PROJEKTETS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE
Projektets övergripande syfte har varit att öka kunskapen om efterfråge- och utbudssidan av nya ekonomistyrningskoncept, såsom balanserat styrkort (BSC), aktivitetsbaserad kalkylering (ABC), ’beyond budgeting’ (BB) och kundinriktad ekonomistyrning. Beträffande efterfrågesidan har projektet fokuserat (i) faktorer som kan förklara varför vissa organisationer adopterar och andra förkastar koncept och (ii) länken mellan adoptionsmotiv och utformning och användning av koncept i organisationer. När det gäller utbudssidan har projektet fokuserat hur utbudssidans aktörer, såsom konsultföretag, professionsorganisationer, media, förlag och lärare/forskare, samarbetar och bearbetar (översätter) globala koncept i samband med att de lanseras på den svenska marknaden för att de ska stå i samklang med lokala förhållanden. Syftet har uppfyllts via ett antal delstudier i vilka varierande teoretiska ansatser - nyinstitutionell teori, ekonomisk teori om konkurrens och situationsteori – och metoder – intervjuer med adoptörer och nyckelaktörer på utbudssidan, telefon- och webbenkäter riktade mot svenska och europeiska adoptörer samt innehållsanalys av svensk tryckt media och böcker som spridningskanal för ekonomistyrningskoncept till efterfrågesidan – använts. Projektets delstudier ger därför en bred belysning av givna frågor, särskilt sådana som relaterar till efterfrågeperspektivet.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH BIDRAG TILL FORSKNINGSFRONTEN
1) Vi utvecklar och testar en modell för adoption av nya managementkoncept (såsom ekonomistyrningskoncept) som bygger på idéer om (i) kompatibilitet mellan organisationskultur och normer och värderingar inbäddade i koncept och (ii) att både tidiga och sena adoptörer kan motiveras att adoptera på basis av förväntade ekonomiska och sociala vinster och förluster (förluster i termer av försvagad legitimitet och konkurrenskraft). Modellen belyser hur ett dynamiskt samspel mellan organisationskultur, normer och värderingar inbäddade i koncept och adoptionsmotiv påverkar adoptionsbeslut över diffusionslivscykeln. Modellen predikterar att ett koncept som är kompatibelt med ett företags organisationskultur adopteras tidigt i diffusionslivscykeln om det uppfattas kunna leverera tillräckliga vinster medan det förkastas om det inte uppfattas kunna göra det samt att ett koncept som är inkompatibelt med ett företags organisationskultur adopteras sent i diffusionslivscykeln om det uppfattas kunna reducera sannolikheten för uppkomst av förluster medan det förkastas om det inte uppfattas kunna göra det. Modellen får empiriskt stöd. Resultaten ger en djupare förståelse än tidigare forskning för varför vissa företag är tidiga adoptörer och andra är sena adoptörer, varför adoptionsmotiv skiljer sig åt mellan tidiga och sena adoptörer och varför vissa företag väljer att inte adoptera. Dessa observationer är betydelsefulla även eftersom de ifrågasätter den nyinstitutionella teorins antagande om att tidiga adoptörer endast drivs av strävan efter ekonomisk effektivitet och sena adoptörer endast av legitimitetssträvanden. Våra resultat ifrågasätter därmed uppfattningen om nyinstitutionell teori som en teori om isomorfism genom att förklara hur och varför adoptionsbeslut kan leda till olika slag av utfall, d v s organisatorisk heterogenitet snarare än organisatorisk homogenitet.

2) En etablerad uppfattning i forskning, undervisning och professionssammanhang är att det finns en positiv relation mellan konkurrensintensitet och utformning av ekonomisystem – ju högre grad av konkurrensintensitet, desto mer sofistikerade ekonomisystem (i termer av designelement) behövs. Denna uppfattning har dock varit svår att empiriskt styrka. Under senare år har därför en reaktion mot uppfattningen vuxit fram. På basis av ekonomisk teori predikteras i stället att den påverkan som konkurrensintensitet har på hur företag väljer att agera, t ex avseende design av ekonomisystem, även beror på både slag av konkurrens – t ex pris-, marknads-, kund- och kvalitetskonkurrens – och aspekt på ekonomisystem – t ex belöningssystem, prestationsmätning, prissättning och produktkalkylering. Vår studie baseras på denna idé och fokuserar på fallet med kundservicekonkurrens och kundinriktad ekonomistyrning. Vi finner att konkurrensintensiteten är positivt eller negativt relaterad till utformning av system för kundinriktad ekonomistyrning betingad av den grad till vilken företag anpassar aktiviteter och erbjudanden för att möta kundönskemål. Vi finner att när kundservicekonkurrensen är hög finns det en positiv relation mellan konkurrensintensitet och utformning av kundinriktad ekonomistyrning och när kundservicekonkurrensen är låg är relationen negativ. Vår forskning är viktig av åtminstone tre skäl. För det första, den bidrar med de första bevisen för förekomsten av en ’crossover’ interaktionseffekt mellan konkurrensintensitet och slag av konkurrens på utformning av ekonomisystem. För det andra, den bidrar med en modell som förklarar varför vissa företag utformar och använder sofistikerade system för kundinriktad ekonomistyrning medan andra väljer mindre sofistikerad styrning och varför utformning och användning av kundinriktad ekonomistyrning skiljer sig åt mellan konkurrensarenor. För det tredje, den har viktiga implikationer eftersom den tyder på att den allmänna uppfattningen om att ökad konkurrensintensitet leder till utformning och användning av mer sofistikerade ekonomisystem behöver övervägas.

