Lisbeth Larsson

Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet

Projektets syfte är att göra en svensk, dansk och engelsk utgåva av Nordisk kvinnolitteraturhistoria allmänt tillgänglig på nätet. Förutom en ökad tillgänglighet innebär det att olika typer av sökningar efter relevant och supplerande material på internet liksom uppdateringar blir möjliga. I praktiken kommer projektet att skapa en levande litteraturhistorisk portal med Nordisk kvinnolitteraturhistoria som flaggskepp.

Detta kommer att få stor betydelse för litteraturvetenskaplig undervisning och forskning i Norden, men också internationellt. I det internationella samfundet finns ett mycket stort intresse för den nordiska välfärdsmodellen och nordiska kvinnors situation. En engelsk digital version av Nordisk kvinnolitteraturhistoria skulle bli en ovärderlig källa till kunskap om kvinnor, kultur och kön i Norden genom 1 000 år.

Verket är ett resultat av ett omfattande samarbete mellan olika universitetsmiljöer i hela Norden och gavs ut i fem band 1993-1998. Det fick ett överväldigande positivt mottagande såväl i den kulturella som vetenskapliga offentligheten. Numera används det flitigt inom universitetsutbildningen, men är ej längre möjligt att köpa i handeln.

Genomförande kommer att ske medelst ett samarbete mellan danska KVINFO, Litteraturbanken, Litteraturvetenskapliga institutioner i Sverige och Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg.

Slutredovisning

Lisbeth Larsson, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

2009-2011

Projektets syfte har varit att göra en svensk, dansk och engelsk utgåva av det litteraturhistoriska verket Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-IV (1993-1997) allmänt tillgänglig på nätet. Förutom en ökad internationell tillgänglighet innebär det att olika typer av sökningar efter relevant och supplerande material på Internet liksom kontinuerliga uppdateringar av det vetenskapliga materialet blivit möjliga.

Nordisk kvinnolitteraturhistoria består av fyra historiska band. Historieskrivningen tar sin utgångspunkt på Island i övergången från en muntlig berättartradition till en skriftlig. Den avslutas med ett kapitel om hur samiska och grönländska kvinnor erövrar skriftspråket i vår egen tid. Inom denna cirkel, som visar den bristande samtidigheten i kvinnors villkor, skrivs en i huvudsak kronologiskt framställd mer än tusenårig historia om nordiska kvinnors litteratur i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna och Island. Då den digitaliserade texten försetts med termer och taggar innebär det att man kan göra systematiska sökningar inom varje språkversion. Termerna omfattar omtalad författare, artikelskribent, period, region och ett stort antal ämnesord. Därutöver finns det hänvisningar till sekundär litteratur, externa länkar till sökningar på författare i de respektive nationalbiografierna och gratis tillgängliga digitaliserade verk. Det rikliga illustrationsmaterialet kan läsas som en parallellhistoria om nordiska kvinnors kulturhistoria genom 1000 år.

Digitaliseringen innehåller rikligt med illustrationer från de tryckta verken.
Nordisk kvinnolitteraturhistoria bygger, till skillnad från de flesta litteraturhistoriska framställningar, till sin dominerande del på ny och nydanande grundforskning. Projektets syfte har varit att göra denna tillgänglig för fortsatt forskning inom detta område, då denna fortfarande är otillräcklig. En digitalisering av det femte bandet av Nordisk kvinnolitteraturhistoria, som utkom 2000, och innehåller biografiska och bibliografiska upplysningar ingick inte i den ursprungliga projektplanen. Under arbetets gång framkom emellertid vikten av att detta band inte bara ingick i digitaliseringen utan också uppdaterades så att den forskning som tillkommit under 2000-talet också kommer till synes.

Projektets resultat och ett resonemang om dessa

Nordisk kvinnolitteraturhistoria är resultatet av ett nästan två decennier långt och ingående samarbete mellan den första generationens kvinnolitteraturforskare i alla de nordiska länderna. Projektet påbörjades i början av 80-talet och utvecklades genom enskild forskning och årliga seminarier där mer än hundra nordiska kvinnolitteraturforskare från olika nordiska universitetsmiljöer deltog. Ur internationellt perspektiv var Nordisk kvinnolitteraturhistoria en unik prestation. Det väckte också internationell uppmärksamhet och flera av deltagarna inbjöds till amerikanska universitet som gästföreläsare och forskare. Inte förrän under det senaste decenniet har liknande projekt börjat växa fram i övriga Europa och i USA.

Ett viktigt resultat av den engelska översättningen och digitaliseringen av den är att den nordiska forskningen kommer att finnas tillgänglig och bli användbar i den fortsatta historieskrivning om europeisk och amerikansk kvinnolitteratur som nu pågår. Den gör det också möjligt att både förmedla de unika forskningsresultaten till nya generationer studenter och forskare och att initiera ny forskning såväl inom Norden som internationellt.

