Ulrika Holgersson, historiska institutionen, Lunds universitet

Projektets syfte

Syftet med projektet var att med utgångspunkt i svenska spelfilmer om hembiträden från ca 1930-50 studera förhandlingar kring hur man under denna period kunde "göra" klass och genus och hur dessa praktiker kan relateras till dagens och dåtidens förståelse av klassamhället och folkhemmets framväxt. Utgångspunkten var 16 filmer där hembiträden har bärande roller: Vi som går köksvägen (1932), Bröderna Östermans huskors (1932, resp. 1946), Hemslavinnor (1933), Fröken blir piga (1936), Sara lär sig folkvett (1937), Milly, Maria och jag (1938), Herr husassistenten (1939), Frun tillhanda (1939), Hanna i societén (1940), Vi hemslavinnor (1942), Brita i grosshandlarhuset (1946), Kristin kommenderar (1946), Stiliga Augusta (1946), Iris och löjtnantshjärta (1947) och Jungfrun på jungfrusund (1949).

En kompletterande målsättning med projektet blev med tiden att utarbeta en modell för historisk spelfilmsanalys som, med sina flerfaldiga ingångar, kan tjäna som utgångspunkt för studier av filmer med skilda förankringar i rum och tid. Ett bärande antagande är att filmen härbärgerar olika samhälleliga ideal och principer med hjälp av de karaktärer den gestaltar som typer eller stereotyper, vanligen genom att ställa dem mot varandra. Förutom fokus på filmens form och stil, behandlar modellen den omgivande filmkulturen, uttryckt i medias gestaltning av filmstjärnor och filmkritikers kommentarer i recensioner - och, förstås, relationen mellan filmen och filmkulturen. Rent konkret fördelades analysen på tre delar: först en genomgång av 1930-talets filmer, sedan en av 1940-talets och till slut en längstudie av ett antal filmer/rollkaraktärer som gjordes/gestaltades vid upprepade tillfällen under båda decennierna. I alla tre avdelningarna närlästes varje film för sig och varje sådan läsning föregicks av en kortare biografisk undersökning av respektive films ledande stjärnor och deras gestaltning i filmkulturen (filmtidningar). Dessa stjärnor var i tur och ordning: Tutta Rolf, Marianne Löfgren, Karin Swensson, Margurite Viby, Elof Ahrle, Britta Brunius, Rut Holm, Eva Dahlbäck, Ingrid Backlin, Mai Zetterling, Sickan Carlsson, Frida Sporrong, Emy Hagman och Dagmar Ebbesen.

Projektets tre viktigaste resultat

Ett första viktigt och grundläggande resultat är, på tvärs mot den forskning som tidigare gjorts om kvinnliga representationer i 1930-talsfilmer, att huvudkaraktärerna är typer snarare än stereotyper. Det innebär att de omfattar några lätt igenkänningsbara drag som kan kopplas till samhälleliga principer. Dessa karaktäristika framstår som representativa för dem som tillhör den samhälleliga gemenskapen. Tvärtom förhåller det sig med stereotyperna, vars drag är mer förenklade, och som betecknar dem som inte tillhör detta kollektiv. I filmens narrativ ställs typer mot stereotyper, så att olika samhälleliga ideal och värderingar kontrasteras mot varandra i en hegemonisk förhandling. Karaktärernas drag kommer till uttryck genom så väl visuell som språklig gestaltning. Det betyder att inte endast deras repliker används som förmedlare av ett övergripande budskap, utan också deras kroppsliga beteende, det vill säga deras rörelsemönster och mimik, deras scenografiska inramning och kinematografiska behandling.

De övriga två viktigaste resultaten från projektet berör innehållet i dessa förhandlingar, nämnda ovan. Till att börja med kan det slås fast att filmernas hembiträdeskaraktärer formerar en motröst mot såväl filmkritikernas som samtida politikers och debattörers negativa bild av dem. Trots att hembiträdesfrågan diskuterades livligt i riksdagen, kom inte deras rättigheter att stärkas mer än marginellt. Inte ens det socialdemokratiska kvinnoförbundet ställde upp för dem fullt ut. Och filmkritiken avfärdade de populära "pigrollerna" som ytliga och obetydliga. Ändå - man skulle kanske kunna säga paradoxalt nog - uttrycktes många gånger en bild av hembiträdet i spelfilmen som självmedveten, ansvarsfull, kort och gott som en god representant för sitt yrke. Stundtals formulerades detta också mer explicit som en protest mot att behandlas "som bara en piga". Detta försvar kan i sin tur ses mot den bakgrunden att hembiträdena ofta har rollen i filmernas berättelser som medlare mellan olika karaktärer. På så vis formas genom hembiträdeskaraktärerna nya allianser kring nya samhälleliga ideal och principer. Det är också i anslutning härtill som studiens tredje viktigaste resultat kan sammanfattas: att filmernas hegemoniska ideal följer en utveckling från ett befriande bejakande av ungdomlighet, kvinnlig självständighet och sexualitet, till ett mer allvarligt anammande av en traditionell och kysk kvinnlighet, med vilken samförstånd över klass- och könsgränserna betonas i högre grad. Som en vattendelare uppträder här andra världskrigets utbrott. Idealen förkroppsligas inte minst av särskilda stjärnor, i filmen liksom i den omgivande filmkulturen, vars popularitet skiftar med idealens gångbarhet, från Tutta Rolf vid 1930-talets ingång till Sickan Carlsson och Dagmar Ebbesen vid 1940-talets slut.

