Johan Hvenmark, Ersta Sköndal Högskola

2008-2013

Företagsvärldens fokus på allt från effektivitet, rationaliseringar och konkurrens till varumärken, marknadsföring, kunder och vinst görs i dag allt oftare till både norm och praktik för hur statliga, kommunala och ideella organisationer styrs, leds och utvecklas. Parallellt har betydande delar av den civilsamhällesorienterade forskningen både i Sverige och utomlands länge fokuserat på relationen mellan aktörer i offentlig respektive ideell sektor. Även om detta fokus har genererat avgörande insikter har det också inneburit att nuvarande kunskapsläge gällande området som i detta projekt beskrivs som gränslandet mellan marknad och civilsamhälle är bristfällig.

Med detta som utgångspunkt har projektets övergripande avsikt varit att tillföra kunskap vad gäller skärningspunkten mellan marknadens näringsliv och civilsamhällets föreningsliv genom att studera hur idéer och praktiker sprids och används mellan och inom dessa två samhällssfärer. Projektets syfte var att beskriva och problematisera hur, varför och med vilka konsekvenser så kallade managementmodeller - det vill säga, koncept och praktiker primärt ämnade för företagsstyrning/-ledning/-utveckling - sprids till och används inom ideella organisationer.

Projektets empiriska bas utgörs av en fallstudie av en större svensk medlemsbaserad ideell organisation i vilken man sedan mitten av 1980-talet implementerat och arbetat med olika typer av managementmodeller. Den empiriska undersökningen omfattar tiden mellan 1995 och 2010, eftersom man i den aktuella organisationen då upplevde både en större kris och genomförde en del omfattande förändringar. Något som i sig visade sig utgöra viktiga förutsättningar för den studerade implementeringen och utvecklandet av den välkända managementmodellen Balanserat styrkort. Det empiriska materialet omfattar dels intervjuer och dels internt producerade texter, så som rapporter, utredningar, hemsidor och policys. Tonvikten ligger dock vid protokoll från den aktuella organisationens förbundsstyrelsemöten mellan åren 1993-2010 samt intervjuer med ett femtontal chefer och förtroendevalda på ledande positioner.

Tre viktiga resultat

Hittills genomförda analyser har givit följande:
1) För att vi bättre ska kunna förstå och problematisera de fenomen och skeenden som återfinns i gränslandet mellan marknad och civilsamhälle behöver vi både nyansera befintliga och utveckla nya begrepp och begreppsrelationer. En central referenspunkt i detta projekt utgörs av begreppet managerialism, som dock är behäftat med en påtaglig analytisk oskärpa. Dess otydlighet, som tydligt framträder i relevant forskningslitteratur, kommer av att det ofta används för att beteckna både en ideologi baserad på vad som ofta kallas corporate management, det vill säga idéer, kunskaper och praktiker med bas i företagsledning/-styrning/-utveckling; en snabbt ökande tilltro i samhället att professionella managers är de enda kapabla att förändra och utveckla organisationer; och den process med vilken ovanstående ideologi och tilltro sprids mellan och görs till norm och praktik i organisationer. Managerialism används alltså för att beskriva både en ideologi, ett antagande och en förändringsprocess. Att på detta sätt samla flera olika betydelser i ett och samma begrepp inverkar negativt på dess analytiska skärpa. I stället bör man, precis som i andra liknande fall, skapa olika men relaterade begrepp för att fånga de olika aspekterna och fenomenen. Om man till exempel drar en parallell till hur begreppet professionalisering så används i princip uteslutande för att beteckna den/de processer genom vilka ett sammanhang på ett eller annat sätt professionaliseras. Detta medan det närliggande begreppet professionalism endast tycks användas för att klargöra de bakomliggande normer och värderingar som definierar och möjliggör ett sammanhangs professionalisering. På samma sätt bör man använda managerialism, det vill säga för att beteckna ideologin bakom processen (managerialisering) som gör att man i fler och fler organisationer i dag exempelvis anställer professionella managers och/eller i ökande grad använder sig av idéer och praktiker med tydlig koppling till företagsledning/-styrning/-utveckling.

