierna börjar få konkurrens som grundlagsingenjörer. I temanumrets andra artikel granskar David Feltenius en politisk aktör som fått allt mer författningspolitiskt inflytande, nämligen organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och visar hur denna organisation fick starkt genomslag i revideringen av RF. Den tredje artikeln studerar utredningens arbete med jämställdhet. Jessika Wide notera den viktiga förändringen i det könsneutrala språkbruket, men analyserar också frågan om varför utredningen (eller för den delen remissinstanserna) inte hade högre ställda ambitioner på detta område. Shirin Ahlbäck Öberg tar i fjärde artikeln upp en fråga som Grundlagsutredningen i stort undvek, men som däremot utreddes parallellt inom riksdagen, nämligen diskussionen om riksrevisionens roll och funktion. Behandlingen av denna viktiga fråga väcker ytterligare frågor om vem och vilka som ska granska den offentliga makten och hur detta ska organiseras.
Temanumret avslutas med att Sverker Gustavsson diskuterar den s.k. plattläggningsparagrafen som blev berömd i början av 1990-talet och som säger att allt som EU bestämmer gäller, i Sverige. Denna har aldrig uttryckligen skrivits in i RF men Gustavsson hävdar att den finns i konstitutionell praxis (den levande författningen) och att detta leder till att den prövning av gällande rätt som svenska domstolar och myndigheter annars är ålagda att genomföra inte sker inför det som bestäms inom EU:s institutioner. Gustavsson menar att förändringarna i den levande författningen i och med medlemskapet är av oerhörd vikt för den svenska folkstyrelsen. Det är lätt att instämma i denna tes, men det finns också andra tecken på att demokratin förändras. I två andra projektpublikationer på internationellt renommerade förlag har projektet visat på pågående förskjutningar i demokratisyn och hur politiska företrädare hanterar olika roller i skilda politiska system.

Svensk demokrati i västeuropeisk kontext

Den dominerande synen på vad som bäst gynnar demokratin har under de senaste 35 åren förändrats en hel del, inte minst i Sverige. I en ny bok, The Madisonian Turn (Michigan University Press 2011) har jag och medförfattarna benämnt ett synsätt som växer sig allt starkare som ett "Madisonian" synsätt. Detta är namngivet efter USA:s tredje president och en av författarna till The Federalist Papers, James Madison (1982 [1787-1788]). Enligt detta sätt att tänka bör de politiska makthavarnas ambitioner balanseras mot andra politikers strävan efter inflytande och kontroll. Inte minst viktigt är det för denna form av representativ demokrati att valda politiker inte är allsmäktiga. Dessutom bör det upprätthållas en uppdelning av makt mellan olika politiska nivåer (som mellan delstater och en union) eftersom detta innebär att medborgarnas rättigheter skyddas mot övergrepp från en enskild maktfullkomlig politisk nivå. Ett system av "checks and balances" förverkligar demokratin bäst.
Konfliktlinjen i svensk konstitutionell debatt har i samklang med denna trend allt mer kommit att handla om vilken roll domstolarna ska ha. Att domstolarna ska vara självständiga är alla riksdagspartier överens om, men däremot debatteras domstolarnas relation till det politiska systemet och om hur deras oberoende bäst säkerställs. I denna fråga står Socialdemokraterna och Vänsterpartiet mer för det synsätt som dominerade på 1960- och 70-talen, medan de borgerliga och Miljöpartiet är mer inspirerade av det tänkesätt som jag här förknippat med Madison. Vänstern har således svårare att acceptera en ökad domstolsmakt medan de borgerliga och Miljöpartiet är mer benägna att se domstolar som en garant mot övergrepp mot individen. På samma sätt är det framförallt Vänsterpartiet som betonar att svensk demokrati är en "partidemokrati" där väljarnas val mellan olika partier på valdagen bör ha ett alldeles avgörande inflytande på hur politiken utformas. De borgerliga och MP vill också slå vakt om de politiska partierna men är samtidigt mer benägna att starkare betona sådant som betydelsen av ett starkt personvalsinslag, behovet av fler folkomröstningar och behovet av en författningsdomstol.
Andra konstitutionella förslag som pekat i samma (Madisonska) riktning, som att införa en av politikerna mer oberoende riksbank, har genomförts i brett samförstånd och setts som en naturlig del av ett medlemskap i den Europeiska unionen. Sammantaget, vill jag påstå, har den dominerande trenden lett till att demokratins främsta företrädare, riksdagen, under de senaste 35 åren blivit allt mindre betydelsefull. Numera är riksdagen en av flera politiska beslutsfattare som styr över Sverige. Men att den är mindre viktig betyder inte att riksdagen är betydelselös eller saknar inflytande. Det är inte heller de folkvalda representanterna, men deras roll(er) har förändrats.