En för den fortsatta forskningen på många sätt avgörande effekt av digitaliseringen är att den linjära framställningen, som är den tryckta textens, både finns kvar och bryts upp. Varje historieskrivning har formen av en berättelse och är präglad av den tid den utformas i. Nordisk kvinnolitteraturhistoria är i hög grad den första generationens kvinnolitteraturforskares historia och som sådan ett unikt dokument över den. I sin digitala form har den emellertid frigjort sig från den linjära berättelsen och är uppbruten i större och mindre delar. Genom att vara sökbar på kors och tvärs över tid, enskilda författare och inte minst ämnen blir den både en historieskrivning och en källa till nya sådana. Nordisk kvinnolitteraturhistoria har i sin digitaliserade form blivit en närmast outsinlig kunskapskälla och en stor och viktig resurs för fortsatt forskning inom fältet. Genom enskilda och kombinerade sökningar kan man finna fram till tidigare icke uppmärksammade fakta och sammanhang. Nordisk kvinnolitteraturhistoria on-line kommer att bli en stor tillgång för fortsatt forskning men också för undervisning på alla nivåer och för gemene mans kunskapssökande.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Projektets har haft en nyskapande karaktär och under arbetsprocessen har det uppkommit behov av vissa omprioriteringar. De intervjuer med användare som gjorts för att förstå och analysera olika användarprofiler, samt de tester som utförts under arbetets gång visade exempelvis behovet av tillgång till det biografiska och bibliografiska materialet liksom tillgång till uppdaterade upplysningar angående författarskap och forskning. Detta ledde till en viktig utvidgning av projektplanen. 

De problem som uppstått har i väsentlig grad varit tekniska och framför allt gällt kodningsproblem i inskanningen och importer till de olika databaserna, vilket i sin tur försenade utvecklingen av den så kallade "backend", den system där redaktörerna arbetat med att redigera materialet.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att vidareföras.

Nordisk kvinnolitteraturhistoria har genom sitt unika material blivit en viktig del inom universitets- såväl som annan undervisning redan som tryckt bok. Den har också stimulerat och blivit en viktig utgångspunkt för fortsatt forskning. In sin nya digitala form kommer den att nå en ny publik inte bara i Sverige och Danmark utan även internationellt. Portalen med de tre olika språkversionerna av verket publiceras på svenska KvinnSam www.nordiskkvinnolitteratur.se, danska KVINFOS www.nordiskkvindelitteratur.dk, www.nordicwomensliterature.net och på Litteraturbanken www.litteraturbanken.se, Litteraturbankens version består dock enbart av text och är inte sökbar eller illustrerad.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Arbetet med att digitaliseringen av och i synnerhet uppdateringen av det femte bandet av Nordisk kvinnolitteraturhistoria har visat hur underbeforskat det kvinnolitteraturhistoriska fältet fortfarande är trots de senaste decenniernas framsteg. Det finns stort behov av att såväl bredda som fördjupa kunskaperna inom detta område. Det är också av vikt att forskningsresultaten uppdateras både vad gäller nya rön och ny förståelse. Historieskrivningen fram till dags dato återstår också att skriva. En omedelbar fortsättning på projektet är det danska projektet "Nordens kvindelige forfattere 1990-2010".

Projektet har också visat den tillgång för den fortsatta forskningen som en digitalisering av tidigare forskning innebär. Med web-utgivningen av Nordisk kvinnolitteraturhistoria kan projektet visa på nya möjligheter och förhoppningsvis sätta en ny standard för nordisk forskningsförmedling. Utformningen av databasen kommer också att fungera som prototyp för det arbete med projektet Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon som är under utarbetande vid KvinanSam.

Olika typer av förmedling av projektets resultat

Nordisk kvinnolitteraturhistoria på engelska, svenska och danska är sökbar via www.nordiskkvinnolitteratur.se, www.nordiskkvindelitteratur.dk och www.nordicwomensliterature.net. En textversion på svenska och engelska finns också på www.litteraturbanken.se. Inom verket finns länkar till andra sites med upplysningar och texter. Sökningar på Google leder också till NKLH.

Under projektets gång har ledningsgruppen; Lisbeth Larsson, Anne Marie Mai, Elisabeth Møller-Jensen, Jytte Nielsen och Ebba Witt-Brattström, och redaktörerna; Anette Dina Sørensen, Berith Backlund, Julie Breingaaard och Martin Lamberth, hållit en rad föreläsningar om projektet och med anknytning till det i respektive hemland såväl som i internationella sammanhang.

Lanseringen, 8 mars 2012 på KvinnSam i Göteborg, Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn och Svenska ambassaden i Berlin, beledsagas av föreläsningar, utställningar och författaruppläsningar. Hösten 2012 kommer projektet att delta i Göteborgs Bokmässa med monter, föreläsningar och uppläsningar. En bredare internationell lansering planeras i samarbete med Department of Scandinavian, University of California, Berkeley.
 

Bidragsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
In2008-0534:1-IK
Summa
SEK 6 370 000
Stödform
RJ Infrastruktur för forskning
Ämne
Ospecifierad ämne
År
2008