Marika V Lagercrantz, Riksteatern

Syfte

Det syfte som formulerades i ansökan har varit vägledande för arbetet under hela projektperioden; att fritt tillgängliggöra upphovsrättsligt fri dramatik som en digital resurs för teatrar, universitet och högskolor samt den teaterintresserade allmänheten. Detta har dock visat sig vara en långtifrån enkel eller självklar uppgift. Tillgängliggörandets olika moment har ställt oss inför en rad metodologiska såväl som tekniska frågeställningar om vad som ska tillgängliggöras, hur och varför. Därmed har arbetet i projektet inte enbart ägnats åt att tillgängliggöra dramatik för kommande forskning. Själva tillgängliggörandet har fördjupats till en egen utforskande process.

I ansökan till Riksbankens Jubileumsfond söktes medel för att:

Genomföra en grundlig inventering av upphovsrättsligt fri dramatik

Vid projektstarten 2009 startade inventeringen av verk av manliga författare. Stickprov i kortkatalogerna visade snart att den icke- exklu¬derande metod som använts vid inventeringen av den kvinnliga dramatiken måste anpassas för den manliga. Den senare visade sig nämligen vara av ett långt större omfång än den förra. För att kunna bygga upp en sammanhållen, representativ korpus över den svenska dramatikens utveckling från 1600 -1900-tal var vi tvungna att göra ett urval. Därmed stod vi inför ett metodologiskt dilemma. Genom att nogsamt beakta det genus- och kanonkritiska perspektiv som styrt inventeringen av den kvinnliga dramatiken lyckades vi dock behålla samma inriktning för urvalet av den manliga. Målet för inventeringen var fortfarande att synliggöra genusförhållanden i det dramatiska fältet samt att lyfta fram dramatik som, trots framgångar i sin samtid, exkluderats av eftervärlden. Vidare låg den övergripande principen för urvalet fast; upp¬hovs¬rättsligt fri dramat i tryckta förstautgåvor.

Vi började med en marginaliserad och dessutom mycket efterfrågad genre; äldre dramatik för barn. Samlingen av 144 barnpjäser från mitten av 1800 till 1910-talet blottar ett intressant fält med kvinnliga och manliga författarskap. Det tidigaste skedet av svensk dramatik representeras av ett par medeltida mysteriespel. Från1600-talet finns en handfull skoldramer som med sitt direkta tilltal av sträng sedelärande moral och burlesk underhållning speglar tidens teaterpraktik. Från1700-talets växande och varierade teaterutbud har vi gjort ett urval av ett 20 tal komedier, dramer och historiestycken.

Vid inventeringen framkom hur starkt den manliga dramatiken växte i omfång under 1800-talet. Med hjälp av repertoarförteckningar från perioden kunde vi göra ett urval som nyanserar etablerade kanon. De mest spelade svenska originalen bildade en intressant samling "succépjäser" där även välkända dramatiker representerades men med pjäser som inte brukar nämnas i litterära översiktsverk. Därmed fick samtidens publiksmak råda över eftervärldens exkluderande smakdomare. August Strindbergs plats i det litterära kanon är oomkullrunkelig. Ett skäl för att ändå tillgängliggöra hans dramatik var att en stor del av hans dramatik faktiskt är tämligen outforskad och mycket sällan spelad. Ett annat skäl att medan senare textkritiska utgåvor finns lätt åtkomliga är förstautgåvorna svåråtkomliga rariteter. Dramawebbens utgivning har sig dessutom visat sig vara användbart som åskådligt jämförelsematerial till den textkritiska utgivningen av Strindbergs samlade verk.
Ytterligare argument var att efterfrågan förväntades växa under Strindbergsåret. I januari 2012 fanns alla 65 verk tillgängliga på Dramawebben.

Publicera dramatiken i fulltext

Digitaliseringen och publiceringen i fulltext har medfört en rad oförutsedda tekniska problem. Dessa har kunnat lösas med hjälp av nya programvaror, samverkan med andra arkiv samt utbildning av projektgruppen. En extra resurs knöts till projektet på deltid för utbildning och stöd i digitalisering, bildbearbetning och publicering. För OCR inläsningen av faksimilen har specialistkompetens köpts in utifrån. Detta visade sig vara en både effektivt och säker lösning. Under perioden har ca 300 pjäser av manliga författare katalogiserats, 350 av kvinnor och män digitaliserats och publicerats i fulltext. Av dessa har vi låtit OCR inläsa ca 200 som publicerats för nedladdning och bearbetning.

Publicera en digital, enhetlig, beskrivande pjäskatalog

Den form för katalogisering som utarbetades 2006 har vidareutvecklats under projektperioden. När dramatiken började göras tillgänglig i fulltext kunde denna tidsödande katalogisering, som bygger på att varje pjäs läses för att sedan beskrivas i respektive katalogpost, tyckas redundant. Eftersom äldre svensk dramatik är förhållandevis outforskat och därför okänd fann vi det ändå motiverat att utvidga katalogiseringen med referat av pressrecensioner vid urpremiär. Därmed blev materialet inte bara presenterat genom våra läsningar utan även samtidens upplevelser av den allra första sceniska tolkningen.