Vilken roll (och vilka roller) har de folkvalda politikerna?

I moderna parlamentariska demokratier är det vanligt att man diskuterar behovet att reformera de grundläggande konstitutionella spelreglerna. Några av orsakerna bakom dessa diskussioner är nya förväntningar på vad representation bör innebära, nya mönster av konflikt och ökade krav på öppenhet. Sådana konstitutionella diskussioner och förändringar är definitivt intressanta i sig, men för att säga något om hur dessa olika regler förändrar politiken, måste vi också se bortom reglerna som sådana och studera hur de påverkar politikernas agerande. Även i en tredje del av projektet har ambitionen varit just denna, och resultaten publiceras i boken Parliamentary roles in modern legislatures (Routledge 2012).
Boken presenterar en rad jämförande analyser av rolluppfattningar bland politiker inom moderna demokratier. Den gör en skillnad mellan lagstiftande, parlamentariska och representativa roller och med dessa roller avser man mönster av attityder och/eller beteende bland parlamentsledamöter. Dessa roller påverkas av förändringar i konstitutionella regler. Redaktörerna drar slutsatsen att studier av parlamentariska roller är ett relevant sätt att utvärdera samtida demokrati och belysa konskevenser av konstitutionella frågeställningar och reformer. Både parlamentsledamöters syn på sina jobb och arbetsfördelningen mellan dem, säger en del om tillståndet för politisk demokratisk representation i olika kontexter. Detta är också en huvudsaklig slutsats i boken, de institutionella aspekterna av politiken påverkar hur politikerna definiera sina roller och hur de agerar utifrån dessa.

Nya forskningsfrågor och avslutande kommentarer

Detta forskningsprojekt har lagt en grund för fortsatt nordiskt och europeiskt forskningssamarbete runt komparativa författningsfrågor. På Island diskuterar man i dag förändringar i riktning mot mer av direktdemokratiska förslag. I Finland pågår det däremot en parlamentarisering av den tidigare semi-presidentialismen. På liknande sätt är de konstitutionella frågorna aktuella i Danmark och Norge. En fokuserad och komparativ studie av de specifika förslagen och dess konsekvenser är ett naturligt nästa steg av denna forsning.
En annan viktig forskningsfråga vore att undersöka relationen mellan å ena sidan de svenska och nordiska demokratierna, som västeuropeiska exempel, och utvecklingen inom EU. Sedan slutet av 1980-talet har man i de nordiska länderna genomfört flera omfattande maktstudier på nationell (horisontell) nivå. Men dessa har framförallt varit fokuserade på ett land i taget och - som sagt - på den nationella nivån. Det är nu hög tid för en vertikal och komparativ maktstudie. Det är en idé som skulle lämpa sig mycket väl för en kommande ansökan om ett större forskningsprogram.

Publikationer

Publikationer (temanummer och böcker samt kapitel och artiklar som publicerats utanför de tre huvudsakliga projektpublikationerna)

Bergman, Torbjörn (2011). Gästredaktör. ”Tema: Författningsreform 2010 – partierna och politikens spelregler”, Statsvetenskaplig tidskrift, 113:3, 259-350.

Bergman, Torbjörn and Strøm, Kaare, eds., (2011). The Madisonian Turn – Political Parties and Parliamentary Democracy in Nordic Europe.  Ann Arbor: University of Michigan Press.

Blomgren, Magnus & Rozenberg, Olivier, eds. (2012), Parliamentary Roles in Modern Legislatures, London: Routledge/ECPR studies in European political science.

Feltenius, David (2011), ”Grundlagen och den kommunala självstyrelsen”. Ivarsson, Andreas (red), Nordisk kommunforskning: En forskningsöversikt med 113 projekt. Göteborg: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan.

Feltenius, David (2011), ”En ren partiangelägenhet? Om regionala och lokala intressen i författningspolitiken”. Statsvetenskaplig tidskrift, 113 (3), ss. 291-312.

Feltenius, David (2010), ”En progressiv agenda? Om Sveriges Kommuner och Landsting och författningspolitiken”. I: Tallberg, Pontus & Bergmann-Winberg, Marie-Louise von, Flernivåstyrning - framgångsfaktor för kommuner, regioner och staten. Kristianstad: Region Skåne.