3) Det finns betydande empiriskt stöd för att den framgång ett nytt managementkoncept får på användarsidan i termer av t ex adoption till stor del är avhängigt insatser från diffusionsprocessens utbudssida. Den består av aktörer, bl a konsultföretag, professionsorganisationer, media, konferensarrangörer, mjukvaruleverantörer, förlag, och utbildningsorganisationer, vars insatser bidrar till att lansera och sprida koncept till potentiella adoptörer. I svensk kontext har utbudssidan visat stor effektivitet beträffande globala ekonomistyrningskoncept, särskilt balanserat styrkort (BSC) och aktivitetsbaserad kalkylering (ABC). Ett globalt koncept som dock inte nått samma framgång i Sverige är ’beyond budgeting’ (BB), vilket är förbryllande av två skäl. För det första, BB promotades globalt av aktörer av samma kaliber (flera aktörer var desamma) som i fallen med BSC och ABC. Det är därför rimligt att anta att dessa framgångar skulle motivera den svenska utbudssidan att ställa sig positiv till och mobiliseras kring BB. För det andra, den allmänna idén om budgetlös styrning har ett positivt rykte i Sverige, primärt pga Svenska Handelsbankens framgångar och Jan Wallanders goda rykte som företagsledare. Eftersom banken utgör det centrala framgångsexemplet i BB-retoriken är det rimligt att anta att det råder goda förutsättningar för BB att nå framgång eftersom utbudssidan kan ’rida på’ bankens framgångar och Jan Wallanders goda rykte. Via intervjuer med aktörer på utbudssidan söker vi svar på frågan hur överväganden, beslut, handlingar och interaktion mellan aktörer har bidragit till misslyckandet för BB i svensk företagspraktik. Våra resultat visar att en svagt mobiliserad utbudssidas agerande har medfört att kraftigt reducerade, heterogena uppsättningar av retorik och designelement (BB-konceptet) har nått endast en liten andel av potentiella adoptörer. Resultaten är viktiga eftersom de (i) ger insikter om mikronivåaktiviteter som påverkar utvecklingen och utfallet av processen när ett globalt koncept inträder i en lokal kontext, (ii) ger en kompletterande och mer nyanserad bild av centrala antaganden i den litteratur som fokuserar spridning av koncept, inklusive konfigurationen av och samarbeten på utbudssidan, utbudssidesaktörers roller och betydelse och (iii) ger en alternativ bild av hur utbudssidans aktörer använder koncepts tolkningsutrymme för att popularisera dem.

FORTSATT FORSKNING
Projektet ger upphov till flera nya forskningsfrågor och förslag till fortsatt forskning. Relaterat till delstudierna presenterade ovan är några sådana följande:

1) Vi fann att en mindre grupp av de företag som adopterade tidigt i diffusionslivscykeln var inkompatibla företag, d v s det förelåg ej överensstämmelse mellan organisationskultur och normer och värderingar inbäddade i det koncept som studerades. Det var ett resultat som inte överensstämde med våra prediktioner. Ett likartat resultat erhölls i en australiensisk/nya zeeländsk närliggande studie. Dessa två resultat tyder på att diffusionsprocessen är mer komplex och svårare att förstå än vad som hittills har antagits. Framtida forskning kan därför med fördel ingående studera adoptionsmotiv hos tidiga inkompatibla adoptörer.

2) Att förstå hur efterfrågan på ekonomistyrningsinformation för olika syften och relaterar till utformning av ekonomisystem är en viktig fråga. Det finns därför behov av ytterligare forskning med fokus på den gemensamma effekten av konkurrensintensitet och slag av konkurrens på användning och utformning av ekonomisystem under olika konkurrensbetingelser.

3) Vår studie av utbudssidan av diffusionsprocessen visar att vi behöver mer ingående kunskap om ett flertal aspekter på hur utbudssidesaktörer arbetar och samarbetar. Vi behöver veta mer om varför (och varför inte), hur och under vilka omständigheter aktörer använder globala koncepts tolkningsutrymme för att anpassa den till lokala förhållanden. Vi behöver även mer kunskap om samarbeten mellan utbudssidans aktörer och andra aktörer. Forskning kan då fokusera på slag av samarbeten, nytta och kostnader förknippade med olika slag av samarbeten och kritiska framgångsfaktorer för olika slag av samarbeten.

SPRIDNING AV RESULTAT
Resultat har publicerats i internationella tidskrifter och böcker. Arbetsuppsatser har presenterats på nationella och internationella konferenser och workshops och på seminarier vid universitet och högskolor. Se publikationslistan.