Under projektperioden har Dramawebben blivit LIBRIS första digitala arkiv. Efter utbildning inom projektet har Dramawebbens digitala fulltextpubliceringar katalogiserats i LIBRIS. Dramawebbens användare kan nå originalets proveniens via länk till LIBRIS. Detta ger projektet en viktig integrering i biblioteksdatabaser och ökar tillgängligheten gentemot användare

Utveckla samarbete med berörda arkiv och andra databaser

En hel del tid har använts till att initiera och pröva olika former för samarbete med arkiv, bibliotek samt andra institutioner som arbetar med textdigitalisering. 2009 genomfördes ett givande samarbete med Svenska barnboksinstitutet. Vi fick fri tillgång till deras arkiv och kunde digitalisera sagospel och andra barnpjäser ur samlingsvolymer och tidskrifter. I gengäld fick SBI säkerhetskopior på materialet. Deras ömtåliga pjäsmaterial är nu fritt tillgängligt på Dramawebben.

Under projektperioden har samarbete även upprättats med andra arkiv som Kungliga Teatrarnas Arkiv och Musik- och teaterbiblioteket. 2010 blev det klart att projektet fick köpa högupplösta filer på ett stort material ur Kungliga biblioteket samlingar av äldre svensk dramatik från bibliotekets digitaliseringsavdelning. Redaktionerna för Litteratur- och Språkbanken har varit ett ovärderligt stöd i tekniska frågor. Vi har i gengäld kunnat dela med oss av digitaliserade filer av äldre dramatik. På Språkbanken finns en pilotkorpus av äldre dramatik tillgänglig för sökning.

Tillförsäkra tillgängligheten gentemot användargrupperna genom aktivt informationsarbete och utveckling av databasens gränssnitt

I december 2009 lanserades www.dramawebben.se. Därmed hade pjäskatalogen som tidigare fanns på Nationella dramaturgiatets hemsida fått en egen webbadress. Materialet presenterades i ett pedagogiskt gränssnitt och med förfinade sökfunktioner. Att dramatiken därmed blev långt mer tillgänglig avspeglas i besöksstatistiken. Den 20 januari 2010 hade webbplatsen 16 besökare per dag, samma dag följande år 49 besökare och två år senare 109 stycken. Dessa siffror beror till stor del på de täta kontakter med representanter från olika användargrupper som växt fram sedan 2006. Genom Riksteatern som anslagsförvaltare har det funnits en naturlig kontaktyta ut i teatervärlden. Teatrar har allt mer börjat använda Dramawebbens bearbetningsbara fulltextfiler för spelmanus.

Den kunskap om äldre svensk dramatik som byggts upp inom projektet har inte bara efterfrågats av teatrar utan även av utbildningsvärlden. Förutom återkommande föreläsningar på olika institutioner har vi drivit hela kurser där studenterna har fått utvärdera Dramawebben som digital resurs. Under Strindbergsåret medverkade Dramawebben i Stockholms stads "Augustportalen" och i Wikin "August 2012", en resurs för lärare på högstadium och gymnasium. Projektperioden avslutades med en konferens i februari 2012. Olika forskare presenterade då sina studier över material ur Dramawebbens korpus . Dessa publicerades därefter på webbplatsen som artiklar.

Skapa en stabil och självständig organisation för driftsfasen där materialet är tillgängligt och samarbetet med andra arkiv behålls

Under projektperioden har frågan om projektets framtid ständigt varit närvarande. I kontakter med andra aktörer inom kulturarvsfältet har vi försökt utröna vilken roll Dramawebben kan och bör axla. Dramawebben hör nu till de kulturarvsinstitutioner som levererar data till K-samsök på Riksantikvarieämbetet. Därmed exponeras informationen också tillsammans med 2500 kulturarvsinstitutioner i den europeiska portalen Europeana.

2012 erhöll projektet tillsammans med Språkbanken medel från Vetenskapsrådet för att under tre år utveckla Dramawebben till en avancerad forskningsinfrastruktur. Samarbetet med Språkbanken tillförsäkrar projektet spetskompetens i den förädling av texterna som genomförs; semantisk xml kodning enligt den internationella standarden TEI. Därmed blir Dramawebben en bro mellan det internationella fältet digital humaniora och svensk humanistisk forskning. Riksteatern är anslagsförvaltare och följer med intresse arbetet med textkodning.
Med stöd från institutioner som Språkbanken, Litteraturbanken, K-samsök, Digisam, SND, Kungliga Teatrarnas Arkiv, Kungliga Biblioteket, LIBRIS och Riksteatern har Dramawebben utvecklats mot en stabil och självständig organisation.

Publikationslista

Gedin,David; "Är kanske inte mitt lif mera värdt än en usel, obetydlig qvinnas!"–Strindberg och de kvinnliga åttitalisterna.
Gindt, Dirk; Galen, kriminell och sjuk - Sprätthöken som modeoffer
Helander, Karin; Barnsyn och barndomsgestaltning -nedslag i den tidiga barndramatiken
Melander Marttala, Ulla; Dramadialog i datorn
af Trolle, Constance - Ett försök till rekonstruktion av Bollhuset
Lagercrantz, V Marika och Lindgren, Ulrika, "Bakom ylle och spets finns djup och tyngd", i red, Karin Helander, På jakt efter den dialogiska estetiken/Joakim Stenshäll, 2011