Maren Eckart, institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna

2008-2013

Undersökningen av tyskspråkiga levnadsbeskrivningar från tidigmodern tid hade som mål att utröna hur kvinnliga regenter skildrades och litterärt skapades i biografier från ca 1650-1780, dvs under en tid då genren höll på att formeras, där biografiska berättarstrukturer fortfarande präglades av en stor öppenhet och där man kom att intressera sig för berömda kvinnors liv, även om biografiskrivningen av tradition hade karaktären att vara en manlig genre. Eftersom det hittills har gjorts få litteraturvetenskapliga studier om det för- och tidigmoderna biografiskrivandet om kvinnor bidrar undersökningen till att öka kunskapen om biografiska (re-)konstruktioner och hur dessa texter skapar, förmedlar och traderar könsroller: dvs hur en biografisk "gendering" sker. Huvudfrågan var om det fanns speciella mönster gällande den biografiska framställningen av berömda drottningars liv med fokus på berättarstrukturer och genus. Projektet lyckas tydliggöra det mångfacetterade sambandet mellan gender och genre.

Studien delades (efter en reviderad projektansökan) in i två separata undersökningar som kompletterar varandra. Det resulterade i artiklar, nationella och internationella föredrag samt planerad publicering av två monografier som föreligger i manuskriptform. Dessa monografier utgör projektets viktigaste resultat.

Del I utgjordes av en studie om tidigmoderna biografiskt orienterade texter om den svenska drottningen Kristina (1629-1689), så som hon skildras på tyska i olika litterära genrer och medier, alltifrån intrigbiografier och tidningstexter till panegyriska diktningar och längre levnadsskildringar. Denna studie genomfördes tillsammans med Elisabeth Wåghäll Nivre, prof. i tyska vid Stockholms universitet. De undersökta texterna är skrivna mellan ca 1650 och 1750. Ett manuskript för en monografi föreligger. Undersökningen lyfter fram hur drottning Kristinas liv (re-)konstrueras och traderas som ett fenomen och som en på många sätt normöverskridande undantagsperson, där anekdoter och skvaller konstruerar en helt annan bild av henne än den panegyriska diktningen. Undersökningen tydliggör spännvidden gällande berättarstukturer i olika sorters texter, där genusaspekten med stor flexibilitet - beroende på texterna syfte - utgör en central komponent i den biografiska diskursen.