2) Analysen av projektets empiriska material vittnar om att vissa intervjupersoner uppfattade implementeringen och användandet av den aktuella managementmodellen som inte bara nödvändig utan också som bra för organisationens utveckling. Andra såg det dock som onödigt, fel, svårhanterligt eller till och med som skadligt. Det senare genererade både skepsis och i vissa fall även en öppen kritik. 2010, efter nästan tio års arbete med uteblivna önskade effekter, bestämde sig den studerade organisationens högsta ledning för att implementera en annan välkänd managementmodell (Målstyrning) i stället. Utifrån teorier om organisationsförändring och studier av organisationer som på olika sätt anammar managementmodeller visar analysen att organisationen i fråga på två olika sätt tycks genomgå en managerialiseringsprocess. Dels genom vad som skulle kunna liknas vid ett gradvis etablerande av ett övergripande synsätt i vilket företagsvärlden framställs som primär referensram och inspirationskälla för hur organisationer generellt bör förändras och utvecklas, och dels genom att ett mer handfast användande av idéer och praktiker typiska för företagsstyrning/-ledning institutionaliseras.

3) Analysen visar också att ovan nämnda managerialisering inte skulle ha varit möjlig om det inte hade varit för två parallella förändringsprocesser - professionalisering och centralisering. Professionaliseringen handlade i detta fall primärt om att organisationens tjänstemän gick från att vara generalister till att mer bli specialister. Ett skifte som ägde rum dels genom att redan anställda tjänstemän, med början runt 1995, gavs allt mer specifika uppgifter och väl avgränsade ansvarsområden och dels genom att de flesta som nyanställdes från mitten av 1990-talet och framåt var högskoleutbildade med tydliga professionsinriktningar. Under 1990-talets senare hälft utvecklades även en allvarlig intern kris, vilket ledde till en omfattande intern omstrukturering som delvis resulterade i att vissa funktioner och aspekter av organisationen centraliserades. Båda dessa förändringar, den ena mer gradvis och den andra mer tillfällig, framställs i det empiriska materialet som helt avgörande för att det sedan överhuvudtaget skulle vara möjligt att föra in och vidareutveckla den aktuella managementmodellen på så sätt som skedde.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Projektet har lett till nya frågor gällande både den ovan beskrivna managerialiseringsprocessen och de modeller som sprids via denna process. Då vi på grund av kunskapsläget saknar mer aggregerad kunskap om denna process kan vi inte säga någonting hur pass vanlig den egentligen är bland civilsamhällets organisationer. På samma sätt har detta projektet också tydliggjort att vi behöver generera både aggregerad och fördjupad detaljkunskap gällande processens inneboende mekanismer och de eventuellt omgivande faktorer som möjliggör respektive hindrar densamma. Längs samma tankelinje är det även högst relevant att i detalj fortsätta studera managementmodellerna i sig för att utröna om det finns något i deras grundläggande logik, uppbyggnad eller funktion som gör det antingen möjligt eller omöjligt att förena dem med andra organisationer än marknadens företag. Till sist behöver vi också utveckla mer kunskap gällande de eventuella konsekvenser en ökad managerialisering ger upphov till både för individer, organisationer och samhället i stort.

Projektets internationella förankring

Under projekts gång har fruktbara kontakter och samarbeten utvecklats med forskare i framför allt USA. Samverkan med en av de ledande amerikanska forskarna på området, assoc. prof. Angela Eikenberry (Univ. of Nebraska Omaha), har hittills lett till både en publicering i ett specialnummer av tidskriften "Administrative Theory & Praxis" (2013) men också flera samarbeten kring konferenspaneler och -seminarier samt långtgående diskussioner om utvecklandet av framtida gemensamma projekt gällande gränslandet mellan marknad och civilsamhälle. Med bäring på projektets specifika tematik har under hand även parallella projekt initierats kring frågor om professionalisering och så kallad nonprofit management education. Här har samarbete dels skett med prof. Rosanne Mirabella (Seton Hall Univ.) och prof. Norm Dolch (Univ. of North Texas), vilket har resulterat i flertalet internationella publiceringar, nya projekt samt en inbjudan att vara guest editor för tidskriften "Journal of Nonprofit Education and Leadership". Ett sedan tidigare etablerat samarbete med prof. Michael Meyer (Vienna Univ. of Economics and Business) har inte bara varit betydelsefullt för det nuvarande projektets planerande och genomförande utan också som inspiration för fortsatt forskning inom området.