Nya forskningsfrågor

Utifrån varje resultat har nya frågor väckts:
1) När det gäller spelfilmen som historisk källa, mot bakgrund av den dominerande benägenheten i tidigare forskning att avfärda genren som ytlig, stereotyp och världsfrånvänd, framstår ett klart behov att fortsätta att undersöka dess gestaltningar inom andra områden: Vilka andra ideal och ställningstaganden finner man här, förutom dem som rörde hembiträden?
2) När det gäller hembiträdenas och hemservicearbetets roll i den svenska 1900-talshistorien, mot bakgrund av den centrala plats som hembiträdena faktiskt hade i populärkulturen: Hur formerades deras kamp på andra arenor? Vilken betydelse hade det faktum att arbetarrörelsen inte ville inkludera dem i sin gemensamma kamp för den socialdemokratiska välfärdspolitikens utformning? Vilka rötter har de diskurser som styr dagens debatt om RUT- och ROT-avdrag?
3) När det gäller 1930- och 40-talens samhälleliga kontrakt kring genus och klass, mot bakgrund av att 1930-talets kvinnoideal en kort tid gav utrymme för mer frigörelse och självständighet: Hur kan man förklara den omförhandling som skedde vid tiden före andra världskrigets inbrott? Vilken inverkan har överhuvudtaget andra världskriget haft på den svenska modellens utformning?

Projektets två viktigaste publikationer

Projektets viktigaste resultat presenteras i två publikationer. Den första är en monografi: Inte bara en piga. Hembiträdet, spelfilmen och folkhemmet under svenskt 1930- och 40-tal (kommande hösten 2013). Denna omfattar studiens empiri i sin helhet. Den andra är en artikel, "Historisk spelfilmsanalys", som publiceras i en historisk tidskrift eller metodantologi. Här utvecklas den metodmodell som legat till grund för undersökningen, och som är tänkt som ett verktyg eller en utgångspunkt för fortsatt forskning om andra spelfilmer.

För att sprida resultaten utanför Sverige har ett delkapitel i boken publicerat på engelska (också med open access, se länk nedan): "Regional Conflicts: from the Merchant's House to the People's Home", i Regional Aesthetics. Locating Swedish Media, (red.) Erik Hedling, Olof Hedling och Mats Jönsson, Stockholm 2010. Ytterligare en artikel med en sammanställning av de viktigaste resultaten planeras i en antologi om nordisk arbetarhistoria på Berghahn books (kommande 2014).

Övrig förmedling av projektets resultat

Projektet har vuxit fram i dialog med det övriga forskarsamhället. Det introducerades först på NECS (European Network for Cinema and Media Studies), konferens i Budapest 19-22 juni 2008. Det har också presenterats på det Svenska historikermötet i Göteborg 5-7 maj 2011, på det Nordiska arbetarhistorikermötet i Landskrona den 27 maj 2011 och på det 10:e Nordiska Könshistorikermötet i Bergen 9-12 augusti 2012. Därtill har föreläsningar hållits på det Mediehistoriska seminariet vid Lunds universitet (maj 2010), Genusvetenskapens dag vid Lunds universitet (oktober 2010), Forskarskolan i kulturhistoria, Fokult, vid Stockholms universitet (november 2010), Historiska föreningen, Lund (november 2010), samt vid Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks, Stockholm, Hembiträdesvecka (november 2011). Vid flera av dessa tillfällen har framträdandet skett i anslutning till presentationer med andra nordiska forskare med närliggande ämnen, som jag samarbetat med: professor Erik Hedling, Filmvetenskap, Lunds universitet; docent Mats Jönsson, Filmvetenskap, Lunds universitet; professor Ann-Kristin Wallengren, Filmvetenskap, Lunds universitet; fil. dr Elisabeth Björklund, Filmvetenskap, Lunds universitet, docent Anders Åberg, Filmvetenskap, Linnéuniversitet; doktorand Raija Talvio, Department of Motion Picture, TV and Production Design, Aalto University, Helsingfors; fil.dr Kukku Melkas, School of Art, Literature and Music, University of Turku; doktorand Karin Carlsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet; Tinne Vammen, frelancer samt professor emerita Sølvi Sogner, Institutt for arkeologi, konservering og historie, Oslo universitet.
Projektet har också presenterats på min hemsida och i ett inslag i Vetenskapsradion Forum den 26 september 2011 (se länkar nedan).

Länkar

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12905 ?&artikel=4707142
http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=21231&p=103
http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/Regional%20Aesthetics/RegionalAesthetics.pdf

Publikationslista

Inte bara en piga. Hembiträdet, spelfilmen och folkhemmet under svenskt 1930- och 40-tal, kommande 2013

”Historisk spelfilmsanalys”, kommande 2013

”Regional Conflicts: from the Merchant’s House to the People’s Home”, i Regional
Aesthetics. Locating Swedish Media, (red.) Erik Hedling, Olof Hedling och Mats Jönsson, Stockholm 2010