Del II: Med utgångspunkt i Kristinastudien gjordes en undersökning av tyskspråkiga levnadsskildringar om kvinnliga regenter. I anslutning till en omfattande teoretisk framställning som förenar metodiskt relevanta aspekter från gender-, narratologi - och biografiforskningen undersöktes fem exemplariskt utvalda längre levnadsskildringar från tiden ca 1700-1780 av berömda europeiska drottningar (Elisabeth I av England, Maria Stuart av Skottland/ Frankrike, två biografier om Maria Theresia av Österrike/Ungern och Catharina I av Ryssland). Resultatet kommer att publiceras i en monografi och föreligger i färdig manuskriptform. Studien belyser inom ramen av querelles des femmes- diskursen sambandet mellan gender och genre i det tidigmoderna skrivandet om kvinnor. Den visar hur en textuell gendering skapas redan i förorden och hur denna gendering utgör en central aspekt gällande genrens koncipiering som levnadsskildring. Arbetet kontextualiserar skrivandet om kvinnors liv i olika sorters biografiskt orienterade texter (t.ex. likpredikningar, dödssamtal, härskarbiografier och lexikografiska kataloger) och tydliggör hur en text kunde bli en levnadsskildring under en tid då biografin som genre just höll på att formeras. Som en modifiering av Philippe Lejeunes autobiografiska pakt visas hur texterna kunde bli levnadsskildringar genom en biografisk pakt som redan i förorden peritextuellt etableras mellan författarna och läsarna och där genderaspekten utgör en central komponent. Textanalyserna belyser genom en textimmanent studie hur en litterär gendering sker inom genren, men även hur författarna använder sig av genderaspekten. En central punkt i undersökningen är att texternas gendering visar återkommande mönster. De kvinnliga regenterna idealiseras inte panegyriskt, utan framställs som säregna undantagsmänniskor och som undantag hotar deras sociala position och makt inte traderade könsroller. Deras politiska position och härskarlegitimitet ifrågasätts inte av författarna, däremot sker en problematisering av genus och makt genom återgivna historiska konflikter och genom kritiska refererade källor. Det förekommer även gender-luckor, där författarna partiellt undviker genusaspekten i den biografiska (re-)konstruktionen till förmån för t ex drottningars adliga börd för att de inordnas i den etablerade manliga kanon av härskarbiografier och i historieskrivningen. Dessutom belyses författarnas metareflexioner, så som de presenteras textuellt och i förorden angående det biografiska objektet och genrereflexioner. Undersökningen lyfter fram författarnas attityder till genrekonstituerande begrepp som biografisk sanning och biografisk fiktion. Arbetet visar genomgående att författarna måste motivera varför de skriver just om kvinnor. Ett återkommande skäl är deras berömdhet och deras märkvärdighet som undantagspersoner. Intresset för dessa drottningars liv speglar den tidigmoderna tidens förkärlek för kuriositeter och upplysningens bildningsanda. Författarna definierar sina verk som en del av historieskrivningen, där den kvinnliga regentens offentliga liv och historiska händelser vävs samman till en enhet med det genrekoncipierade postulatet att objektivt berätta sanningen.
Projektet utgick från frågan om tidigmoderna kvinnliga regentbiografier kan betecknas som en egen genre. Utifrån de undersökta texterna kan dylika generella slutsatser inte dras, däremot visar undersökningen med all tydlighet relevansen av genus i den biografiska (re-)konstruktionen. Studiens värde ligger i att den både teoretiskt och empiriskt framställer och kontextualiserar betydelsen av en "gendering" i det tidigmoderna biografiskrivandet. Den mall som utvecklades genom den biografiska pakten, där genderaspekten utgör en central genrekonstituerande aspekt, kan med fördel appliceras på andra undersökningar av biografiska texter.

Några av projektets viktigaste resultat är att de lyfter fram relativt okända biografiska tyskspråkiga texter om kvinnliga regenter ur glömskan och att de visar tydliga mönster när det gäller att biografiskt (re-)konstruera kända kvinnors liv under förmodern tid. Arbetets första del visar berättarstrategier som författarna använder sig av när de beskriver drottning Kristinas liv. De visar att sociala genuskonstruktioner utgör en viktig del av levnadsskildringarna, vilka samtidigt bidrar till att tradera den bild av drottning Kristina, som sträcker sig in i modern tid. Studien har dessutom kunnat framvisa den stora narrativa öppenheten och spännvidden av det biografiska skrivandet om drottning Kristina som sträcker sig under tidigmodern tid från panegyrik, skvallertexter och historieskrivning till tidningsnyheter. Arbetet visar som ett resultat författarnas medvetna strävan att diskursivt positionera sitt eget skrivande. Beroende på textens funktionalisering (re-)konstruerar den tyskspråkiga biografiskrivningen drottning Kristina i positiv eller negativ mening dels som en individuell, säregen kvinna och som en undantagsperson, dels utmärker de drottningen i negativa genuskonstruktioner som kvinna; de kan även ifrågasätta hennes könsidentitet. Studien visar således tydligt relevansen och mångfacetteringen av gender i den biografiska (re-)konstruktionen av den svenska drottningen.

De viktigaste forskningsresultaten i projektets andra del om längre kvinnliga regentbiografier är att de tydliggör hur dessa texter genom en peritextuell initierad biografisk pakt - som med olika kriterier etableras mellan författaren och läsarna - blir till biografier trots genrens strukturella öppenhet. Studien visar både genom sin teoretiska ram och genom den empiriska studien tydligt att gender utgör en viktig, genrekoncipierande kategori. Som ett resultat markerar arbetet hur gender på olika sätt kan användas i den biografiska framställningen av kvinnliga regenter som undantagsmänniskor, där deras härskarlegitimitet och makt inte ifrågasätts av författarna själva, men genom andra källor och historiska skeenden. De kvinnliga regentbiografierna definieras av författarna som en del av historiografin, där regentens liv och landets historieskrivning vävs samman. Arbetet demonstrerar som viktigaste resultat att gender och genre i det tidigmoderna biografiskrivandet om utvalda berömda kvinnor utgör en enhet.