Två viktigaste publikationer och publiceringsstrategi

Projektinnehavaren har kontinuerligt deltagit aktivt på internationella konferenser, vilket har varit avgörande för projektets genomförande, resultat och framgångsrika internationella förankring. De hittills viktigaste texterna inom projektet är dels en artikel som i huvudsak utgår från projektets empiriska material och som publicerades i tidskriften "Administrative Theory & Praxis" under 2013, och dels en mer konceptuell text som under 2013 presenterats på konferensen Association for Research on Nonprofit Organizations and Voluntary Action. Intentionen är att publicera den senare texten under 2014.

Publikationer

Publikationer (2009-2013) och länk till egen webbsida

Artiklar
Hvenmark, J. (2013). Business as usual? On managerialization and the adoption of the Balanced Scorecard in a democratically governed civil society organization. ”Administrative Theory & Praxis”. Vol. 35(2).

Hvenmark, J. och Segnestam Larsson, O. (2012). International mappings of nonprofit management education: An analytical framework and the case of Sweden. ”Nonprofit Management and Leadership”. Vol. 23(1).

Hvenmark, J och Segnestam Larsson, O (2011). The role of national contexts. Nonprofit management education in Sweden. ”Journal of Nonprofit Education and Leadership”. Vol. 2(2).

Böcker och bok kapitel
Hvenmark, J. (red.) (2012). Är idrott nyttigt? En antologi om idrott och samhällsnytta. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hvenmark, J. (2012). Introduktion – om nytta generellt och om idrottens eventuella samhällsnytta specifikt. I ”Är idrott nyttigt? En antologi om idrott och samhällsnytta”. Hvenmark, J. (red.). Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hvenmark, J. (2010). Members as democratic owners and profitable customers – on changing perceptions of membership and the commercialization of CSOs. I ”A panacea for all seasons? Civil society and governance in Europé”. Freise, M., Pyykkönen, M. och Vaidelyte E.  (red.). Baden-Baden: Nomos.

Hvenmark, J. och Segnestam Larsson, O. (kommande). Organisering och ledning av ideella organisationer i ett nytt millenium (arbetstitel). Lund: Studentlitteratur.

Hvenmark, J. och Segnestam Larsson, O. (2011). Teaching management to civil society leaders. I ”Nordic civil society at a cross-roads”. Wijkström, F. och Zimmer, A. (red.). Baden-Baden: Nomos.

Hvenmark, J. och Wijkström, F. (2012). The Red Cross. I ”Encyclopedia of Global Studies”. Anheier, H. K. och Juergensmeyer, M. (red.). Thousands Oaks: Sage.

Einarsson, T. och Hvenmark, J. (2012). Efter medlemskapet? Engagemang och föreningsliv för en ny tid. I ”Civilsamhället i samhällskontraktet”. Stockholm: European Civil Society Press.

Wijkström, F. och Hvenmark, J. (2010). Symboler som skyddar liv. I "Civilsamhällets många ansikten", Wijkström, F. (red.). Stockholm: European Civil Society Press.

Konferensbidrag
Hvenmark, J. Business as usual? Exploring managerialization and its consequences in civil society organizations. Presenterat vid ARNOVA, Indianapolis, USA, November 15-17, 2012.

Hvenmark, J. Managerialization and the use of management knowledge in civil society organizations – the case of the Swedish Union of Tenants. Presenterat vid PAT-Net, South Padre Island, Texas, USA. May 17-20, 2012.

Hvenmark, J. Borrowing from the market: exploring the adoption of management models in civil society organizations. Presenterat vid EGOS Colloquium, Gothenburg, Sweden. July 6-9, 2011.

Hvenmark, J. In the borderlands between business and civil society: On the use of management models in civil society organizations. Presenterat vid ISTR, Istanbul, Turkey. 7-10 July, 2010.

Hvenmark, J. In the borderlands between business and civil society: On the use of management models in civil society organizations. Presenteratvid Governance of Civil Society Organizations, CNAM Paris, France. September 7-8, 2009.

Hvenmark, J. och Segnestam Larsson, O. Non-Profit Management Education: The Deviating Case of Sweden. Presenterat vid Benchmark 3.5, Conference on Nonprofit and Philanthropic Studies, March 24-27, 2011, San Diego, California

Hvenmark, J. och Segnestam Larsson, O. Emerging opportunities for non-profit management education: The deviating case of Sweden. Presenterat vid ISTR, Istanbul, Turkey. 7-10 July, 2010.

Hvenmark, J. och von Essen, J. (2010). A civic trinity in transformation? – Changing patterns and perspectives on membership, volunteering, and citizenship in Swedish civil society. ISTR Conference Working Papers. Vol. VII.