Projektets publiceringsstrategi:
Kristina- monografin är tänkt att publiceras hos ett tyskt förlag där kontakt har upptagits.
Regentbiografin kan publiceras i acta serien/ Uppsala universitet, men det pågår även förfrågningar om publicering hos tyska förlag. Publiceringsbidrag måste sökas.

Internationell förankring: anknytning till kvinnobiografiforskningscentret i Wien med publicering i konferensband, föredrag på Sixteenth Century Studies and Conference-konferens (SCSC) i USA (Fort Worth 2011; Cincinnati 2012), föredrag samt kommenande publicering på nordisk-baltiska germanistmötet i Bergen 2012.

Undersökningen öppnar upp för vidare studier:
* om en biografisk "gendering" av kvinnor i olika sociala positioner och i olika sorters texter
* om en gendering av män i tidigmoderna biografier
* om kvinnliga regentbiografier som ett europeiskt fenomen, eftersom texterna florerade i fria översättningar i många länder
* som en fortsatt studie riktas mitt intresse mot tidigmoderna biografiskt orienterade texter om döda barn, dvs. ihågkommandet av människor med enbart lite biografiskt material, så som det gestaltas i likpredikningar och dikter.

Publikationer

färdigt manuskript till monografi (bifogas i pappersform):
Merkwürdige Frauen. Gender und Genre in frühneuzeitlichen Regentinnenbiographien

nästan färdig manuskript, skriven med Elisabeth Wåghäll Nivre som medförfattare, (bifogas i pappersform)
Ein Leben (Be-)Schreiben. Königin Christina von Schweden (1626-1689) in Texten ihrer Zeit.(arbetstitel)

artiklar
„Erzählstrategien in frühneuhochdeutschen Biografien über Königin Christina.“ I:
Am Rande im Zentrum. Beiträge des VII. Nordischen Germanistentreffens Riga 7.-11. Juni 2006. Thomas Taterka, Dzintra Lele-Rozentäle u. Silvija Pavadis (Hrsg.), Berlin 2009, s.23- 31.

Elisabeth Wåghäll Nivre / Maren Eckart “Narrating Life: Early Modern Accounts of
the Life of Queen Christina of Sweden (1626-1689) I: Cultural Ways of
Worldmaking. Media and Narratives. Concepts for the Study of Culture. Vera Nünning, Ansgar Nünning a. Birgit Neumann (Hgg.), Berlin/New York 2010, s. 307-327.

„Königin Elisabeth I. und Königin Christina im Totengespräch“ I: Sprache –Literatur – Kultur. Text im Kontext. Beiträge zur 8. Arbeitstagung schwedischer Germanisten in Uppsala, 10.-11.10. 2008. Bo Andersson, Gernot Müller u. Dessislava Stoeva Holm (utg.). Acta universitatis Upsaliensis. Studia Germanistica Upsaliensia 55, Uppsala 2010, s.177-189.

„»Merkwürdige« Frauen in David Faßmanns Totengesprächen.“ I: Frauenbiografieforschung. Theoretische Diskurse und methodologische Konzepte. Susanne Blumesberger u. Ilse Korotin (Hgg.). Biografia. Neue Ergebnisse der Frauenbiografieforschung 9, Wien 2012, S. 120-146

lämnat till peer review o. tryck:
"Gender und Genre in Paratexten frühneuzeitlicher Regentinnenbiographien"
I: Tagungsband nordisch-baltisches Germanistentreffen, Bergen 2012

»Ach schmertz dem nichts die wage hält!«
Identitätszuweisungen in Kindertrauergedichten über die schwedischen Prinzen Gustav und Ulrich (1685). Artikel till symposiet om tidigmodern kulturtransfer, kungliga Biblioteket